Den som är satt i skuld är inte fri. Åtminstone inte när statens kronofogde bankar på dörren på uppdrag av hänsynslösa riskkapitalister. Staten bör inte syssla med sådant smutsigt hantverk, skriver Daniel Alm.

När Kronofogden driver in snabblåneföretagens förluster åt riskkapitalet, då säljer staten människans värdighet för trettio moderna silverpenningar.

”Ett snabblån? Nej tack, då hamnar man ju hos Kronofogden! Jag går till Hell’s Angels.” Foto: Towfiqu barbhuiya, Unsplash

Staten ska inte understödja snabblåneföretagens parasitära affärsmodell

Alm: Judaspengar och staten som indrivare

Verkligheten går i strid med verklighetsbilden, och verklighetsbilden vinner. Detta är västvärldens historia de senaste decennierna, vilket exemplifieras med faktaresistent invandring, klimatkamp och wokeness. Paul Holmgren undersöker.

Det som sker i västvärlden kan inte längre beskrivas som en serie enskilda politiska felbedömningar. Det handlar om något mer genomgripande: en utveckling där berättelsen tar över verkligheten, där känsla ersätter analys och där samhällets förmåga att korrigera sig självt gradvis försvagas.

Verkligheten 2.0, den uppdaterade versionen. Foto: Marc-Olivier Jodoin, Unsplash

Mina känslor bryr sig inte om dina fakta

Holmgren: När verkligheten trängs undan tar berättelsen makten

Fredrik D Anderssons minnesfond delade igår ut sitt årliga civilkuragepris till Tage Perntz för hans stöd till Ukraina. Jakob Sjölander närvarade vid prisceremonin.

Den 28 mars 2022 steg en sextonårig torped in på ett gym i Stockholm på jakt efter en Bandidos-medlem. Minuter senare låg istället trebarnspappan, ordningsvakten och Bosnien-veteranen Fredrik Andersson döende.

Prisvinnaren i sitt naturliga habitat. Foto: Tage Perntz, Facebook

”...för hans oförtrutna, självuppoffrande och riskfyllda humanitära arbete i krigets Ukraina”

Sjölander: ”Årets ryggrad” tillhör Tage Perntz

Vilka ”vi” är det som ska lösa integrationen? Svenskar har ingen plikt att integrera invandrare, och kan inte heller göra det. Integration kan bara ske frivilligt och av egen maskin. Detta skriver Birgitta Sparf.

”Så löser vi integrationen!”. När jag googlar detta påstående får jag upp cirka 590 000 sökresultat på temat på 0,21 sekunder, enligt sökverktyget. Så vanlig är alltså föreställningen att integration är ett arbete som ”vi” ska utföra och lösa, inte de inflyttade själva.

Om vi bara kramades mer så vore alla Sveriges problem lösta! Foto: Helena Lopes, Unsplash

Sparf: Så löser vi integrationen!

Svenska kommittén mot antisemitism har svårt att skilja på vän och fiende. Som när den konservativa tankesmedjan Oikos publicerade en rapport om antisemitism med politiskt inkorrekta resultat. Detta skriver Carl Eos, Senior Fellow hos Oikos.

<a href="https://bulletin.nu/mattias-karlsson-sd-man-har-skankt-pengar-direkt-till-terrorgruppen-dflp">En intervju med Mattias Karlsson</a> har väckt uppmärksamhet hos Bulletins läsare. Inte minst gäller det hans påstående att svenskt bistånd i praktiken kan ha kanaliserats till den terrorstämplade organisationen DFLP, en aktör som enligt uppgift varit delaktig i den brutala massakern på judar den 7 oktober. Det finns anledning att fördjupa sig i frågan.

Har SKMA ett monopol på kampen mot antisemitismen? Foto: Marek Studzinski, Unsplash

SKMA skjuter budbäraren och sig själva i foten med samma kula

Eos: Svensk bistånd till mord på judar – SKMA arga på Oikos

Tidö har släpat efter i opinionen under hela mandatperioden. Nu finns dock ett antal ljusglimtar: enighet, matmoms och en möjlig krigsboost. Men om något ska ske så ska det ske nu, skriver John Gustavsson.

På onsdag börjar månaden som avgör valet: April. Det kanske låter dramatiskt, men opinionssiffrorna i april kommer att avslöja hur väljarna reagerar på den senaste tidens förvecklingar. All logik säger att regeringen och SD borde gå framåt. Om det inte blir så, då måste man faktiskt fråga sig om det finns något mer regeringen kan göra för att ta igen försprånget innan valet i september.

Pilen är i luften – i april får vi se om den träffar. Foto:  Frankie Fouganthin, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Gustavsson: Månaden som avgör valet

Iran skjuter nu raketer kors och tvärs över Mellanöstern och ställer till med stora skador både för vänner och fiender. Trots detta är protesterna milda, särskilt från Oman och Qatar. Varför? Mohamed Saad Khiralla förklarar.

Mitt under det pågående kriget mellan USA och Israel å ena sidan, och Iran å andra sidan, framträder många exceptionella fenomen som förtjänar att dokumenteras och uppmärksammas. Ett av dessa är fenomenet ”politisk masochism”, vilket tydligt har visat sig i två av Gulf Cooperation Councils (GCC) sex medlemsstater efter att de drabbats av iranska missiler och drönare

Gulfstaterna har drabbats av Stockholmssyndrom. Foto: Rico Shen, Public Domain, via Wikimedia Commons

Äsch! – Vad är lite bomber mellan vänner? 

Saad Khiralla: Politisk masochism – Hur Qatar och Oman accepterar iranskt våld

Skillnaden mellan klanbaserade och individbaserade familjestrukturer formar statens styrka, tillit och ekonomisk utveckling. Detta förklarar mycket av den variation vi ser mellan västvärldens och Mellanösterns samhällssystem, skriver Paul Holmgren.

Debatten om varför vissa samhällen utvecklat starkare institutioner, högre tillit och större ekonomisk dynamik än andra reduceras ofta till religion. Islam sägs forma kollektivistiska samhällen, kristendomen individualistiska. Den mer avgörande frågan rör dock familjestrukturen och dess långsiktiga påverkan på stat och samhälle.

Tillitssamhällets rötter sträcker sig århundraden tillbaka i tiden. Foto: Duy Pham, Unsplash

Hur kristna giftermålsregler gjorde oss WEIRD

Holmgren: Klanen, kyrkan och staten – hur familjestrukturer formar civilisationer

Valet i Danmark är över, och resultatet är inte politiskt korrekt. Trots att de försökte rädda sig med en sträng invandringspolitik övergav väljarna Socialdemokraterna för de ännu strängare högerpartierna, skriver Linn Johansson Leinonen.

”Vi har nya förslag på angiverilagar där alla som invandrat ska sköta sig bättre än en infödd svensk. Annars åker de ut”, <a href="https://www.aftonbladet.se/ledare/a/9ppBJr/kopiera-inte-danska-forlorare-andersson">skriver Zina Al-Dewani i Aftonbladet</a> under torsdagen när hon diskuterar varför danska Socialdemokraterna störtdök i valet under veckan.

”Forbundne, forpligtet, for kongeriget Danmark” Foto: Markus Winkler, Unsplash

Brakförlust för danska socialdemokraterna

Linn Johansson: Danskarna vill ha sitt land tillbaka

I decennier har det ena experimentet följt det andra i skolpolitiken, sällan till någon märkbar nytta. Tvärtom. Ändå fortsätter vi att leta efter en magisk lösning på skolproblemen. Detta skriver Torsten Sandström.

Den svenska skolan är plågad. Pinad av generationer av flummiga politiker och pedagoger. De har alla med största välvilja önskat utveckla en skola med tydliga politiska drömmar och mål. Syftet har varit jämlikhet och inte maximal kunskapsinhämtning. Därför har inte praktiska skeenden i ett normalt klassrum stått i centrum, det vill säga en ordnad kommunikation mellan läraren i katedern och ungdomen i skolbänken.

Ska man skratta eller gråta i den svenska skolan? Foto: Priscilla Du Preez 🇨🇦, Unsplash