Att svenska skattebetalare lägger en miljard om året på att barn ska lära sig språk som inte ger dem en biljett till arbete och självförsörjning är vansinne. Sluta ösa pengar på modersmålsundervisning och fokusera hellre på att få fler att plugga svenska.

KRÖNIKA. Allt fler barn i Sverige får modersmålsundervisning. Enligt Skolverket är det nu hela 28,7 procent av barnen i grundskolan som är berättigade till klasser i annat språk än svenska.

Avskaffa modersmålsutbildningen. Fokus måste nu stenhårt ligga på att fler lär sig svenska. 

Dahlman: A i arabiska ger inte jobb i Sverige 

Islamisten Anas Khalifas avhopp möttes mestadels av tystnad. Handlar det om en rädsla att närma sig en ex-extremist, eller om att vi förväntar oss tydligare signaler om stöd för sekulära värderingar?

Nyligen <a href="https://doku.nu/2021/07/29/anas-khalifa-darfor-lamnade-jag-salafismen/">berättade</a> den salafistiska predikanten Anas Khalifa för nättidskriften Doku att han har lämnat salafismen, efter att under många år ha predikat hat och extremism i islams namn, och på så sätt hindrat många muslimer från att integrera sig i det svenska samhället. Han uppmuntrade till och med till jihad. Nu kallar han salafism för cancer och kritiserar den öppet på sina sociala medieplattformar. 
 Men frågan inställer sig: Vad gör vi med islamiska extremister som hoppar av? I podden ”Sista måltiden” diskuterade vi detta med journalisten och skribenten Jiyan Behrozy som var helt emot att förlåta Khalifa och menade att han borde sitta i fängelse. Mustafa Panshiri däremot, och till viss del jag själv, argumenterade för det som kan beskrivas som ett pragmatiskt förhållningssätt, och att Khalifa nu, tack vare sin öppna kritik, kan bidra till att fler salafister lämnar extremismen bakom sig.

Islamiska statens flagga klottrad på en container i Frankrike. Foto: thierry ehrmann (CC BY 2.0) /My Hellberg

Islamisten Anas Khalifa avhopp möttes mestadels av tystnad. 

Makram: Vad förväntar vi oss av extremister som hoppar av?

Det spelar ingen roll om det blir Magdalena Andersson eller inte. Efterträdaren till Stefan Löfven kommer att tvingas föra samma politik som han har gjort.

Finansminister Magdalena Andersson är ohotad favorit att efterträda Stefan Löfven som partiledare för Socialdemokraterna och därmed också som statsminister. Hon är tveklöst den i partitoppen som bäst kombinerar erfarenhet och kompetens. Hon har suttit sju år i regering utan att göra bort sig. Ämbetet har gett henne en rad internationella uppdrag vilka har skötts så tillfredsställande att Internationella Valutafonden har valt henne till ordförande för dess tyngsta rådgivande organ. Hon är utbildad på Handelshögskolan i Stockholm. 
 Det enda som har legat henne i fatet är att hon inte har ansetts tillräckligt socialistisk för partivänstern. Det åtgärdades i våras, då hon ledde <a href="https://www.socialdemokraterna.se/download/18.3a4645e7179129c10c74edca/1622820316173/Underlagsrapport%20fo%CC%88r%20ja%CC%88mlikhet%20och%20ra%CC%88ttvisa%202021.pdf">partiets arbetsgrupp för fördelningspolitik</a> och bland annat föreslog en ”miljonärsskatt”. 
 Anderson har dock gång på gång sagt att hon inte vill bli partiledare. Så sent som i maj svarade hon tydligt ”nej”, på fråga från <a href="https://www.svd.se/vi-kommer-se-en-vag-av-okade-kapitalskatter">SvD (1/5)</a>. 
 Men eftersom det är mer regel än undantag inom svensk arbetarrörelse att spela motvillig inför ledarskap väger sådana uttalanden lätt. De flesta bedömare räknar med att Andersson tänker låta sig övertalas. En utpräglad tävlingsmänniska som Andersson – elitsimmare som ung – lär inte missa chansen att bli smord till Sveriges första kvinnliga statsminister. Men även om Magdalena Andersson skulle förvåna genom att tacka nej råder ingen brist på kandidater. Inrikesminister Mikael Damberg, justitieminister Morgan Johansson och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi är knappast nödbedda. Och om partiet skulle tvingas skrapa botten av tunnan kan valberedningen ändå alltid fiska upp en Anders Ygeman eller en Ylva Johansson. 
 Mångfalden av kandidater gör att hösten enkelt kan fyllas av spekulationer om socialdemokratins nya riktning. Går partiet till vänster eller åt höger? GAL eller TAN? Finland eller Danmark? I själva verket kommer den nya partiledaren tillika statsministern knappt att kunna påverka det. Stefan Löfvens efterträdare kommer att vara fjättrad vid exakt samma parlamentariska förutsättningar som Löfven själv har varit sedan 2014. Oaktat vad S-ledaren vill, styrs utfallet av samarbetet med andra partier. Varje ansats hämmas av dragkampen mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet. Och slutresultatet avgörs i sista hand av regeringssamarbetet med Miljöpartiet. Ingen enskild individ kan omfamna alla dessa disparata viljor och samtidigt driva en egen agenda. 
 Detta är Socialdemokraternas predikament för överskådlig tid. Partiet kan tillsätta Barbamamma som statsminister – hon kommer ändå inte att vara tillräckligt flexibel för att undvika att slitas i stycken av de krafter som utgör det rödgröna regeringsunderlaget. 
 Efterträdaren till Stefan Löfven kommer att tvingas föra samma politik som han har gjort de senaste sju åren. Det blir mer av samma, Magdalena Andersson eller ej. 
 Valet 2022 är den enda möjligheten för väljarna att få en annan inriktning.

Magdalena Andersson spås ta över efter Stefan Löfven. Foto: Pontus Lundahl, TT.

Efterträdaren till Stefan Löfven kommer att tvingas föra samma politik som han har gjort.

Gudmundson: Mer av (S)amma

När Stefan Löfven (S) i höst avgår som partiordförande och statsminister slipper han stångas med trilskande miljöpartistiska statsråd. Men varken han eller någon annan kommer undan konsekvenserna av deras skadliga politiska inflytande.

Tiden som trägen arbetare, en av de trägnare, i den socialdemokratiska vingården närmar sig slutet för partiordföranden Stefan Löfven.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund och Märta Stenevi. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Snart är det ansvarslösa Miljöpartiet inte längre Stefan Löfvens (S) ansvar. Men fortfarande allas problem.

Skogkär: Den miljöpartistiska svansen viftar på den socialdemokratiska hunden

Skolorna slår upp portarna i en värld där den smittsamma deltavarianten gjort sitt intåg och ovaccinerade barn och unga samlas i klassrummen. Men Folkhälsomyndigheten vill varken se vaccinering eller andra åtgärder, skriver ST-läkaren Benjamin Kalischer Wellander.

Vid det här laget är nog pandemin det sista många av oss vill tänka på. Efter att ha idisslat R-tal, vågor, restriktioner och mutationer i 18 månader är det lätt att bli spyfärdig vid tanken på att tugga i sig ännu mer. Trots att restriktionerna varit milda i vårt land och följsamheten stundvis medioker, är det väl inte mer än mänskligt att vilja leva pre-pandemiskt efter ett utdraget imperativ om social frugalitet. Men även om verkligheten kan ignoreras för en stund, går det som bekant inte att ignorera konsekvenserna av att ignorera verkligheten.

Folkhälsomyndigheten vill inte vaccinera barn och unga. Foto: Erik Simander/TT / Ulrika Campbell

Folkhälsomyndigheten vill varken se vaccinering eller andra åtgärder, skriver läkaren Benjamin Kalischer Wellander.

Kalischer Wellander: Barn och unga blir offren i nästa covid-våg

I Tyskland gruppvåldtas två kvinnor varje dag och förövarna är ofta utrikes födda, särskilt från Afghanistan. I Sverige har vi tyvärr haft svårt att prata om hur kultur kan påverka sexualbrottsstatistiken – och därmed missat hur akut det är att jobba med värderingar bland unga utrikes födda män.

KRÖNIKA. Varje dag utsätts två tyska kvinnor för gruppvåldtäkt. Detta enligt färska siffror som tidningen Bild begärt ut från tyska rikskriminalen, BKA (<a href="https://www.bild.de/politik/inland/politik-inland/neue-schock-zahlen-des-bka-jeden-tag-zwei-gruppen-vergewaltigungen-77243610.bild.html?fbclid=IwAR0r4Q8ORlts7Tjt5ikhaaN4mnSWScOf59ehIMGXyDTMZZ0SYQrXasRL720" target="_blank" rel="noopener noreferrer">31/7</a>). Hälften av de misstänkta förövarna var utrikes födda. Män från länder som Afghanistan, Irak och Syrien var överrepresenterade.

I dag bor det många utomeuropeiskt födda i Sverige. De är ofta uppvuxna i kulturer där kvinnor inte står högt i kurs. Det påverkar Sverige.

Dahlman: Sluta skylla våldtäkter på klass ­– fokusera på kulturell integration

Han fick nobben av både Meryl Streep och Bruce Springsteen, sjabblade bort den svenska modellen och ledde Sverige in i en rad kriser. Ändå tycker Socialdemokraterna att åren med Stefan Löfven var toppen. Här är förklaringen.

Hur kommer vi att minnas Stefan Löfven? Frågan återkom under hela söndagen, efter att Löfven i sitt sommartal meddelat att han avgår som partiledare och statsminister i samband med Socialdemokraternas kongress i november.

Stefan Löfven annonserade sin avgång i sitt sommartal på söndagen. Foto: Henrik Montgomery, TT.

Lyckades klamra sig fast på ett underlag poröst som svamp.

Gudmundson: Löfven uträttade noll och blev partiets hjälte

Tekniken för informationsinhämtning och militära operationer med hjälp av drönare går framåt med stormsteg. Magnus Norell analyserar majkriget mellan Hamas och Israel, och höjer ett varningens finger inför framtiden.

En av de mer intressanta aspekterna av Israels krig med Hamas i maj i år var användandet av drönare. Israel hör till de länder som kommit längts med att utnyttja drönartekniken, både för rent civila och för militära ändamål. I det senaste Gazakriget användes de i större utsträckning än tidigare.

Drönare blir allt viktigare i modern krigföring. Foto: Fg Off Owen Cheverton/RAF (Open Government License version 1.0) / Gustav Mårtensson

Magnus Norell analyserar majkriget mellan Hamas och Israel, och höjer ett varningens finger inför framtiden.

Norell: Framtidens krig är redan här

Sökes: En statsminister som söker breda lösningar för Sveriges bästa.

Stefan Löfvens besked att han lämnar kommer som en stor överraskning. Med bara ett år till valet, och med ett alldeles nyss framförhandlat regeringsunderlag hade de flesta förväntat sig en avgång under mer ordnade former.

Stefan Löfven när han i går meddelade sin avgång. Foto: Henrik Montgomery/TT

Dan Korn: Inte ens Löfven tror längre på Löfven

Richard Haass, ordförande för det inflytelserika Council on Foreign Relations, jämför självvalda krig med en självvald reträtt, i en kritik av det amerikanska tillbakadragandet från Afghanistan.

NEW YORK – Afghanistans president Ashraf Ghani har flytt landet. Hans regering kollapsade när talibanerna intog Kabul. På bara några veckor har två decennier av amerikansk militär närvaro i Afghanistan försvunnit, något som framkallar minnen från 1975 och Saigons nesliga fall. Hur hamnade vi här?

Biden under ett möte om situationen i Afghanistan, Camp David, den 15e augusti. Foto: Vita huset/AP/TT

Richard Haass, ordförande för Council on Foreign Relations, om att USA lämnar Afghanistan.