I nästa budget borde regeringen våga tänka nytt och aggressivt. En sänkning av matmomsen skulle kunna bli det dragplåster som behövs för att vinna kommande val, menar John Gustavsson.

Höstbudgeten 2024 var den första riktigt offensiva budgeten från regeringen, efter att man under de första två åren behövt hålla igen med satsningar för att inte riskera att elda på inflationen.

Gruppbild med regeringen vid Harpsund i samband med att de presenterade höstbudgeten i augusti 2024. Foto: Fredrik Sandberg/TT

”Skulle innebära en omedelbar, praktisk och märkbar positiv förändring”

Gustavsson: Sänkt moms kan vinna valet åt regeringen

Vindkraft till havs skulle vara billig. Den skulle också gå att bygga ut snabbt. Men när en statlig utredning kom fram till att vindkraft till havs inte lönar sig blev det anmärkningsvärt tyst.

Vindkraftens andel av den svenska elmixen fortsätter att öka. Under förra årets sista tre månader producerade vindkraften för första gången mer el än kärnkraft under ett enskilt kvartal – 14,1 TWh mot kärnkraftens 12,4 TWh. Det visar siffror från Svenska Kraftnät.

Lillgrund utanför Bunkeflostrand söder om Öresundsbron togs i drift 2008 och är med sina 48 kraftverk fortfarande landets största havsbaserade vindkraftpark. Foto: Johan Nilsson/TT

Det finns inga kommersiella förutsättningar för havsbaserad vindkraft.

Skogkär: Motvind för vindkraften

När Gunnar Hökmark (M) förnekar att Trump och högerideologin är förenliga, blottar han sin okunskap. Amerikas konservativa väljer individualism framför elitens kollektivism i kulturkriget, skriver Ronie Berggren.

Gunnar Hökmark (M) skriver under <a href="https://www.aftonbladet.se/debatt/a/B0n6LQ/gunnar-hokmark-ingen-som-ar-akta-hoger-kan-forsvara-trump">Aftonbladets rubrik ”Ingen som är äkta höger kan försvara Trump”:</a>

Gunnar Hökmark och Donald Trump. Foto: AP/Anders Wiklund/TT

Republikanerna är fortfarande individualister, medan Demokraterna är kollektivister

Berggren: Klent av Hökmark om högern

Mordet på koranbrännaren Salwan Momika är varken det första eller sista på någon som anses ha hädat mot islam. I grunden finns en djupare konflikt om det öppna samhället, om yttrandefrihet och om demokrati.

Mordet på Salwan Momika framstår som ett allvarligt misslyckande för svensk demokrati. Utifrån det som hittills är känt mördades Momika för att han kritiserade islam – en självklar rättighet i en demokratisk rättsstat.

Mordet på Salwan Momika är större än bara ett mord. Foto: Johan Nilsson/TT

Hjort: Fler hädare än Momika kommer att mördas

Staten svek när koranbrännaren behövde skydd och åtalade honom istället. Nu har terroristerna visat att Sverige viker sig för våld och hot.

Salwan Momika är död. Momika gjorde sig känd för att upprepade gånger ha bränt Koranen offentligt. Momika, som föddes och växte upp i en kristen familj i norra Irak, sköts till döds i en lägenhet mitt under en livesändning på TikTok.

”Det verkade helt enkelt som att Sverige knappt brydde sig om Salwan Momika levde eller dog”

Gustavsson: Efter Momika – vem vågar kritisera islam?

När våldet eskalerar börjar fler inse att exceptionella åtgärder kan behövas. Till och med militär på gatorna verkar inte längre omöjligt, skriver Teodor Gustafsson.

Igår sprängde någon en bomb strax väster om min bostad. Några dagar innan dess vaknade vi på morgonen av att de sprängde en portuppgång en bit österut.

Justitieminister Gunnar Strömmer har kallat till krissamtal om bombningarna i Stockholm. Hittills har han inte öppnat för att sätta in militär. Foto: Christine Olsson/Johan Nilsson/TT

”I ett samhälle där gemenskap, normer och stark kultur saknas, tvingas vi leva med fysiska inskränkningar”

Gustafsson: Vem säger nej till militär i förorten?

Diskussionen om sänkt straffmyndighetsålder är på förhand given. Men beslutet kommer att försenas och eventuellt vattnas ur, inte minst av Socialdemokraternas eviga försök att få billiga poäng.

Frågan om sänkt straffmyndighetsålder splittrar partierna. Utredningsförslaget som presenterades häromdagen föreslår en sänkning av straffmyndighetsåldern. Sänkningen är från dagens 15 år till 14 år för brott med ett minimistraff på fyra års fängelse, samt för försök, stämpling eller förberedelse till sådana brott. Därigenom skulle många sprängningar och mord kunna leda till att unga gärningspersoner kan straffas. I dag blir påföljden för 14-åringar att de lämnas över till sociala myndigheter.

Socialdemokraterna rör sig sakta åt håll men skapar problem. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SVD/TT

Socialdemokraterna kommer att bli för sänkt straffmyndighetsålder

Hjort: Socialdemokrater är kriminalpolitiska opportunister

Att sänka straffmyndighetsåldern till 14 år är otillräckligt när gängen rekryterar 10-12-åringar. Sverige bör följa Storbritanniens exempel och agera kraftfullt innan vi får vårt eget James Bulger-fall.

Regeringen presenterade nyligen en utredning om straffmyndighetsåldern. I utredningen föreslås straffmyndighetsåldern sänkas från nuvarande 15 till 14 år för grova brott, och förändringen ska gälla under en femårsperiod. Detta är för lite och för sent, och framstår i ljuset av de senaste dagarnas bombvåg i Stockholm nästan som ett hån. Regeringen bör ignorera utredaren och ta i med hårdhandskarna.

2-årige James Bulger mördades 1992 i Storbritannien av två 10-åringar. Utredaren Gunnel Lindberg har gått fel, skriver John Gustavsson.  Foto: Privat/Christine Olsson/TT

”Det är ärligt talat svårt att följa utredaren Gunnel Lindbergs resonemang”

Gustavsson: Släng utredningen direkt – sänk straffåldern till 10 år

EU borde ha som mål att bli en mycket stor ekonomi, men i stället väljer de att fokusera på grön ekonomi. Den tappade tillväxten är mycket stor, och märks allt mer i hur mycket pengar det finns till olika former av välfärd.

För ungefär 15 år sedan var den amerikanska ekonomin och EU:s ekonomi ungefär lika stora. Ett hack i tillväxten under de åren har lett till att EU har halkat efter och att USA är nästan 25 procent före oss nu. Trenden är inte heller sådan att vi tar in utan vi halkar efter ytterligare. Sverige är dessutom värre ute än snittet för EU eftersom vi ligger i bottenskiktet för tillväxt.

EU borde tävla i konkurrenskraft snarare än i att vara grönast. Foto: Pascal Bastien/AP/TT 

Hjort: Konkurrenskraft borde gå före grönt för EU

När känslorna och självbilden står i fokus blir resultatet ofta sämre än man tänkt sig. Äkta godhet kräver kunskap, hårt arbete och modet att erkänna när man har fel, skriver Jakob Sjölander.

Vi är nu i full färd med den heta debatten om godhet och goda avsikter. Många är övertygade om att det räcker med att känna rätt och vara på rätt sida. Men verkligheten är mer komplicerad än så.

Kvinnor som demonstrerar till stöd för afghanska migranter utan uppehållstillstånd som ska utvisas. Utanför Migrationsverkets förvar i Kållered. Arkivbild. Foto: Thomas Johansson/TT

”Vi lever i en kultur där många är övertygade om att godhet istället handlar om känslor”