Mannen som ihop med sina söner mördade en ung kille med 99 hugg på en buss i Kiruna slapp utvisning på grund av att han konverterat. Men om man kan komma undan straff genom att ”vips” bli kristen lär fler använda sig av det – vilket blir hånfullt mot offren.&nbsp;

KRÖNIKA. 47-årige Mohammad-Jawad Ahmadi och hans två tonårssöner <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/kRMbnB/livstidsdom-for-bussmordet-i-kiruna-heder-ett-motiv">dömdes</a> nyligen av Gällivare tingsrätt för att i somras huggit ihjäl en 20-åring i Kiruna. Pappan fick livstids fängelse och killarna sluten ungdomsvård i fyra år, respektive nära tre år.&nbsp;

Om man slipper undan straff eller får asyl genom att konvertera till kristendomen kan det komma att utnyttjas.

Låt inte mördare komma undan genom att byta religion

En folkstyrets högtid förvandlades till en sorgens dag. Inget hade hänt utan Donald Trumps uppvigling.

Det skulle egentligen ha varit en högtidlig dag. Det står skrivet i konstitutionen att bägge kamrarna i kongressen ska samlas för att ta emot och räkna elektorernas röster. Elektorskollegiet har visserligen redan konstaterat att Joe Biden valts till USA:s nästa president, men processionen i kongressen har genom åren utvecklats till en värdig ceremoniell händelse. Då och då ifrågasätts resultatet från någon delstat, men det är undantag. Elektorskollegiets rösträkning är en ritual, en av alla dessa solenna förrättningar som kan se ut som gammalmodiga formaliteter, men som är folkstyrets ramverk. En hyllning till demokratin.

Nationalgardet skyddar kongressen efter att mobben drivits ut. Foto: Julio Cortez, AP/TT.

Gudmundson: Trump slutade som en patetisk brottsling. 

En svart dag i vad vi sett som världens främsta demokrati

Åsiktsmarginalerna krymper inom medierna. En upphöjd journalist i dag kan vara paria i morgon efter att ett konformt drev upptäckt någon åsikt eller vinkel som inte passar sig. Vad är det egentligen frågan om och vad får det för konsekvenser undrar Lars Åberg, författare och senior reporter på Bulletin.

KRÖNIKA. Hos journalistiken sipprar nostalgin allt som oftast fram; det kan ha att göra med teknikskiftena, men också med självbilden.

"Det var inte alltid bättre förr, det var bara inte som nu", skriver Lars Åberg. Foto: Helena Landstedt/TT. 

Självständighet uppskattas inte längre på alla redaktioner.

Journalistikens murvlar har ersatts av dess ordningsvakter

Att vara en man i gangsterkulturen innebär en barbarisk och dygdlös manlighet, i rak motsats till det traditionella, rediga mansidealet. Gängkriminaliteten kan således inte förklaras av några allmänna mansnormer, utan av destruktiva subkulturella normer, skriver kriminologen och polisinspektören Fredrik Kärrholm.&nbsp;

KRÖNIKA. Normer avgör i stor utsträckning människors val av handlande, så även huruvida pojkar och män begår brott. För detta finns rigorösa belägg. Detta menar också svenska kriminologer, som exempelvis <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1460496/FULLTEXT02.pdf">Tove Pettersson</a>, professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Det tyder på att det förekommer usla normer i de många förorter och stadsdelar som präglas av gängkriminalitet och anti-socialt dominansbeteende.&nbsp;

Att vara en man i gangsterkulturen står i rak motsats till det traditionella mansidealet som familjefar. Foto: Claudio Bresciani och Isabella Höjman/TT.

Att vara en man i gangsterkulturen innebär en barbarisk manlighet, i motsats till det traditionella mansidealet, skriver Fredrik Kärrholm. 

Det bör sägas oftare till unga män: Bete dig som en man

Rikets andra stad tyngs av integrationsproblem – som förskolan ges en nyckelroll att stävja. Här har man också en alldeles egen, göteborgskt ”go” lösning: man disponerar om de utbildade lärarna.

KRÖNIKA. Under den gångna hösten har elevers rätt att välja skola diskuterats. Ofta i relation till den likvärdighet som svensk skolpolitik har utlovat alltsedan enhetsskolan infördes, men som både politik och skolpraktik blivit allt sämre på att leverera.&nbsp;

Förskoleförvaltningen i Göteborg binder ett präktigt ris åt egen rygg, skriver Anna-Karin Wyndhamn.

Lärare flyttas runt – men inte främst för integrationen

I höstas varnade åtta representanter för testlaboratorier för att storskalig coronatestning riskerar att leda till undanträngningseffekter. Det är en varning som borde ha tagits på större allvar. Men socialminister Lena Hallengren (S) vägrade erkänna att det överhuvudtaget finns en sådan risk.

Sedan coronaviruset nådde Sverige har sjukvården tvingats prioritera covid-sjuka. Resurserna för annan vård minskade i samma takt som smittspridningen ökade. På många håll i landet har all icke-akut vård ställts in under perioder.&nbsp;

Boscanin: Storskalig coronatestning riskerar att leda till undanträngningseffekter.

Risken för undanträngning måste tas på allvar

Anders Borg var en framträdande propagandist, också i internationella sammanhang, för idén att invandringen av personer från dysfunktionella länder och med otvivelaktigt låga kvalifikationer visavi arbetsmarknaden, var en stor tillgång för Sverige.

I ett tal den 8 juni 1921, på en handelskammarlunch i Bristol, framhöll Winston Churchill att den dåvarande ryske diktatorn Lenin nyligen genomgått världens dyraste utbildning i ekonomi.

Gür: Med sin anings- och insiktslöshet bidrog Anders Borg till att förvärra problemen.

Utbildningskostnaden för Borg

Liberalerna har identitetskris. Är partiet höger eller vänster? Vad får en L-väljare för sin röst 2022? Det är dags att partiledaren börjar leda.

KRÖNIKA. Att Liberalerna valde att släppa fram Stefan Löfvens rödgröna gäng efter valet 2018 var både förvånande och en besvikelse. Det är inte svårt att se att det är detta svek som nu straffar sig med katastrofala opinionssiffror på under fyra procent nästan i varenda mätning. Risken för att partiet måste lämna riksdagen 2022 är enorm.

Behöver tuffa till sig. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Om Liberalerna vill överleva bör man lämna Januariöverenskommelsen och komma hem till högerblocket. 

Sabuni borde ställa ultimatum

År 2005, alltså 35 år efter att ”tvåstatslösning” börjat bli ledordet på mångas läppar, var jag på besök i Tel Aviv och Ramallah just den vecka Knesset beslöt att Israel skulle lämna Gaza och överlåta området i palestinskt självstyre. Det kändes som om tvåstatslösningen hade börjat skymta vid horisonten, skriver Lars Leijonborg.

KRÖNIKA. Kristna, muslimer och judar har åtminstone profeten Abraham gemensamt. Därför har han fått ge namn åt de avtal som under amerikansk ledning normaliserat förbindelserna mellan några arabländer och Israel. Förenade Arabemiraten och Bahrain var först ute, Sudan och Marocko kom efter. Liksom i nästan alla andra arabiska länder är regimernas demokratiska legitimitet låg, men det som hänt kan få intressanta konsekvenser. För fler väntas följa efter. Turkiet, inte arabiskt men muslimskt, har under några år haft bottenfrusna relationer med Israel, men nu kommer försonliga signaler även från Ankara. Det som händer ligger i linje med det som var kärnan i Jared Kushners kritiserade fredsplan för Mellanöstern: Pengarna först, politiken sedan.&nbsp;

President Donald Trump i mitten, vänster om Trump står Khalid bin Ahmed Al Khalifa - Bahrains utrikesminister och höger om Donald Trump står Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Foto: Alex Brandon/TT.

 I årtionden har framsteg på andra områden blockerats genom att de kopplats till en lösning av konflikten Israel-Palestina.

Leijonborg: Abraham-avtalen bryter dödläget

Det har gått 10 dagar sedan de första vaccinleveranserna rullades in i Sverige. Lugnt och stilla har vaccineringarna mot covid-19 kommit igång, lite väl lugnt och stilla kan man tycka. Inte minst har det varit rätt tyst om den prioriteringsordning som Folkhälsomyndigheten har fastlagt. Den framstår som etiskt oantastbar, men särskilt smart är den inte.

Logiken är enkel: Den som löper störst risk att dö vid insjuknande får vaccin först, alltså de allra äldsta. För att skydda dem vaccineras även vård- och omsorgspersonal som arbetar direkt med dessa äldre. Därefter följer de som är lite yngre och mindre sårbara. Och sedan betas befolkningen av, grupp efter grupp, tills även de unga, friska medborgare som varken arbetar inom vården eller bär på några riskfaktorer har fått sina sprutor.

Birgersson: Det kan verka rationellt att vaccinera de allra svagaste först. Men om covidvården kollapsar, drabbas alla.