Ryssland vill ha eldupphör den 8–9 maj. Inte för att nå fred, utan för att kunna marschera på Röda torget utan att ukrainska drönare slår ner. Men Ukraina gör ändå rätt i att säga ja – och försöka förvandla två dagars stridsstopp till något större.

Kreml tillkännagav en tillfällig vapenvila den 8 och 9 maj 2026 – ett datum som i Ryssland traditionellt firas som segerdagen över Hitler i andra världskriget. En gång i tiden var detta verkligen en högtid till minne av andra världskrigets kolossala tragedi, en dag av sorg och tacksamhet gentemot segrargeneration. Men under hela Putins era har den 9 maj alltmer förvandlats till en demonstration av militär styrka, en statsritual tätt förknippad med modern rysk politik, arméns kult och mobiliseringen av samhället kring idén om yttre konfrontation.

Segerdagsparaden på Röda torget i Moskva den 9 maj 2025. Foto: kremlin.ru

Ukraina kontrar Kremls vapenvileförslag med förslag på en längre vapenvila

Putin vill ha vapenvila – men bara för en dag för att hålla sin parad

Ett fartyg lastat med spannmål från ockuperad ukrainsk mark gled in i hamnen i Haifa – och utlöste en diplomatisk kris. Bakom den till synes rutinmässiga handelsoperationen döljer sig ett av Rysslands mest lönsamma krigstida upplägg: att i det fördolda sälja stulet spannmål till världsmarknaden.

Under de senaste dagarna har det uppstått märkbar spänning i relationerna mellan Ukraina och Israel – en spänning som redan övergått i en diplomatisk konflikt. Orsaken var till synes en ordinär varutransport: ett torrlastfartyg vid namn Panormitis anlände under panamanskflagga till hamnen i Haifa. Ombord fanns omkring 25 000 ton jordbruksprodukter – huvudsakligen korn och vete. Men lasten hade enligt Kievs mening ett brottsligt ursprung: spannmålet hade odlats på av Ryssland tillfälligt ockuperade territorier och förts därifrån utan Ukrainas samtycke.

Hamnen i Haifa, Israel, augusti 2024. Den stora ljusa byggnaden är en silo just för spannmål och 2022 lossades och mellanlagrades 3,5 miljoner ton spannmål där. Foto: Shlomo Roded / Pikiwiki 

Vad handlar konflikten om spannmålet på ett fartyg utanför Israel och vad har Ryssland med det att göra?

Ukraina och Israel i konflikt om stulet spannmål 

Det finns många missförstånd om den iranska ”statskuppen” år 1953, och de flesta av dessa är högst avsiktliga. Man vill så gärna skylla allt på CIA snarare än kommunisten Mossadegh. Detta skriver Jonas Lundström.

Har du hört sagan om den ”rena kuppen” -53, i Iran? Det är en saga som den islamiska diktaturen i Iran pumpat ut till omvärlden sedan 1979.

Mohammed ”Charmtrollet” Mossadegh. Foto: International News Photos, Public Domain, via Wikimedia Commons

1953 • Mohammad Mossadegh var en mästare på att skaffa sig fiender

Sagan om den iranska statskuppen

Kreml stänger av internet – inte för att skydda sina medborgare, utan för att skydda sig från dem. Bakom de officiella förklaringarna om cybersäkerhet och digital suveränitet döljer sig en regim som förbereder sig för det den fruktar mest: att dess egna medborgare får veta vad som händer.

I Ryssland fortsätter den systematiska utökningen av kontrollen över internet. Formellt förklarar myndigheterna det som sker med behovet av att skydda kritisk infrastruktur, bekämpa cyberhot och säkerställa ”digital suveränitet”. Men de verkliga orsakerna bör betraktas i ett betydligt vidare perspektiv.

”Vi är emot järnridån. För ett fritt internet” Protest i Rysslad den 10 mars 2019 efter att ett lagförslag om att skära av Runet från övriga internet blivit offentligt protesterade 15 000 personer i Moskva mot förslaget. På den tiden var det fortfarande mer eller mindre möjligt att genomföra demonstrationer och protester offentligt. Foto: DonSimon / Wikimediacommons

Internetavstängningar i Ryssland: förberedelse för mobilisering och nytt krig – eller ett tecken på regimens förfall?

Ryssland stänger ner internet för att skydda Putin

En lägenhet nära tunnelbanan i Ukrainas näst största stad för samma pris som en köksrenovering i Bromma. Det låter som ett skämt – men det är Charkivs fastighetsmarknad år 2026. Frågan är om det är ett fynd eller en fälla.

Fastighetsmarknaden i allmänhet och bostadsmarknaden i synnerhet, är den ärligaste barometern för stämningsläget hos folk. Ser man på fastighetspriserna i dagens Ukraina ser man inte bara ekonomiska data, utan en verklig frontlinje dragen i människors sinnen. Landet lever år 2026 i två dimensioner: där det är relativt lugnt stiger priserna uppåt och ignorerar kriget – och där det är mycket oljud ger man bort lägenheter nästan gratis.

Sumska-gatan i centrala Charkiv den 27 april 2023. Foto: Mychajlo Titarenko / Wikimedia commons

Bulletin undersöker fastighetsmarknaden i en ukrainsk miljonstad fyra mil från fronten

Kvadratmetern i skottlinjen: fastigheter i Charkiv för en spottstyver

Samtyckeslagen och rättssäkerheten i våldtäktsdomar försvaras av feministorganisationer med hjälp av Brottsförebyggande rådets rapport 2025:3. Men stämmer det? Och vad menas med ”lagstiftarens intentioner”? Jakob Sjölander undersöker.

Man kan komma undan med mycket nonsens genom att hänvisa till forskning och statistik, i fast förvissning om att ingen läst rapporterna. Detta är fallet för feministiska grupper som Fatta och Roks och deras anhängare när det gäller samtyckeslagen, och dess konsekvenser för rättssäkerheten i våldtäktsmål. I Aftonbladet påstår bland annat <a href="https://www.aftonbladet.se/debatt/a/W0ya2a/childx-brottsbyran-ta-nasta-steg-med-samtyckeslagen">Fatta-grundaren Ida Östensson följande</a>:

Allt är bara bra, inga problem alls. Foto: J W, Unsplash

Tveksam bevisning i 80 procent av våldtäktsdomar

Sjölander: Är ”lagstiftarens intention” att döma oskyldiga?

Charkiv beskjuts dag och natt. Cherson lever under konstant terror. Och antalet drönare som Ryssland skjuter upp fortsätter att öka – från hundra per natt för ett år sedan till över tusen per dygn idag. Kriget i Ukraina har gått in i en ny fas – och den ser ut att bli värre innan den blir bättre.

Händelserna under de senaste veckorna visar på en kvalitativt ny fas i kriget mot Ukraina. Skalan och intensiteten i attackerna – framför allt med obemannade flygfarkoster – har ökat markant. Detta känns mest akut i de största frontlinje- och gränsstäderna, till exempel Sumy, men ännu mer mförallt i Charkiv och Cherson.

En vanlig kamikazedrönaremodell som Ryssland använt mot ukrainska städer är Shahed 136/Geran 2-drönare, som här ses från olika håll. Illustration: Alexpl / https://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Licensing

Det som var extrema undantag blir vardag i Ukraina - massiva drönarattacker mot städer

Drönarterrorn mot civila i Ukraina eskalerar

Alltför många västerlänningar vet inte vilka mördarmullorna i Iran är. Det handlar om en apokalyptisk dödssekt som ser sig som de utvalda i apokalypsen. Detta skriver Jan Lysén.

Inför de fortsatta förhandlingarna med den teokratiska shiaregimen i Iran finns det anledning att påminna om Janos Kádárs ord till den tjeckoslovakiske reformledaren Alexander Dubček inför de avgörande förhandlingarna med Sovjetunionen i Bratislava under sommaren 1968: ”Vet ni då verkligen inte vem ni har att göra med?”

Jamkaran-moskén i Qom, där Mahdin påstås ha uppenbarat sig. Foto: Hossein Bagheri, Unsplash

Den iranska regimen anser sig utkämpa Den Sista Striden

Med apokalypsen som motståndare

De kallas TCK – och för vissa ukrainare injagar de mer fruktan än ryssar och shahed-drönarna. De är det egna landets mobiliseringsorgan, som med minibussar, handfängsel och ibland vapenvåld jagar sina egna medborgare till fronten. 70 procent av ukrainarna litar inte på dem. Ändå kan landet inte överleva utan dem.

Det fullskaliga kriget mot Ryssland har radikalt förändrat den ukrainska staten. Ett av de viktigaste organen i Ukraina har blivit de så kallade ”territoriella kompletterings- och socialstödscentralerna”, kända under förkortningen ТЦК, eller på svenska uttalat ungefär TCK. Det är de som ansvarar för mobiliseringen – en process utan vilken det är omöjligt att upprätthålla arméns stridsberedskap i ett utdraget konfliktläge.

Ukrainska soldater går till anfall efter ett pansarfordon 7 juni 2023. Foto: Roman Naumov / Wikimedia commons

Ukraina måste fortsätta att mobilisera nya soldater för att överleva som stat, men mobiliseringsmyndigheten och dess metoder rör upp känslor

”ТCK” – Ukrainas viktigaste mobiliseringsorgan: varför fruktar och hatar folk det?

Han charmade miljoner med humor och karisma – men diplomati är inte underhållning. Under de fem krigsåren har Zelenskyjs styrkor som kommunikatör gång på gång krockat med hans svagheter som förhandlare. Och för Ukraina kan det ha ett högt pris.

Ukraina är en parlamentarisk-presidentiell republik enligt konstitutionen. Men i den moderna ukrainska staten har det efter fullskaliga krigets utbrott de facto formats en superpresidentiell maktmodell, inom vilken de avgörande besluten i utrikespolitiken fattas direkt av Volodymyr Zelenskyj. Trots att utrikesministeriet existerar och fungerar – och formellt lyder under ministerrådet och regeringschefen – är dess roll i stor utsträckning reducerad till att verkställa presidentens politiska vilja. I detta läge får Zelenskyjs personliga egenskaper och diplomatiska stil en avgörande betydelse för hela landets utrikespolitiska linje.

Volodymyr Zelenskyj, Emanuel Macron och Donald Trump under ett trilateralt möte i Paris 7 december  2024. Foto: Wikimedia commons/Public domain

Mellan impulsivitet och karisma: så bedriver Ukrainas president diplomati

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle