&nbsp;Regeringen beskriver Sverige som ett alltmer ojämlikt land präglat av diskriminering. De antirasistiska projekten blir allt fler. Bulletin har läst ansökningar från föreningarna som är beroende av de statliga bidragen.

Rasifiering, normkritik, inkludering – nyckelorden är återkommande i de många projekt som vill motverka rasismen i Sverige. Den som läser ansökningar som kommer in till olika organisationer kan lätt få intrycket att detta är ett av världens minst toleranta länder.

Avdelningschef Sofia Zere och generaldirektör Lena Nyberg, båda MUCF Foto: MUCF

Många föreningar har blivit beroende av statliga bidrag när antirasismen gjorts till offentlig ideologi. I fjol delade MUCF ut 290 miljoner.

MUCF och projektbidragen: Ett Sverige fyllt av förfördelade människor

Den snabba vaccinframställningen har gått över förväntan. Regeringens vaccinsamordnare Richard Bergström beskriver det som ”en triumf för människans samarbetsförmåga”. Trots detta har vägen fram till vaccinsuccén en mindre vacker baksida.&nbsp;

Under sommaren är mardrömmen över – då kommer hela svenska folket att vara vaccinerat och livet kommer att återgå till det normala. Det är det senaste budskapet från regeringens vaccinsamordnare Richard Bergström.

Richard Bergström, Sveriges vaccinsamordnare, ser en ljus sommar framför sig. Han tror att alla kommer att vara vaccinerade under sommaren. Men han är besviken på vissa länders agerande under processen. Foto: Foto: Stina Stjernkvist / TT

Stängda gränser för export av vaccin var den stora farhågan i början av pandemin. Den rädslan visade sig vara befogad – USA har stängt gränsen.

Bergström: ”America first” hotar framtida vaccinsamarbeten

Ungas attityd till cannabis blir mer positiv. Inte så konstigt då omvärlden avkriminaliserar och tjänar pengar på drogen. Samtidigt har den svenska regeringen krympt anslagen till förebyggande arbete. Oron är att ungas cannabiskonsumtion här snart speglar den i resten av Europa.&nbsp;Detta är den tredje delen i Bulletins serie om <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://bulletin.nu/oppna-drogscener-i-utsatta-omraden-ar-har-for-att-stanna">narkotikasituationen</a> i Sverige.

När Vilma var sjutton år blev cannabis hennes flykt. Nästan varje kväll gick hon ut och gömde sig i något buskage för att röka en joint och färdas in i en annan verklighet.

”Vilma” fick problem med cannabis när hon var 17 år. Foto: Jonas Gratzer.

Ungas attityd till cannabis blir mer positiv. Samtidigt har anslagen till förebyggande arbete minskat.

Sverige kämpar i motvind mot cannabis

Han har varit chef för världens mest prestigefyllda ledarsida på New York Times. Nu blir Andrew Rosenthal ny chefredaktör när Bulletin återstartar. – Med Andrew kommer vi att höja standarden på svensk journalistik och är tillbaka både uppgraderade och starkare, säger Tino Sanandaji, Bulletins grundare.

Efter en tid med uppehåll och turbulens är nu Bulletin tillbaka och man gör det med en blytung rekrytering.

Andrew Rosenthal blir ny chefredaktör på Bulletin

Andrew Rosenthal ny chefredaktör för Bulletin: ”Högst på min drömlista”

Sverige ligger bra till när det kommer till andelen kunskapsintensiva jobb, visar en färsk rapport. Men Östeuropa och Sydeuropa håller på att komma i kapp. Nu varnar forskaren Nima Sanandaji för Sveriges akilleshälar – utbildningsväsendet, skatterna och näringslivspolitiken.&nbsp;

Det är femte året i rad som indexet <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.ecepr.org/wp-content/uploads/2021/03/Geography_of_Brain_Business_Jobs_March_2021.pdf">The Geography of Europe’s Brain Business Jobs</a> släpps, i samverkan med European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR) och riskkapitalbolaget Nordic Capital.

Sverige hamnar på andra plats i Europa och Stockholmsregionen på fjärde plats, när det kommer till högst andel kunskapsintensiva jobb. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT.

Utbildningsväsendet och näringslivspolitiken är Sveriges främsta svagheter, menar rapportförfattaren Nima Sanandaji.

Svenska jobb kunskapsintensiva – men konkurrensen från utlandet hårdnar

Riksbanken har sedan coronakrisen bröt ut köpt svenska värdepapper för cirka 400 miljarder kronor. En nödvändighet för att lugna marknaden när osäkerheten var stor, menar de ekonomer som Bulletin talat med. Men nu varnar man för att Riksbankens fortsatta expansiva politik riskerar att lägga grunden till nästa kris, sätter marknaden ur spel och ökar klyftorna i samhället. ”Så här fungerar inte en fri marknad”, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth till Bulletin.

Det har nu gått drygt ett år sedan coronaviruset slog till med full kraft mot världens ekonomier. På en månad rasade den svenska börsen med nästan 40 procent innan återhämtningen påbörjades.

Stefan Ingves och Riksbanken har med sin expansiva politik målat in sig i ett hörn, menar Nordeas chefsekonom Annika Winsth. Foto: Claudio Bresciani/TT.

 Riksbankens fortsatta expansiva politik riskerar att kasta landet in i en ny kris och ökar ojämlikheten i samhället, menar ekonomer.

Toppekonomen om Riksbankens politik: ”Målat in sig i ett hörn”

Föreningen Glada bonden tröttnade på att producera mjölk för marknadsledande Arla. Nu satsar man på ett eget mejeri i Boxholm. Slutmålet är en omsättning på över 1 miljard kronor och en börsintroduktion. “Nästan en förbjuden tanke inom bondekooperationen“

– Det finns i princip bara en köpare av mjölken i Sverige. De andra mejerier som finns kvar följer marknadsledarens prissättning, säger Anders Birgersson, mjölkbonde från Vikingstad utanför Linköping och en av initiativtagarna till den ekonomiska föreningen Glada bonden.

Anders Birgersson, mjölkbonde från Linköping, ser fram emot att dra igång osttillverkning på det anrika mejeriet i Boxholm i slutet av mars månad. Foto: Erik Hellquist

Nu utmanar föreningen Glada bonden den stora mjölkjätten Arla och tar över det anrika mejeriet i Boxholm. "Vill höja värdet på svensk mjölk"

Glada bönder utmanar Arla – siktar mot börsen

Runtom i landet finns stadsdelar som präglas av öppen droghandel, missbruk och våld.Narkotikapolisförbundets ordförande Lennart Karlsson säger att ”det är ett helt nytt läge, ett helt nytt samhälle, där narkotikan har slagit sitt grepp om oss på ett sätt som inte setts i historisk tid.”Det här är del 2 i Bulletins reportageserie om narkotikasituationen i Sverige. <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://bulletin.nu/narkotika-skordar-tre-liv-om-dagen-ar-avkriminalisering-vagen-framat">Del 1, om narkotikadödligheten, kan läsas här</a>.

Första gången Linus åkte till ”orten” för att köpa cannabis gick han i gymnasiet. Han och hans kompisar hade tidigare testat att ta några bloss hemma i Åkersberga, ett medelklassområde strax utanför Stockholm, men de hade inga egna kontakter.&nbsp;

Pettersberg är en av många stadsdelar i Västerås där droghandel sker öppet och tystnadskultur sprider sig. Trettonåriga Ramandan Faysal Omar vill bli polis, även om det inte är populärt. ”Jag vill hjälpa folk.” Foto: Jonas Gratzer.

”Det är ett helt nytt läge, ett helt nytt samhälle, där narkotikan har slagit sitt grepp om oss på ett sätt som inte setts i historisk tid.”

Öppna drogscener i utsatta områden är här för att stanna

Ord som ”vit”, ”svart” och ”attack” är vanliga i schackvärlden. Men en AI kan tolka innehållet som rasistiskt, något som forskare menar låg bakom den tillfälliga nedstängningen av världens största schack-kanal på Youtube. AI-experten Olov Andersson berättar nu för Bulletin om maskininlärningens begränsningar.

Det var i juni som världens mest populära schack-kanal på Youtube,<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.youtube.com/channel/UCL5YbN5WLFD8dLIegT5QAbA/about"> Agadmator’s chess channel</a>, som har över en miljon följare, stängdes ner av Youtube under 24 timmar. Detta skedde efter att kanalinnehavaren, kroatiske Antonio Radic, som själv är schackspelare, publicerade en video med den världsberömda amerikanska spelaren Hikaru Nakamura.&nbsp;

I fjol stängdes världens mest populära schack-kanal ner på Youtube. Ord som ”vit”, ”svart” och ”attack” misstolkades av AI, enligt ny forskning.

AI stängde ner populär Youtube-kanal – klassade schackvideo som rasistisk

I samband med att Säpo släppte sin årsbok för 2020 konstaterade myndigheten att den våldsbejakande extremismen i Sverige utnyttjar möjligheten att söka offentliga medel. Bulletin har i en intervju frågat säkerhetspolischefen Klas Friberg vad som menas med det, samt om utländsk finansiering av moskéer gynnar extremismen.

På torsdagen presenterade Säkerhetspolisen sin årsbok för 2020 i samband med ett presseminarium. Säkerhetspolischef Klas Friberg samt de seniora analytikerna Kennet Alexandersson och Ahn-Za Hagström fastställde under seminariet att säkerhetshoten mot Sverige har ökat och förmodligen kommer att fortsätta göra det de närmaste åren.

Säkerhetspolischef Klas Friberg på torsdagens presseminarium. Foto: Pontus Lundahl/TT

Våldsbejakande extremism får offentliga medel för miljontals kronor, enligt Säpo. Bulletin har talat med Säpochefen Klas Friberg.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle