Högsta domstolens dom där möjligheterna för företag att samla in och tillgängliggöra domar är till gagn för kriminella. Det försvårar möjligheten för media och allmänhet att veta om någon är dömd för brott och farlig.

I en dom i tisdags fastslog Högsta domstolen att de databaser där det går att söka i domar strider mot EU-lagstiftning. Sannolikt kommer därmed de företag som erbjuder sådana tjänster att tvingas upphöra med sin verksamhet.

Lagen måste ändras så att information fortsätter att vara fri. Foto: Magnus Andersson/TT 

Hjort: Domen mot rättsdatabaser kräver en lagändring

Centerpartiets Muharrem Demirok blev, till ingens förvåning, en parentes i partiets historia. För två år sedan avgick Annie Lööf för att hon var ur takt med tiden. När Demirok tillträdde ville han inte hantera problemen med Lööf-doktrinen utan i stället vara mer Lööf än Lööf.

Att Muharrem Demirok slutar som partiledare ger en kluven känsla. Demirok är förmodligen den ende som har kunnat konkurrera med Annika Strandhäll i att roa. Å andra sidan är ett byte av partiledare en chans för Centern att komma hem igen.

Demirok avslutar sitt partiledarskap genom att bokstavligen fly frågan om han fick sparken. Foto: Claudio Bresciani/TT 

Demirok kastade bort två år för Centerpartiet

Hjort: Demirok kom, kikade lite och avgick

Att reflexmässigt ta de svagas parti kan leda helt fel. Svaghet är ofta resultatet av dåliga val och betyder inte att man har rätt, skriver Jakob Sjölander.

Att vi ska stå på de svagas sida är en kliché. Politiker och aktivister påstår glatt att det är vad de gör, vilken sida de än faktiskt står på.

Det är inte alltid som den svage har rätt. Det visar konflikten mellan palestinier, den svaga, och Israel, skriver Jakob Sjölander. Foto: Bulletin/X

”Om du vill lära känna någons sanna jag så behöver du bara ge denne makt och ansvarsfrihet. Resultatet är ofta deprimerande”

Sjölander: De svaga har inte alltid rätt

Muharrem Demiroks tid som partiledare löste inte Centerpartiets identitetskris. Nu står partiet på samma ruta som för två år sedan, skriver John Gustavsson.

Att vara partiledare för Centerpartiet är såklart en otacksam uppgift. Partiet har, i likhet med Liberalerna, länge befunnit sig i en identitetskris.

Muharrem Demirok gör sorti. Foto:  Claudio Bresciani/TT

”Splittringar är aldrig roliga, men allra tråkigast är de om man som Centerpartiet saknar god marginal till fyraprocentsspärren”

Gustavsson: Ubåten Demirok

Efter det tyska valet går landet mot en bred koalition som påminner om Sveriges ödesdigra Decemberöverenskommelse. Det kan stärka extrempartierna, skriver John Gustavsson.

Valkampanjen inför nyvalet i Tyskland som hölls igår karaktäriserades egentligen mest av en person: Elon Musk. Musk tog tydligt ställning för Alternativ för Tyskland (AfD), och deltog till och med via videolänk på ett kampanjmöte för partiet.

Friedrich Merz, längst till höger, riskerar att göra om misstaget med en tysk Decemberöverenskommelse. Till vänster, svenska partiledarna som presenterade Decemberöverenskommelsen 2014. Foto: AP/Maja Suslin/TT

”Samtidigt som breda majoritetsregeringar ger stabilitet, så leder de också ofta till en sorts politisk stagnation”

Gustavsson: Tyskland går mot sin egen Decemberöverenskommelse

När Trump anklagar Zelenskyj för att ha startat kriget väcks oro i Europa. Men diplomatiska vägar till fortsatt amerikanskt stöd finns fortfarande, skriver Ronie Berggren.

Låt oss börja med det självklara: Ryssland invaderade Ukraina. Det började 2014 och fortsatte 2022 för att Vladimir Putin är en imperialist som drömmer om att återupprätta det ryska imperiet.

Europa, här i form av Frankrikes Emmanuel Macron, behöver en stark relation med USA. Foto: AP

USA har långt innan Trump påpekat att Europa måste ta större ansvar för sin egen säkerhet

Berggren: USA förblir Europas enda livlina

Europas vänsterliberaler möter en verklighet där deras politiska visioner fallerar medan de fortsätter predika hopp från sina upphöjda positioner, skriver Torsten Sandström.

Utan att själva veta om det har västerlandets vänsterliberaler – särskilt de i Europa – just nu en svår tid. Deras storvulna drömmar om utveckling tycks gå i kras.

Christoph Heusgen och Sverker Sörlin är symboler för vänsterliberalismens oförmåga, skriver Torsten Sandström. Foto: TT/Youtube

”Hursomhelst framstår Heusgen och Sörlin som symboler för vänsterliberalismens oförmåga att driva effektiv sakpolitik”

Sandström: När vänsterliberala drömmar krossas

Sedan Karl Hedin släpptes efter att ha varit häktad för tjuvjakt på varg har han sökt rättvisa. Justiekanslern har sett på hans ärende och anser inte att han har blivit utsatt för ett lagbrott.

Målet mot Karl Hedin borde vara enkelt att avsluta på ett anständigt sätt. Men av någon anledning stretar staten emot rättvisan. Rättsväsendet tycks varken vilja ge ett avslut eller skipa rättvisa för Hedin.

Självfallet borde Karl Hedin få sitt fall prövat. Foto: Pontus Lundahl/TT

Karl Hedin borde få sin stämning prövad 

Hjort: Staten vill inte ge Karl Hedin rättvisa

Familjen Bibas är några av de som drabbades hårdast när Hamas utlöste sin pogrom den 7 oktober. Morföräldrarna mördades. Mamman och pappan kidnappades tillsammans med sina små barn. Till och med familjens hund mördades. Pappan släpptes av Hamas i början av februari och i går kom hans familjs kroppar tillbaka till Israel. Hamas har då mördat tre generationer i en släkt.

Hamas pogrom den 7 oktober 2023 var en febrig mardröm. En obeskrivlig ondska släpptes lös mot de samhällen som gränsar till Gaza. 4 300 raketer avfyrades mot Israel, och därefter strömmade terrorister över gränsen. Många samhällen anfölls, och invånarna massakrerades. Våldet var urskillningslöst – även bebisar mördades. Den yngste av de dödade var bara tio månader gammal.

Enligt Hamas arresterades Kfir. Han var då 9 månader gammal. Hur ett barn som älskar sin tygelefant kan uppfattas som en fiende som ska plågas och sen dödas går inte att förstå. Foto: AP/TT

De skyldiga måste jagas till världens ände

Hjort: Hamas ondska

Donald Trumps handelspolitik bygger på en fundamental missuppfattning om internationell handel och drabbar i slutändan de amerikanska konsumenterna hårdast, skriver John Gustavsson.

Protektionism är en av grundbultarna i Donald Trumps politiska plattform. Redan under 1980-talet förespråkade Trump skyddstullar för att förhindra att amerikanska industrier skulle utkonkurreras av andra länder. Särskilt rasande är Trump numera på Kanada, som Trump menar att USA subventionerar med 100-200 miljarder dollar varje år.

Donald Trump, mitten, med sin finansminister Scott Bessent till vänster och handelsminister Howard Lutnick till höger. Foto: Evan Vucci/AP

”Trump har argumenterat emot frihandel och för tullpolitik åtminstone sedan sent 1980-tal”