Är islam och islamism olika saker? Sameh Egyptson anser det. Många andra på den svenska högerkanten anser inte det. Debatten bygger i grunden på missförstånd, skriver Jakob Sjölander.

Den svenska högern befinner sig i inbördeskrig över skillnaden mellan islam och islamism. Eller mer precist, om det finns en sådan skillnaden. På den ena sidan står religionsforskaren Sameh Egyptson, och på den andra… Alla andra. Den annars så populäre Egyptson, vanligtvis islams främste fiende i Sverige, kritiseras av namnkunniga individer som Sparf, Utas, Ganman, Varland, Thelning och Holmgren för att inte vara tillräckligt mot islam.

Livsfarliga islamister? Foto: svklimkin, Unsplash

Sjölander: Egyptson har rätt   

Transhumanismen lovar evigt liv genom tekniska uppgraderingar, men priset är högt: människan som en mätbar resurs snarare än en okränkbar gåva. Detta skriver Daniel Alm.

Jag hörde en katolik berätta att det i Vatikanen finns en avdelning för inaktuella frågor. Den avdelningen kanske inte skapar flest klick och i teknikutvecklingens skyndsamhet kan man ibland undra om samtal om människovärde blivit parkerad hos den inaktuella avdelningen. Det hinns liksom inte med. Ändå är just reflektionen om människans värde och värdighet högaktuell.

Kommer mänskligheten att vara mänsklig även i framtiden? Foto: note thanun, Unsplash

Alm: Transhumanismens anti-humanism

Genom överenskommelsen med Sverigedemokraterna har Mohamsson dömt Liberalerna till splittring och marginalisering, enligt Aftonbladet. Tvärtom, skriver Linn Johansson Leinonen, Mohamsson har räddat kvar sitt parti i riksdagen.

Jonna Sima <a href="https://www.aftonbladet.se/ledare/a/Arrl5M/liberalerna-kan-ge-sd-11-ministrar-mots-av-avhopp-och-hard-intern-kritik">skriver en ledare i Aftonbladet om sveket mot liberala väljare</a> och representanter när Simona Mohamsson tackar ja till ett regeringssamarbete med Sverigedemokraterna. Hon sörjer Liberalernas eventuellt förlorade ministerposter och de avhoppade riksdagskandidaterna. Sima verkar inte ta med det faktum att Mohamssons svängning mycket väl kan ha räddat hennes parti från att åka ur riksdagen då medlemmarna flockar tillbaka till Liberalerna.

Mohamsson har varit mycket stygg och olydig, tycker Aftonbladet. Foto: Nik, Unsplash

Bättre att dela kakan med Sverigedemokraterna än att helt bli utan

Linn Johansson: Ledsen, Jonna Sima – Mohamsson har räddat Liberalerna

Staten är generös med skattebetalarnas pengar. Detta märks i allt från stora industrisatsningar som Northvolt till små religiösa gemenskaper. Denna ”hjälp” ger staten en makt den inte borde ha, skriver Daniel Alm.

Sverige verkar ha fått en ny religion. Den kan kallas bidragsförtröstan. Vi ser den överallt, i kyrkan, i kulturen, i näringslivet. Överallt där pengar kommer uppifrån och beroendet växer underifrån. Problemet är detsamma i allt från predikstol till fabriksgolv: den som får bidrag riskerar till slut att förlora rösten.

Mutor korrumperar både den som ger och den som tar. Foto: Gift Habeshaw, Unsplash

Låt inte statsbidragen korrumpera vårt land

Alm: Staten ska inte styra kyrkor och företag

Storbritanniens debatt om religiösa symboler i skolor speglar en djupare kulturell förändring. Vad händer när ett samhälle tvekar inför sina historiska symboler, och vad säger det om dess självkänsla och framtid? Detta undrar Paul Holmgren.

Ett samhälles självkänsla avslöjas i vad det väljer att bevara. Arkitektur, lagar, språk och symboler bär historien vidare genom generationer. De fungerar som civilisationens minne – konkreta uttryck för hur ett samhälle har förstått sig självt. När dessa bärare av kollektiv identitet börjar ifrågasättas uppstår en obehaglig fråga: hur stark är egentligen en kultur som tvekar inför sina egna uttryck?

Hur länge kommer korset få finnas kvar på Storbritanniens flagga? Foto: Ian Taylor, Unsplash

Holmgren: När majoriteten blir minoritet – och symbolerna börjar blekna

Det svenska systemet är ett sofistikerat system för att lura av oss medborgare så mycket pengar som möjligt, och ge våra ledare så mycket kontroll över dessa pengar som möjligt. Detta skriver Erik Lidström.

Ibland får man intrycket att svenska politiker föraktar oss väljare. Det är möjligt. De politiker, kanske ganska få, som är halvt om halvt kompetenta, drivs dock också av en stor rädsla för vad vi väljare skulle ta oss till om Sverige vore en välfungerande representativ demokrati. Nedan följer ett antal antidemokratiska inslag i vårt statsskick som förklarar vad jag menar.

Det är lätt att vara generös med dina pengar. Foto: rc.xyz NFT gallery, Unsplash

Lidström: Svensk antidemokrati

Freds- och konfliktstudier i Uppsala kan antas handla mer om konflikt än om fred. Åtminstone om den indiske professorn Ashok Swains politiska sympatier är något att gå på. Detta skriver Christoffer Jonsson.

Ashok Swain är professor i freds- och konfliktstudier vid Uppsala universitet. Han är med och formar nästa generations akademiker inom programmet, vilket kan ses som djupt problematiskt med tanke på hans öppna ställningstaganden – som inte bara är kontroversiella utan även groteska.

Vissa saker måste man vara en professor för att tro på. Foto: Ian Betley, Unsplash

Ideologin tränger ut vetenskapen i Uppsala

Jonsson: Terrorsympatisör professor i freds- och konfliktstudier

Europa ligger inom räckhåll för Irans missiler – ändå kännetecknas politiken av passivitet. Förhoppningsvis kommer USA att vara mer generöst med sitt stöd om Europa hamnar i krig än vad Europa nu är mot USA. Detta skriver Paul Holmgren.

”This is not our war”. Orden föll i Bryssel den 16 mars 2026 med en självklarhet som förtjänar eftertanke. “This is not Europe’s war.” Uttalandet fälldes av Kaja Kallas, Europeiska unionens högsta representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik samt vice ordförande i EU-kommissionen. Det är ord som kan visa sig bli kostsamma för Europa.

Iran har tillgång till ballistiska robotar med en räckvidd på 4000 kilometer. Foto: Google maps

Holmgren: Jo, det här är ”vårt krig”!

Birgitta Ohlsson har i och med sitt avhopp från Liberalerna till Centerpartiet hamnat i centrum för svenska mediers uppmärksamhet. Hon verkar gilla uppmärksamheten – precis som hennes ärkefiende Donald Trump. Detta skriver Birgitta Sparf.

”Som en politisk torktumlare”. Så beskriver Birgitta Ohlsson sig själv och sin roll inom svensk politik i <a href="https://www.tv4.se/artikel/49FyaxsTnXw8iGVK9RBh8p/birgitta-ohlsson-c-akesson-kan-bli-sveriges-trump?fbclid=IwY2xjawQsCi9leHRuA2FlbQIxMABicmlkETFnckVhbTlzYjdxdTZwdVZQc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHu7Bab9Ja4ArMoWGnjlqcp693EBdfACR4J70J8uwizI-hPjTSNdsPUld9mqz_aem_Tuo0wP4B5O8fuWuTqo7CNg">en intervju med Jenny Strömstedt i TV4</a>.

Sveriges sista försvarslinje mot Jimmie ”Trump” Åkesson. Foto: SVT / Nyheter Direkt

Sparf: Birgitta Ohlsson är Sveriges Trump

Är det verkligen mer utbildning vårt folk behöver? Det vill säga fler år i skolbänken. Är det kanske inte snarare bättre utbildning vi bör sikta på? Detta undrar Jakob Sjölander.

Antaganden är farliga saker. De ligger till grund för vår verklighetsbild, men undviker själva granskning. De ter sig så självklara. Ofta fortsätter de att te sig självklara även efter att de börjat orsaka stora problem. Som en dåligt lagd grund får antaganden hela bygget att skaka.

”När får vi gå?” Foto:  National Cancer Institute, Unsplash

Tid är inte pengar utan liv, och liv ska inte slösas bort