KRÖNIKA. ”Kunskapskraven inom svensk skola är för hårda”, enligt experter. Psykologen Bo Hejlskov Elvén tyckte att sådana krav var ”fullkomligt hål i huvudet” (Uppdrag Granskning 2/2).

Men är verkligen problemet med svensk skola att kunskapskraven är för hårda? Mycket tyder i stället på att kraven är otydliga. Barn ska inte främst lära in fakta, utan analysera sådana vid tidig ålder. De får inte kunskap serverad, utan ska själva hitta den.

”Att inte veta vad som krävs leder till stress och bristande koncentration, vilket ger en känsla av att det inte lönar sig”, skrev hjärnforskaren Martin Ingvar till mig.

Eleverna skulle vinna på att lärarna berättade om Afrikas geografi eller hur man stavar till skola på spanska. Det är faktiskt bra om barn samlar massor av fakta i långtidsminnet, som de sen kan laborera med i jämförande resonemang och problemlösning.

OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher konstaterade 2014 att länder med höga resultat i Pisa också hade höga förväntningar på eleverna. ”Många svenska elever svarar att det handlar om talang, att det hänger på läraren eller på läroboken. Alltså saker som eleverna själva inte kan styra över. Om vi däremot ställer samma fråga till kinesiska studenter svarar 9 av 10 att om de verkligen försöker hårt så kommer de med lärarens hjälp att lyckas.” Svenska elever skyllde på otur för sämre resultat (Skolvärlden 18/2 -14).

Ja, höj kraven! Fyll de ungas hjärnor med grammatik, kemi och kunskaper om svenska kungar. Ös in, timme efter timme. Och testa sedan om de fick in det i långtidsminnet med prov. Sätt betyg för att pressa.

Dessutom skulle mer katederundervisning kunna skapa en tryggare miljö. Mängden sådan mer än halverades mellan 60-talet och 00-talet. Enligt ledande professorer i hjärnforskning och utbildningspsykologi är katederundervisning den mest effektiva formen av undervisning.

Bo Hejlskov Elvén sa i UG dock att ”skolans krav på att sitta still är det som skapar flest adhd-diagnoser”. Men är det bättre för barn med svårigheter att koncentrera sig att få full frihet att kuta omkring?

Och varför får så många en diagnos?

Enligt UG har antalet barn med adhd blivit fem gånger fler på 14 år.

En anledning kan vara att skolor får extra resurser vid en diagnos från BUP. Att ”rätten till hjälp och stöd ofta kopplas till att diagnos föreligger gör att skolan driver fram diagnoser”, förklarade Ingvar för mig.

UG:s expert Hejlskov Elvén är för övrigt känd för att ha lärt ut ”lågaffektivt bemötande” i en mängd svenska skolor. Till exempel att lärare inte ska säga till elever som vägrar ta av jackan i matsalen – utan bara gå därifrån.

Öh?

När Hjulsta grundskola i Stockholm började jobba med detta 2018 blev det kaotiskt. Bland annat hade elever tagit struptag på andra, kastat bänkar i klassrummet, slagit lärare i ansiktet och hotat döda lärare.

”Förr fanns det tydliga och snabba konsekvenser när elever misskötte sig. Nu finns det inte det”, sa huvudskyddsombudet på skolan.

Martin Forster, forskare vid Karolinska institutet i Stockholm, sa till DN att det inte finns någon vetenskaplig evidens för att lågaffektivt bemötande minskar risken för bråk och att konflikter uppstår (20/10 -19).

Svensk skola skulle må bra av mer ordning och reda. Om lärare vågar vara auktoriteter som pekar med hela handen och säger till på skarpen om någon förstör i klassrummet skapas studiero.

Men i stället lystrar både politiker, skolledare och public service till charlataner.

Hejlskov Elvén menar att självbestämmande är en mänsklig rättighet som kränks om man tvingar barn att göra något.

Jag skulle snarare säga att man kränker barns rätt till ett liv i frihet genom att inte pressa dem att lära mer och sköta sig. Man berövar med slapphet deras möjlighet att förverkliga sina drömmar och mål. Särskilt borde det gälla de barn som behöver stöd.

Diamanter bildas under tryck. Jag vill att svensk skola får fler barn att glittra.

CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman
Instagram: carolinhannadahlman

Youtube.com/carolinhannadahlman