Strejken på Tesla för att tvinga fram ett kollektivavtal fick nyligen stöd av Stefan Löfven. Löfven, som själv arbetar utan kollektivavtal, skriver ett dundrande inlägg på Facebook för att visa stöd för kamraterna på golvet. Han slåss för deras skull, och för att visa solidaritet kommer han inte längre acceptera att Taxi Stockholm skickar teslor när han åker taxi.

Stefan Löfven har det där speciella lugna, sävliga sättet att prata som kan få ett förskolebarn att känna att det är lite väl förenklat. Något självklart tar en lång stund och fortfarande sägs inte mycket av substans. Men han lyckas onekligen ge ett hopp om att de saktmodiga kanske inte ska styra hela världen men åtminstone riket.

Många har fått sig ett gott skratt åt Löfvens turer kring vilka bolag som ska och inte ha kollektivavtal. Men hans arbetsgivare hade nog gärna sett att han tänkte till lite. Foto: Adam Ihse/TT 

Stefan Löfven vägrar nu åka Tesla-taxi. 

Hjort: Stefan Löfvens bredsida mot Tesla

”The revolution will not be televised” profeterade Gil Scott-Heron redan 1970, och åtminstone i fråga om Sveriges demografiska revolution det senaste kvartsseklet blev han sannspådd. Den fortlöpte mestadels till tonerna av förskrämd och valhänt tystnad, i avsaknad av referensramar för att beskriva det nya och främmande, skriver Per Brinkemo.

<div>
 Vi bombarderas numera av nyheter av en karaktär och i en omfattning som jag aldrig varit med om under mina förutvarande år på jorden. Det är som om en propp dragits ut, skiten bara väller ut.
</div>

Gil Scott-Heron fick rätt i fallet Sverige. Foto: Karl Gabor/ Tiia Monto (CC BY-SA 3.0)

Sveriges massiva demografiska förändring pågick mestadels till tonerna av förvirrad tystnad. 

Brinkemo: Sveriges revolution tv-sändes inte

Hellre politisk irrelevans än att på något sätt samverka med Åkesson och Sverigedemokraterna – det är den ryggmärgsreflex som fortsätter att styra Centerns politiska vägval.

Tror någon att det är Muharrem Demirok som leder Centerpartiet? Fel, fel, fel. Det är tre helt andra personer som styr Centerns politiska vägval: Demiroks företrädare Annie Lööf, Jimmie Åkesson (SD) och Ulf Kristersson (M). Den goda, den onde och den fule.

Muharrem Demirok (C) och Centerns enda tänkbara statsministerkandidat, Magdalena Andersson (S). Foto Anders Wiklund/TT

Centerns politiska strategi förblir obegriplig.

Skogkär: Den goda, den onde, den fule och Muharrem Demirok

Mer och mer försöker man hävda att Hamas och Israel är lika parter i kriget. Bägge dödar civila, så där finns ingen skillnad, är tanken. Men det finns en fundamental skillnad i att aktivt vilja döda civila, att vara likgiltig för egna civila som dör och att tvingas in i strider eftersom Hamas gömmer sig bland civila.

En kompis delade en bild i sociala medier häromdagen. På ena sidan finns Shani Louk, den tyska kvinnan som kidnappades på ett rave i Israel under pogromen och senare mördades och halshöggs. På andra delen av bilden finns en palestinsk mor som flyr med sitt barn i armarna. Texten till bilden var att man inte ska tvingas välja.

Barn var direkta mål i pogromen den 7 oktober. De utgjorde inget hot utan mördades för att de var judar. Foto: Francisco Seco/TT 

I ett krig mellan en demokrati och en terroristorganistion är det omöjligt att få ihop en kålsuparteori. 

Hjort: Hamas och Israel är inte kålsupare

Sverige har nyligen begåvats med sin första professor i lycka, vid Handelshögskolan närmare bestämt. Men lyckan går inte att fånga med vetenskapliga metoder, och forskningen riskerar att ytterliga bidra till en mediesamhällelig övertro på vad som i grund och botten är gissningar och spekulation, skriver Torsten Sandström.

Tidvis har jag tagit del av Micael Dahlens eskapader i svenska medier. Jag tänker på den person från Handelshögskolan i Stockholm som nyligen blivit professor i lycka och välmående. Min spontana bild via fotografier och mediala uttalanden har varit: Ännu en hippie-entreprenör som marknadsför sin egen person. Jag är säker på att min uppfattning är något fördomsfull. Inom forskningen har han sannolikt åstadkommit betydande resultat. Det är bara så att min bild av hur en forskare bör agera avviker helt från Dahlens personliga ambition. Tankar och ord bör, som jag ser det, stå i centrum och inte personliga attribut och löst snack. Att han nu satsat på forskning om lycka bekräftar på så vis min spontana uppfattning.

Micael Dahlen är nybliven professor i lycka och välmående. Foto: Claudio Bresciani/TT

Ovetenskaplig forskning om lycka riskerar mest att späda på olyckliga samhällstendenser. 

Sandström: Forskning om lycka gör ingen lycklig

Allt fler ”aktioner” från klimataktivister där konstverk riskerar att förstöras, där politiska möten störs eller där trafiken stoppas måste vara en signal om att lagen måste moderniseras. Lagstiftningen är anpassad efter enklare ordningsstörningar inte efter grupper som medvetet gör sådana aktioner om och om igen.

Ett rättssamhälle är en en plastisk struktur som måste formas efter hur samhället ser ut, efter rättsmedvetandet men inte minst efter hur väl det förmår att hantera saker som det förbjuder. I takt med att allt fler aktioner görs från miljö- och klimatrörelsen där det finns en medvetenhet om att det är förbjudet men straffet inte fyller någon funktion, inte ens som avskräckning måste också lagstiftningen anpassas till det.

Alla de som fastnar i köer, försenas, missar möten och annat vägs inte in när man ser på brotten. Trots att de är måltavlan. Foto: Christine Olsson/TT

En lagstiftning behövs för att hantera aktivister som medvetet stoppar bilar, stör politiska möten och liknande. 

Hjort: Anpassa lagen till klimataktivismen

Genom de palestinska arabernas historia löper en blodröd tråd: Att deras eliter och arabländernas ledare cyniskt smitt dem till en spjutspets i kampen mot judarna och för den förlorade arabiska äran, för bath-socialismen eller för islam. Till ett helt oerhört högt pris i krossade drömmar och förspillda liv, skriver den polske journalisten och gästkrönikören Andrzej Koraszewski.

<div>
 Sovjetunionen sympatiserade med araberna. De stödde deras nationella befrielsekamp med goda råd, vapen, rådgivare och utbildning. De utbildade deras personal och stöttade dem logistiskt. Men det arabiska ledarskapet ville aldrig ha någon palestinsk stat. De ville mörda judarna och dela Israel mellan sig. Vare sig Egypten, Syrien, Jordanien, Irak eller Saudiarabien lovade någon något Palestina – utan uppmuntrade palestinska araber att döda judar för Allah. Flyktingar från mandatet Palestina gavs inte medborgarskap i arabiska länder. Istället hölls de i läger under FN:s överinseende. De tilläts att beväpna sig för att bekämpa judarna, men de dödades när de krävde rätten till arbete och ett normalt liv.
</div>

Den polske journalisten Andrzej Koraszewski analyserar det palestinska ledarskapet från Jerusalems stormufti - här i samtal med Adolf Hitler 1941 - fram till oktoberogromen och dagens situation. Foto: Privat / Heinrich Hoffmann (public domain)

Palestinierna har av sina ledare och av arabländer tilldelats rollen av bondeoffer i kriget mot judarna.

Koraszewski: Palestiniernas värsta fiende är deras blodtörstiga supportrar

Henrik Jönsson, känd från youtube, har startat en talkshow. Efter två avsnitt och med både statsministern och kulturministern som gäster lovar produktionen gott. Formatet är lite annorlunda med både avslappnat och mer djuplodande samtal. Samtidigt visar Jönsson att det går att utmana public service även med små medel.

Henrik Jönsson blev känd för en bredare publik med sina youtubeklipp där han varje vecka tar upp och diskuterar ett ämne. Där la han grunden för det som är hans nya satsning: programserien 100%, där han diskuterar med olika personer ungefär som ett typiskt studioprogram från SVT eller TV4.

Henrik Jönsson gör bra och billig tv. Foto: Fredrik Sandberg/TT 

Henrik Jönssons 100 % är en spännande uppstickare.

Hjort: Jönsson visar att bra tv kan göras utan public service

I stället för att i debatt bemöta den moderate riksdagsledamoten Fredrik Kärrholms påstående om att den socialdemokratiske riksdagsledamoten Jamal El-Haj är ett säkerhetshot har El-Haj polisanmält Kärrholm för förtal. Socialdemokraterna borde sluta ducka från debatter och i stället ha en tv-sänd debatt där El-Haj bemöter Kärrholm.

Lawfare är ett engelsk begrepp som innebär att man kringskär eller angriper en motståndare med legala angrepp. Traditionellt används det i internationell politik eller i auktoritära regimer för att hålla motståndare i schack.

El-Haj borde välja massmedia framför domstol när det kommer till debatt. Foto: Fredrik Sandberg/TT 

Varje tv-kanal borde vilja ha debatten så varför tas den inte? 

Hjort: Kärrholm och El-Haj borde mötas i debatt inte i domstol

Jamal El-Haj bör inte uteslutas från Socialdemokraterna för oavsett vad man anser om honom så är han representativ för en betydande andel av Socialdemokraternas väljare och riksdagen bör spegla samhället som det ser ut. Den som sår vind skördar storm. Som man bäddar får man ligga, skriver Luai Ahmed.

Något som ter sig märkligt i svensk politik är att man helst inte vill se en riksdag som på riktigt speglar samhället. Det brukar ta lång tid innan förändringar avspeglas i den folkvalda församlingens sammansättning.

Foto: Timmy Augustsson, Fredrik Sandberg/TT

Det vore odemokratiskt att utesluta El-Haj då han representerar en hygglig andel socialdemokratiska väljare.