JD Vances tal på säkerhetskonferensen har redan blivit omtalat. I talet kritiserade JD Vance Europas politiker för att ignorera folkviljan, för en okontrollerad massinvandring och för att man tummar på yttrandefriheten. JD Vance nämnde både Sverige och Greta Thunberg i sitt tal. Nu kan du läsa hela talet, på svenska, här nedanför. Styckena där han talar om Greta Thunberg och Sverige är i fet stil.

Tack till alla samlade delegater, dignitärer och medierepresentanter. Ett särskilt tack till värden för Münchens säkerhetskonferens för detta otroliga evenemang.

JD Vance höll ett redan beryktat tal i München på fredagen. Foto: AP

”Yttrandefriheten är på reträtt i Europa. Men jag medger att censurrösterna ibland kom från mitt eget land.”

Läs: JD Vances hela tal på svenska

Civilminister Erik Slottner (KD) har till uppgift att öka effektiviteten i Sveriges statsförvaltning. I en intervju med Bulletin berättar han om den senaste utredningen i frågan, varför han inte inspireras av Javier Milei och Elon Musk och vilket mål han har för hur mycket av myndighetssverige som ska kapas. – Jag tror att staten mår väldigt bra av att ibland fundera och ibland bromsa, säger han.

I måndags lämnade regeringens utredare Ulf Bengtsson över betänkandet från utredningen om en översyn av mindre myndigheter och analys- och utvärderingsmyndigheter till civilminister Erik Slottner (KD).

– Den resan är ju påbörjad nu och den får väldigt mycket hejarop från internt i mitt parti, säger civilminister Erik Slottner (KD) om arbetet med att effektivisera statsförvaltningen. Foto: Oliver Dagnå/Bulletin

Bulletin intervjuar civilminister Erik Slottner (KD) • ”Får väldigt mycket hejarop”

Ministerns mål: Så mycket ska antalet myndigheter kapas

I en tid av förändrad amerikansk utrikespolitik försöker Ukrainas president Zelenskyj anpassa sin kommunikationsstrategi för att passa Donald Trumps affärsinriktade ledarstil. Hur går det till och kan det lyckas?

USA förblir Ukrainas viktigaste partner på världsarenan. Efter Donald Trumps maktövertagande har dock kommunikationen mellan Kiev och Washington förändrats. Man kan inte kalla USA:s nye president för ”ukrainofob” eller motståndare till Ukraina, men till skillnad från sin föregångare har han en mycket mer pragmatisk och svalare inställning till den ukrainska frågan. Dessutom spelade Kiev under president Petro Porosjenkos era tydligt på demokraternas sida 2016 – något som Trump inte heller har glömt.

Volodymyr Zelenskyj. Arkivbild. Foto: Ida Marie Odgaard/AP/TT

Ukrainas president prövar olika knep för att få till en bra dialog med Trump

Hur Zelenskyj försöker ”tämja” en motsträvig Trump

USA vill att Ukraina genomför val innan slutet av 2025, trots pågående krig. Detta skapar spänningar mellan Washington och Kiev, där president Zelenskyjs administration starkt motsätter sig idén, skriver Mykyta Trachuk.

USA vill att Ukraina ska hålla val före utgången av 2025, särskilt om ett vapenstillestånd uppnås vid fronten.

Keith Kellogg, Donald Trumps särskilda sändebud för Ukraina. Foto: AP

”För närvarande råder konsensus om att val inte kan hållas”

Demokrati i krigstid: USA pressar Ukraina genomföra nyval

Under den senaste veckan rasade de hetaste striderna i Kursk- och Donetsk-regionerna. Ukrainska trupper tog till offensiven på nytt inne i Ryssland och avancerade 5 kilometer. I Donbass fortsätter hårda strider där ryssarna försöker bryta igenom försvaret.

I Kursk-regionen tillfångatog ukrainska luftlandsättningssoldater 21 ryska soldater i Kursk-regionen. Enligt fallskärmsjägarna gav sig de ryska soldaterna frivilligt. Bland de tillfångatagna finns ockupanter från olika regioner i Ryssland och Burjatien. Fångarna fick omedelbar sjukvård.

En rysk förstörd stridsvagn i Kursk. Foto: AP

Ryska attacker i Charkiv- och Zaporizjzja-regionerna

Ukrainarapporten: Ukrainska styrkor avancerar i Kursk-regionen

De nordkoreanska soldaterna drar sig tillbaka med stora förluster i Kurskregionen medan de ryska styrkor ändrar taktik i kampen om Pokrovsk. Samtidigt sker spektakulära saker bakom fiendens linjer, skriver Bohdana Ljaskivska.

Den svåraste situationen under den senaste veckan har varit vid Pokrovskfronten i Donetsk-regionen. Hälften av alla strider längs hela fronten sker dagligen just i detta område. Den hetaste punkten längs hela stridslinjen är Pokrovskfronten.

Sommaren 2024 skrev Vladimir Putin och Kim Jong-Un på ett samarbetsavtal. Foto: AP

Ukrainarapporten: Nordkoreanerna dras tillbaka

Trump föreslår att avsluta Ukrainakriget genom att trycka ner oljepriset, inspirerad av 1980-talets taktik mot Sovjetunionen. Men kan detta fungera i dagens värld? Ukrainske statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar.

USA:s president Donald Trump har på sistone kommit med en ny idé om att stoppa kriget i Ukraina. Han talar om att få ner oljepriserna som ett verktyg för att avsluta striderna. Hans ord baseras på övertygelsen att höga energipriser är en viktig inkomstkälla för Ryssland som möjliggör finansieringen av Kremls krig.

Ronald Reagan och USA knäckte Sovjetunionen med sänkta oljepriser på 1980-talet. Foto: AP

Donald Trump planerar att pressa ner oljepriserna

Kan Reagans gamla oljestrategi användas mot Ryssland?

Att få slut på kriget i Ukraina var ett vallöfte från Trump som han var optimist kring. Men hur ser scenarierna ut för Trump att verkligen få slut på kriget? Ukrainske statsvetaren Mykyta Trachuk går igenom.

USA:s 47:e president Donald Trump har upprepade gånger uttryckt sin önskan att snabbt och beslutsamt avsluta kriget i Ukraina. Han vill uppnå fred, förhandla med Moskva och stoppa blodsutgjutelsen.

Ett scenario innebär att konflikten fryses längs den nuvarande frontlinjen

Analys: Fred i Ukraina under Trump? Olika möjliga scenarier

Joe Bidens presidentskap framställs ofta som en räddning för Ukraina. Men när vi nu kan överblicka hans tid vid makten framträder en mer komplex och betydligt mörkare bild, där USA:s agerande präglats av passivitet och strategiska misstag, skriver ukrainske statsvetaren Mykyta Trachuk.

När historien om Rysslands invasion av Ukraina en gång ska skrivas kommer Joe Bidens roll att vara svår att beskriva entydigt. På ytan ser det imponerande ut: 177 miljarder dollar i stöd fram till slutet av 2024, ett enat väst och ett starkt ledarskap för den anti-ryska koalitionen.

Joe Bidens presidentskap är en besvikelse i Ukraina. Foto: AP

Domen: ”Kanske mest avgörande var oförmågan att förhindra kriget”

Analys: Ukrainas besvikelse över Biden växer

Avtalet om eldupphör och frisläppande av gisslan som förhandlats fram mellan Israel och Hamas meddelades i onsdags. I en intervju med Bulletin uttalar sig terrorforskaren Magnus Ranstorp om förutsättningarna för att det ska hålla och vad som kan komma att hända i Gaza framöver. – Jag tror att det viktigaste är att man får tillbaka gisslan, säger Ranstorp.

På onsdagen stod det klart att en vapenvila förhandlats fram mellan Israel och den palestinska terrororganisationen Hamas. Enligt avtalet ska vapenvilan träda i kraft på söndag och därefter gälla i sex veckor framåt. Detta enligt den första av tre faser.

– Jag tror att det kommer att hålla ett tag, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp om avtalet mellan Hamas och Israel. Till höger: Israeler samlade i Tel Aviv i samband med beskedet om vapenvila på onsdagskvällen. Foto: Sören Andersson/Ohad Zwigenberg/AP/TT

Avtalet mellan Israel och Hamas • Terrorforskaren om förutsättningarna • ”Hamas har redan utropat seger”

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle