Den nya överklassen består till största delen av anställda människor med god lön som styr världen utan att själva vara riktigt medvetna om det, eftersom det de själva betraktar som rätt uppfattas som universella sanningar, skriver Dan Korn.

På Vadsboslätten, utanför Mariestad, bodde för några årtionden sedan en man som nästan dagligen gick klädd i karolineruniform. Hans historiska intresse för den svenska stormaktstiden hade övergått till en form av besatthet, som blev löjlig när han gick till affären och handlade iförd hela munderingen.

Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet. Foto: Nils Petter Nilsson/TT.

Dan Korn skriver att samtidens överklass inte består av de rikaste kapitalisterna, utan av universitetsutbildade.

Dan Korn: Nooshi Dadgostar är Sveriges svar på Donald Trump

Ayaan Hirsi Ali är i sin nya bok kritisk till svensk undfallenhet mot reaktionära värderingar. Men hon som borde vara en feministisk ikon betraktas fortfarande som fel sorts debattör, skriver Lars Åberg.

I ett mindre överhettat identitetspolitiskt klimat borde Ayaan Hirsi Ali ha välkomnats av vänstern och av dem som kallar sig feminister.

Ayaan Hirsi Ali och Lars Åberg i Stockholm häromåret. Foto: Privat

När de somaliska ungdomarna fick höra namnet Ayaan Hirsi Ali var det som om djävulen förts på tal.

Lars Åberg: Ayaan Hirsi Ali var fel sorts migrant och fel sorts offer

I Malmö blev romani kris – en form av alternativ romsk konfliktlösning – till en politisk kris för de styrande Socialdemokraterna. De som skulle arbeta för romsk inkludering anklagas för hedersförtryck och för att snarare verka för romsk exkludering.

Malmös kommunalråd Frida Trollmyr (S) fick larm om att stadens verksamhet för romsk inkludering används för romsk exkludering, för hedersförtryck och korruption. Men hennes reaktion blev inte att granska påståendena. Istället avfärdade hon det hela och glömde bort saken.

Frida Trollmyr (S). Foto: Drago Prvulovic 

Malmö stads verksamhet för romsk inkludering kritiseras för att ha blivit ett redskap för exkludering och hedersförtryck.

Skogkär: På grund med Malmös värdegrund

De dramatiskt sjunkande talen över antalet lagförda brott av dem som anmäls måste utredas. Polisens organisation granskas och ansvar utkrävas. Peter Springare är övertygad om att en högerinriktad regering kommer att vidta nödvändiga åtgärder.

Resultatet av misstroendeomröstningen i riksdagen i måndags banar förhoppningsvis väg för en möjlighet att reformera polisarbetet och polisutbildningen. Både Moderaternas Johan Forsell och Liberalernas Johan Persson tycker jag senaste tiden visat prov på lyhördhet och pragmatism i viktiga frågor: Vad som krävs för att polismyndigheten ska återta sin förlorade legitimitet och vad som krävs för att återgå till det egentliga uppdraget.

Polisen måste granskas, utredas och reformeras för att en effektiv brottsbekämpning ska bli möjlig.

Peter Springare: Polisen måste sättas under förmyndarskap tills vidare

En ny utredning vill att kommunerna tar större ansvar för brottsbekämpningen. Nima Sanandaji ser goda idéer men också en risk att kommunerna drunknar i byråkrati. Staten måste vara beredd att avlasta.

Kommuner mot brott (SOU 2021:49) heter ett nytt betänkande från Utredningen om kommunernas brottsförebyggande ansvar, som nyligen <a href="https://www.regeringen.se/49d3d4/contentassets/4b2d8adb90b2481c8d552e99bfdb060b/kommuner-mot-brott-sou-202149.pdf" target="_blank" rel="noopener">publicerades</a>. Betänkandet menar att kommunernas roll bör utvidgas, både när det kommer till att förebygga och bekämpa brottslighet. Men hur blir det i praktiken, när staten vältrar över mer ansvar på kommunerna? Att kriminaliteten behöver bekämpas är tydligt, liksom att lokalt arbete behövs. Men att lägga fler och fler uppgifter på kommunerna kan bli ett problem – inte minst för de små kommuner som redan har fullt upp med existerande ansvarsområden och som nu måste ansvara för ännu ett.

Många kommuner anlitar ordningsvakter. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Staten måste hjälpa till när kommunerna får mer ansvar för brottsbekämpningen. 

Nima Sanandaji: Bra med kommunal brottsbekämpning – men staten måste hjälpa till

Firandet på midsommar är ett uttryck för svensk enhetlighet och kulturell homogenitet och den glädje som gemenskap grundad på gemensamma värderingar medför, skriver Ronie Berggren.

Sverige firar nationaldag den 6 juni. Men oavsett om det är Gustav Vasas kröning eller regeringsformen 1809 som firas, så är ingendera särskilt levande i den svenska folksjälen. Det riktiga Sverigefirandet sker på midsommar. En tid av svensk gemenskap med dryck, sång, dans och kläder med långa historiska anor.

Ronie Berggren skriver om hur midsommar är mer ursvenskt än nationaldagen. Foto: Ulf Palm/TT/Privat

Ronie Berggren skriver om den svenska gemenskapen som midsommar symboliserar.

Ronie Berggren: Midsommar påminner om vad som hållit Sverige samman

Sveriges regeringsform är en regeringsform för solskensväder. Men när molnen och samhällskonflikterna hopar sig fungerar den sämre. Jakob Heidbrink jämför med den tyska grundlagen och ser möjliga lösningar.

Det är skillnad mellan konstitution och konstitutionell urkund. Konstitutionen är viljan hos människor att utgöra ett politiskt samfund, att leva tillsammans i en politisk enhet enligt vissa grundläggande principer, som demokrati eller monarki.

Jakob Heidbrink är docent i juridik. Foto: Jeffrey Johns

Den svenska regeringsformen har svårt att hantera djupgående samhällskonflikter.

Jakob Heidbrink: Regeringskrisen visar att Sverige behöver en ny grundlag

Parallell rättsskipning enligt sedvanerätt låser fast individerna i traditionella makthierarkier, utmanar principen om likhet inför lagen och utgör ett hinder för integration. Per Brinkemo analyserar situationen, i kölvattnet efter den uppmärksammade romska rättegången i Malmö.

Den 11 augusti 2016 får polisen i Örebro ett larm om en misshandel i ett av stadens utanförskapsområden. En ung man, beväpnad med järnrör, har tagit sig in i sin före detta flickväns lägenhet och misshandlar henne. Hon lyckas skydda huvudet men får flera slag på benen och hennes ena fot börjar blöda ymnigt. Även hennes pappa, som springer till undsättning, misshandlas.

Samhället måste försvara sig självt och individerna mot system för parallell rättsskipning. 

Per Brinkemo: Samhället måste stå upp mot parallell rättsskipning

De rödgröna och Centern vill självklart att Liberalerna ska komma tillbaka till vänstersamarbetet. De lockar och pockar, använder alla härskartekniker de kan komma på. Men L måste vara tuffa nu. Och M måste stötta dem.

KRÖNIKA. Statsminister Stefan Löfven (S) vill naturligtvis fortsätta styra Sverige. Han påstår därför att det är att ta ansvar för landet att kompromissa (så att han kan sitta kvar).

DEN energin har Sabuni. Om hon törs. Foto: Henrik Montgomery/TT

Nyamko Sabuni bör nu kvickt kliva fram och berätta att hon och Liberalerna är pålitligt höger. 

Gå inte på Lööfs hala fulspel, Sabuni!

I det fiktiva landet Homoby finns två städer. I den ena råder frihet, i den andra förtryck. Luai Ahmed tar oss med på ett besök och finner oroande likheter med vår egen värld.

Föreställ dig ett land som heter Homoby. Det finns två storstäder i Homoby, Västomo och Östomo. I Västomo är alla lika mycket värda. Västomoborna avnjuter grundläggande mänskliga rättigheter, men i vissa stadsdelar är det förbjudet att vifta med politiska flaggor och att adoptera barn.

I Västomo är det inga problem att hålla Prideparader. Foto: Stian Lysberg/TT

Pride och FN hycklar i sin syn på hbtq-personers situation i Mellanöstern och Afrika.