Valet kan lika gärna ställas in. En allt vanligare fransk kommentar när det nu i helgen bara är två veckor kvar till första omgången i det franska presidentvalet. Ställas in? Inte för att en kandidat är så mycket bättre än en annan utan snarare för att fransk demokrati blivit ett offer för kriget i Ukraina. Sittande president Emmanuel Macron vägrar delta i valdebatten och använder istället sitt ordförandeskap i EU till fullo för att framställa sig själv som en fredsmäklare ovan inrikespolitiskt käbbel.

I Frankrike publiceras just nu en närmast oändlig mängd opinionsmätningar. Macron leder men får bara mellan 28 och 30 procent.

Frankrikes sittande president väntas ta en promenadseger i valet tack vare situationen i Ukraina. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT

Vad som hänt i Frankrike är att Ukraina ställt allt på huvudet.

Forsne: Fransk demokrati ett offer i Ukrainakriget.

Kriget i Ukraina har pågått i 29 dagar. Mariupol är den stad i Ukraina som just nu drabbas allra hårdast av konflikten. Den ryska offensiven pressar hårt och enligt lokala myndigheter har mer än 80 procent av stadens infrastruktur förstörts. Ryssland vill överta Mariupol till varje pris, men varför vill man det?

Mariupol är en stad i sydöstra Ukraina, belägen vid den norra kusten av Azovska sjön, en del av Svarta havet. Det finns flera anledningar till att just denna stad är viktig för Ryssland att överta.

Ett förstört bostadshus i Mariupol. Foto: Maximilian Clarke/Zuma press/TT

Varför är det så viktigt för Ryssland att överta Mariupol? 

Mariupol – staden som Ryssland vill överta till varje pris

Kriget i Ukraina pågår på blodigaste allvar. Ett krig som för var dag eskalerar mer och mer. Allt fler civila har fallit offer för krigets hemskheter. Något som sker framför ögonen på oss i Väst, samtidigt som vi väljer att vända bort blicken.

Ryssland inledde sin invasion av Ukraina den 24 februari i vad den ryska presidenten Vladimir Putin kallat en “särskild militär operation”. Putin hävdade att det fanns ett flertal anledningar till att denna operation var nödvändig.

Ett civilt dödsoffer för Rysslands angrepp på Ukraina. Foto: Roman Pilipey/EPA/TT

Hur många fler civila ska behöva dö innan vi ingriper?

Analys: Ryssland dödar civila medan vi tittar på

Tjernobyl, staden där den värsta kärnkraftsolyckan i historien inträffade för drygt 35 år sedan, kan återigen vara i farozonen. Kärnkraftverket har ingen kraftledning för att kunna kyla ner dess radioaktiva ämnen, vilket riskerar en radioaktiv läcka.

Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari. Under samma dag lyckades man ta över kärnkraftverket i Tjernobyl. I dag är kärnkraftverket i händerna på ryska soldater, helt utom ukrainsk kontroll.

Tjernobyls kärnkraftverk. Foto: Ingmar Runge/ CC BY 3.0

Statliga kärnkraftsföretaget varnar för att ett radioaktivt moln kan bildas om inte verket drivs normalt.

Tjernobyl – farligt nära radioaktiv läcka

Det ryska folket är kända för att vara lojala mot sina ledare. Den nuvarande presidenten Vladimir Putin har varit vid makten i över 20 år och har själv kunnat åtnjuta ett relativt stort stöd från sitt folk. Detta förhållande tycks dock kunna komma att brytas efter presidentens val att invadera Ukraina.

Sedan det kom ut att Ryssland tänkt invadera Ukraina tog sig tusentals ryssar ut på gatorna i Moskva, Sankt Petersburg och mindre städer runt om i landet för att protestera mot beslutet. De stoppades dock lika fort av ryska polisstyrkor.

Rysk kvinna som protesterar mot Putins invasion av Ukraina. Foto: David Cliff/AP/TT

Vad tycker egentligen det ryska folket om Putins invasion? 

Putin vs. det ryska folket

Läget i Ukraina är kritiskt. Ryska trupper finns runt om i landet och Ukraina kämpar för att inte förlora viktiga hamnstäder och framför allt huvudstaden Kiev. Frågan är vad som händer härnäst. Kommer Ryssland att lyckas ta över Ukraina? Tar det i sådana fall stopp där eller är fler länder i fara?

Uppgifter visar att den ryska framryckningen stöter på hinder. Dels på grund av ett starkt ukrainskt försvar men även till följd av ryska logistiska misslyckanden. Faktumet att de ryska trupperna möter på hinder i Ukraina har fått många i Väst att slappna av. Ryssland kanske inte klarar att ta över Ukraina trots allt?

Rysslands president Vladimir Putin. Foto: Andrei Gorshkov/AP/TT

Om Putin lyckas ta över Ukraina, vem står näst på tur?

Analys: Vad blir Putins nästa drag?

Under söndagen kom beskedet att Tunisiens president Kaïs Saïed ökat sin makt över landets rättsväsende. Tusentals tunisier valde därför att ta sig ut på gatorna i huvudstaden Tunis och demonstrera mot det nya beslutet.

Tunisien beskrivs som det enda land där demokratin lyckades få fäste efter den arabiska våren. Många varnar nu för att demokratin i landet kan vara hotad.

Demonstrationer i huvustaden Tunis i Tunisien. Foto: Hassene Dridi/AP/TT

Stora demonstrationer i Tunisien sedan presidenten ökat sin makt i landet. 

Analys: Demokratin hotad i ”Arabiska vårens enda framgång”

Vilka är Sveriges roligaste samt vackraste ortsnamn? I en omröstning gjord av Språktidningen faller valen på Snålkuk och Morgongåva.

Den uppländska byn Morgongåva i Heby kommun har utsetts till Sveriges vackraste ortsnamn, <a href="https://spraktidningen.se/2022/02/pressmeddelande-morgongava-och-snalkuk-ar-vackrast-och-roligast-i-sverige/?fbclid=IwAR37tJQEC5yjzNI6qEm1oFheJT8MCY124e1EfwyoF1Ex0hl3ALbgTYUgEDU">enligt en omröstning gjord av Språktidningen</a>. I kategorin roligaste ortsnamn har berget Snålkuk fått flest röster i samma omröstning.

Morgongåva fick mer än 20 procent av rösterna om det vackraste ortsnamnet i Sverige. Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT

 Kärleken,  Läppapuss, Normlösa och Buslätt är några av namnen på listorna.

De har Sveriges roligaste och vackraste ortnamn

I sin andra text om socialismen och klansamhället tittar Per Brinkemo på dagens vänster, dess syn på staten och klanen och den historiska bakgrunden. Och noterar att dagens vänster accepterar staten på ett instrumentellt plan, samtidigt som den förblir ambivalent till statens våldsmonopol, framför allt när det uppfattas komma i konflikt med föreställda offergrupper. Varvid romantiska idéer om klanlösningar kan göra sig påminda.

Som unga vuxna på 1960-talet kom de att djupt präglas av 68-rörelsen.

Vänsterns människosyn bygger på Jean-Jacques Rousseaus idé om den ädle vilden. Illustration: Maurice Quentin de La Tour/Okänd (CC0 1.0)

I sin andra text om socialismen och klansamhället tittar Per Brinkemo på dagens vänster, dess syn på staten och klanen.

Essä: Staten, klanen och de klasslösa drömmarna

Sedan pandemin bröt ut i Sverige har 16,8 miljoner provrör i plastpåsar forslats av taxichaufförer och färdtjänstpersonal. Och uppskalningen av testkapaciteten fortsätter. – Hittills är det ganska kul, jag började för en timme sedan. Det är min första dag, säger nya laboratoriebiträdet Gabriel Jerkerus.

Daniela Rodriguez Mäki river upp plastpåsen med provröret, kollar att det innehåller vätska och att det ser korrekt ut. Hon placerar röret i ett ställ och slänger plastpåsen i soptunnan.

Masstestning av PCR-test pågår. Foto: Jessica Gow/TT

Det vet de för att de kontrollerar vart och ett av dem. Manuellt. Alla dagens 11 000 provrör.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle