Organisationen tycker att svenska regeringen måste ”ta sitt ansvar” för att barns behov i Afghanistan tillgodoses. Men har skattebetalare här verkligen en skyldighet att hjälpa miljontals i ett annat land? Det blir oseriöst. Be gärna om frivillig hjälp – men tvinga inte.

KRÖNIKA. I ett pressmeddelande skrev Rädda Barnen på onsdagen att: ”Den svenska regeringen måste också ta sitt ansvar för att asylrätten upprätthålls och att barns grundläggande rättigheter och behov tillgodoses, både i Sverige, vid EU:s yttre gränser och på plats i Afghanistan” (<a href="https://press.raddabarnen.se/pressreleases/raedda-barnen-kommenterar-afghanska-asylsoekande-maaste-faa-uppehaallstillstaand-i-sverige-3123507" target="_blank" rel="noopener noreferrer">25/8</a>).

Svenska skattebetalare har faktiskt inte ansvar för att afghanska barn får skolgång. 

Dahlman: Menar Rädda Barnen att svenskar har ansvar för alla afghanska barn? 

Sverige håller på att gå sönder. Det var Löfvens mantra 2014. Att hålla på ordens valörer och betydelser är nödvändigt för att en kommunikation ska fungera. Men ingen statsminister har som Löfven låtit betydelseglidningar sabotera kommunikationen, skriver Per Brinkemo.

Det är det där med ord.

Statsministern i talarstolen, i begrepp att bruka ord. Foto: Karl Gabor	 / Sören Andersson/TT

Ingen statsminister har som Löfven låtit betydelseglidningar sabotera kommunikationen.

Brinkemo: Stefan Löfven tog sönder våra ord

Mer än var fjärde utrikesfödd ung man misstänktes för brott under en fyraårsperiod. Det visar ny forskning från Brå, som fastslår att invandrare är kraftigt överrepresenterade i brott. Över halva brottsligheten i Sverige härrör numera från personer med utländsk bakgrund.

Mer än halva brottsligheten i Sverige härrör numera från personer med utländsk bakgrund. Utrikes födda förekommer i genomsnitt 2,5 gånger oftare i brottslighet än den inhemska befolkningen. Variationen mellan ursprungsregioner är stor. Invandrare från Kina och övriga Ostasien begår färre brott än infödda svenskar, medan människor födda i exempelvis Nordafrika återfinns mer än tre gånger så ofta i brottsliga sammanhang. Överrepresentationen bland dem med utrikes bakgrund är större i särskilt allvarlig brottslighet.

Grövre brott, som skjutvapenvåldet, härrör i stigande grad från gärningsmän med utländsk härkomst. Foto: Magnus Andersson TT.

Över halva brottsligheten i Sverige härrör numera från personer med utländsk bakgrund.

Gudmundson: Invandring bakom majoritet brott

Pandemin och bristen på bland annat skyddsutrustning och halvledare har riktat strålkastarljuset på globala leveranskedjor. Här diskuterar professorn i internationell ekonomi Dalia Marin hur leveranskedjor kan göras mindre sårbara.

MÜNCHEN – Bil- och elektroniktillverkare världen över har nyligen varit tvungna att dra ner på produktionen sedan en allvarlig torka i Taiwan drabbade öns produktion av <a title="Taiwan drought could threaten global supply of electronic chips" href="https://www.dw.com/en/taiwan-drought-could-threaten-global-supply-of-electronic-chips/a-57579184" target="_blank" rel="noopener">halvledare</a>. Denna och andra liknande globala störningar i leveranskedjor – varav många orsakades av covid-19-pandemin – har föranlett avancerade ekonomier att vidta åtgärder för att mildra de potentiella effekterna. Men, vilka typer av statliga åtgärder är ekonomiskt rationella?

Förra veckan stoppade Volvo tillfälligt produktionen vid fabriken i Torslanda (på bilden) på grund av halvledarbrist. Ett tydligt exempel på de problem som diskuteras i artikeln. Foto: Thomas Johansson/TT

Dalia Marin, professor i internationell ekonomi, diskuterar hur leveranskedjor kan göras mindre sårbara i pandemins efterföljd.

 Dalia Marin: Att göra leveranskedjor mindre sårbara

Blir det ett problem för S att Fröken Duktig är så präktigt påläst tråkig att väljarna riskerar att somna? I konkurrens med den färgstarka Dadgostar har Andersson lite att komma med. Eller mot tuffa Ebba Busch. Eller mot poppis Annie Lööf.

KRÖNIKA.Nooshi Dadgostar har gjort braksuccé sedan hon tog över Vänsterpartiet i höstas. Hon mullrade in och höjde siffrorna både för partiet och sig själv. Skapade drama mitt i sommarstiltjen, men verkade inte bry sig alls om att folk skulle bli sura över ruinerade semestrar. Buller och bång. Wrooooom.

Magdalena Andersson beskrivs tvär, besvärlig och långsint. Inget som gynnar ett parti, skriver Carolin Dahlman. Foto: Fredrik Sandberg/Karl Gabor

Hon sägs vara vresig och beskrivs som ganska så trist. Är finansministern verkligen rätt kandidat för S år 2021?

Dahlman: Magda är ingen Nooshi 

Nyheterna från Afghanistan dominerar, och det med rätta. Det betyder dock att avgörande händelser i Europa knappt får någon uppmärksamhet alls. Litauens beslut att låta Taiwan öppna ett representationskontor i Vilnius mötte en hämndlysten reaktion från Kina. Förloppet visar vad som väntar länder vars beslut misshagar Kina. Litauerna för en enveten motståndskamp mot Kina, vilket världen borde tacka dem för.

I juli gjorde Litauen något som andra länder gärna skulle göra men inte vågar. Landet aviserade att Taiwan ska få <a href="https://www.france24.com/en/live-news/20210720-taiwan-to-use-its-own-name-at-new-lithuania-office">öppna</a> ett representationskontor i Vilnius, och att kontoret till och med ska få kallas Taiwanese Representative Office. Litauens steg var djärvt. Ytterst få länder erkänner Taiwan. Bland de femton som erkänner landet ingår Belize, Guatemala och Haiti och dylika länder. I denna lilla grupp är det endast Vatikanen som kan sägas ha något internationellt inflytande.

Flyktingar från Belarus i läger i Rudninkai, Litauen. Foto: Mindaugas Kulbis/TT 11 augusti.

Litauen har låtit Taiwan öppna kontor i Vilnius och Kina svarar med mobbning.

Braw: Kina mobbar lilla Litauen

Löfven kunde avgå i stillhet, utan mediedrev eller högljud intern opposition. Men den lyckade strategin mot SD genomdrevs till priset av en opinionsmässig pyspunka ner till juholtnivå, skriver Ann Charlott Altstadt.

Trots låga opinionssiffror tvingades Löfven aldrig tampas med någon intern opposition, eller tämja rasande fackförbund. Statsministern behövde inte utstå journalisters snaskande spekulationer kring sina moraliska fel och bagatellartade brister. Till och med Dagens Nyheter, som jagat sossar i decennier, och som fortfarande har status bland eliten att peka ut mainstreams mittpunkt, lät Löfven komma undan levande. Hur är det möjligt? I den gamla vanliga världen skulle Covid-19 varit statsminister Löfvens tsunamikatastrof.

Stefan Löfven meddelar sin avgång under sitt sommartal i söndags. Foto: Henrik Montgomery/TT och Karl Gabor

Löfvens maktstrategi mot SD slog tillbaka i vikande väljarstöd .

Altstadt: Strategin mot SD kostade Löfven jobbet

Den som säger att ”det är dags för en kvinna” eller att det krävs en ”feministisk regering” förringar både problemen och kvinnorna.

Det är dags för en kvinna. Så heter det i diskussionerna om vem som ska efterträda Stefan Löfven som partiledare för Socialdemokraterna och därmed statsminister.

Magdalena Andersson delar ansvaret för de senaste sju årens utveckling med Stefan Löfven. Foto: Pontus Lundahl, TT.

Den som säger att ”det är dags för en kvinna” eller att det krävs en ”feministisk regering” förringar både problemen och kvinnorna.

Gudmundson: Det är dags för något annat

Gängbrottsutredningen föreslår hårdare tag och skärpta straff. Inget fel i det. Tvärtom. Med tanke på utvecklingen är det närmast ofrånkomligt. Men hårdare straff är inte nödvändigtvis ett styrkebesked, även om justitieminister Morgan Johansson (S) framställer det så.

Det ska tas hårdare tag mot gängkriminaliteten. Åtminstone delvis med inspiration från Danmark. Där kan allvarliga <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/gangkriminellla-kan-domas-till-strangare-straff-i-danmark">brott</a> med kopplingar till gängkriminalitet leda till att straffet fördubblas.

På tisdagen tog justitieminister Morgan Johansson (S) emot Gängbrottsutredningen. Foto: Anders Wiklund/TT

Hårdare straff för gängkriminalitet är nödvändigt men inget tecken på samhällets styrka.

Skogkär: Samhället är inte alltid starkare än gängen

Mantrat om ”ungas psykiska ohälsa” hörs så ofta att det blivit en klyscha. Men vad döljer sig egentligen bakom detta mantra? Handlar det om psykiska problem eller politiska? frågar sig Torsten Sandström.

På väg i bilen hem från ICA-affären lyssnar jag på SR P1. Jag hör det vanliga budskapet om psykisk ohälsa. Nu en barnpsykolog, som försöker förklara människans känsloliv. Hon använder komplicerade begrepp, som just inte säger mycket mer än att de är tänkbara förklaringar. Hon gör det utan att tala om att det finns många alternativa tolkningar, varav flera är helt eller delvis motstridiga.

Pskyisk ohälsa eller politiska problem? Foto: Privat / Stina Stjernkvist/TT

Ungas ökande ohälsa – psykiska problem eller politiska? frågar sig Torsten Sandström.