Författaren och journalisten Jens Ganman har tidigare jobbat länge inom public service. Han är inte det minsta förvånad över Dokus avslöjande om en reporter som hade en relation med ett islamistiskt säkerhetshot. ”Det kryllar av jäviga reportrar och reportage som ligger kvar på deras webb”,&nbsp;säger han. Bulletin har trots idoga försök blivit nekade intervjuer med såväl vd Cecilia Benkö som styrelseordförande Lennart Käll.

Journalisten och författaren Jens Ganman har jobbat inom public service, både Sveriges Radio och SVT, sedan 1989. De senaste åren har hans författarskap kretsat kring frågor som den illa hanterade integrationspolitiken och mediernas oförmåga att objektivt redogöra för följdverkningarna av den. 2019 utsågs han till Årets svensk av tidskriften Fokus.

Jens Ganman tror att allmänhetens förtroende för Sveriges Radio kommer att påverkas av avslöjandet om en reporter som inledde en relation med en man som klassats som ett säkerhetshot av Säpo. Foto: Marléne Nilsén.

Tidigare SR-reportern Jens Ganman ger sin syn på hanteringen av Sveriges Radio-reporterns islamistkoppling.

Ganman: ”Det kryllar av jäviga reportrar på Sveriges Radio”

Röster har höjts om att Sveriges Radio borde utreda händelsen och vara mer transparenta kring fallet med reportern som inledde en relation med en säkerhetsrisk. Både vd Cilla Benkö och styrelseordförande Lennart Käll duckar intervju när Bulletin söker dem.

Sedan <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://doku.nu/2021/05/05/ekoreporter-inledde-relation-med-sakerhetshot/?_thumbnail_id=2707">Doku uppmärksammade fallet </a>med reportern på Sveriges Radio som hade en nära relation med ett islamistiskt säkerhetshot, har det rests krav från flera håll om en genomlysning av händelsen, samt om att en grundlig utredning ska komma till stånd.

Bulletin har sökt Sveriges Radios vd Cilla Benkö. Från vänster: Klas Wolf-Watz, chef för Ekot, Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio och Lennart Käll, styrelseordförande för Sveriges Radio. Foto: Sveriges Radio.

Vd Cilla Benkö vill inte svara på frågor.

SR:s styrelseordförande duckar intervju: Har förtroende för Cilla Benkö

”Som medarbetare på SR hade jag varit orolig”, säger Expressenmedarbetaren och före detta chefredaktören på Gefle Dagblad Anna Gullberg som har blivit mordhotad av Al-Duhan, islamisten som hade en relation med en Ekotreporter. Terrorforskaren Magnus Ranstorp är inne på samma linje: ”Har han varit inne i Sveriges Radios byggnad?” Det är inte heller första gången Al-Duhan knyter förbindliga relationer med journalister.&nbsp;

Efter <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://doku.nu/2021/05/05/ekoreporter-inledde-relation-med-sakerhetshot/?_thumbnail_id=2707">Dokus avslöjande</a> om att en av Sveriges Radios reportrar hade en relation med islamisten Raad Al-Duhan, som betraktas som ett säkerhetshot, växer nu frågetecknen kring public service-företagets agerande sedan historien blev känd. Reportern har rört sig fritt i en anläggning som enligt lagen är klassad som ett skyddsobjekt.

Sveriges Radio tycks ha underskattat det säkerhetshot det innebär att ha haft en reporter i huset med nära kontakter med en islamist som klassas som hot mot rikets säkerhet. Det menar både Anna Gullberg f.d. chefredaktör på Gävle Dagblad och terrorforskaren Magnus Ranstorp.  Foto: Anna-Karin Nilsson/Expressen och Jonas Ekströmer / TT (arkiv). 

Inte första gången islamisten Raad Al-Duhan knyter förbindliga relationer med reportrar. ”Hade jag varit SR-medarbetare hade jag varit orolig.” 

”Sveriges Radio har inte insett vidden av säkerhetshotet”

Nationalstaten ska inte ses som en begränsning utan snarare som något värdefullt, säger historikern Lars Trägårdh. Han har också ett tydligt budskap när det gäller integration. – Glöm allt snack från välmenande svenskar som pratar mångfald och mångkultur. Ni måste ha klart för er att det finns en svensk kultur, säger han.

Han möter oss med en spade i handen.&nbsp;

Historikern Lars Trägårdh återvände till Sverige 2010 efter 40 år i USA. Foto: Frederic Täckström/Stilbildarna i Mölle

Lars Trägårdh: ”Nationalstaten är ett mirakel”

Bör techbolagen betraktas som publicister eller enbart som digitala plattformar? Den frågan lyftes i en paneldiskussion anordnad av Moderaternas mediepolitiska arbetsgrupp. Enligt Googles samhällspolitiska chef kommunicerar Youtube alltid med de avstängda användarna. Entreprenören Henrik Jönsson ser regleringen av innehåll som ”ett tveeggat svärd”.&nbsp;

På onsdagen anordnade Moderaterna en paneldiskussion om det nya ”mediepolitiska landskapet” och de digitala plattformarnas roll. Inbjudna diskussionsdeltagare och representanter för sociala medier var John Severinson, head of partner development Europe på Facebook, och Sara Övreby, samhällspolitisk chef på Google Sverige, som också äger Youtube.

Frågan om deplattformering och regleringen av innehållet på sociala medier blev en debatt i Moderaternas panelsamtal.

Google/Youtube: Vi berättar alltid varför kanaler stängs ner

”Tills alla dör”. Det är svaret som rap-artisten Jaffar Byn ger polisen under ett förhör, på frågan om hur länge våldsspiralen ska pågå, där unga män skjuts ihjäl av andra unga män i en blodig gängkonflikt som inte tycks ha några förutsättningar att upphöra.&nbsp;Det är också titeln på den bok som journalisten och författaren Diamant Salihu har skrivit om den blodiga gängkonflikten mellan Shottaz och Dödspatrullen.&nbsp;

Allt fler, och allt yngre, pojkar ansluter sig till de våldsamma grupperingarna – och blir alltmer känslomässigt avtrubbade för det dödliga våldet för varje år som går.&nbsp;

Författaren och journalisten Diamant Salihu är själv uppvuxen i ett område som av polisen i dag benämns som ”riskområde” – Tjärna ängar i Borlänge. Foto: Tove Falk. Olsson.

Den blodiga gängkonflikten mellan Shottaz och Dödspatrullen beskrivs ingående i boken "Tills alla dör". Bulletin har intervjuat författaren. 

Diamant Salihu: Allt fler unga beredda att bli mördare

Pontus Bergendahl jobbade som chef i mjukvarubranschen när han bestämde sig för att säga upp sig och lägga all sin tid på protestaktioner för klimatet.– Jag insåg hur fruktansvärt akut situationen är och hur brådskande det är att få till en förändring, säger han.

Det är en lugn men, som ofta, lite blåsig förmiddag i Västra hamnen i Malmö, när fem personer i vita skjortor och svarta byxor går fram och sätter sig på marken framför ingången till SEB:s kontor.

Pontus Bergendahl är numera klimataktivist på heltid. Till höger en bild från en aktion framför ett SEB-kontor i Malmö som han var med och planerade. Foto: Sören Billing/Extinction Rebellion Skåne.

Pontus Bergendahl jobbade som chef i mjukvarubranschen när han bestämde sig för att lägga all sin tid på protestaktioner för klimatet.

Han sade upp sig och blev klimataktivist

Omar Makram är Bulletins nya krönikör med start 4 maj. Några av de många frågor som han kommer att lyfta i spalterna är religionskritik, hederskultur, yttrandefrihet, svensk sexpuritanism och moral bortom ”värdegrunden”. Dessutom berättar han om sin ideologiska resa – samt förutspår en ny kulturell revolution.&nbsp;

Bulletin får ytterligare ett tillskott i krönikespalterna. Den här gången blir det debattören, projektledaren och allt-i-allon Omar Makram, som nu är aktuell med podcasten <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://shows.acast.com/sistamaltiden">”Sista måltiden”</a>, som han är medgrundare till. I den diskuteras samhällsfrågor på ett ”humoristiskt och öppet sätt med nästan ingen självcensur alls”, som han själv beskriver det.&nbsp;

Debattören och projektledaren Omar Makram är ny krönikör för Bulletin. Foto: Privat

Medgrundare till podcasten "Sista måltiden". 

Omar Makram ny krönikör: ”Det kostar mycket att tänka högt och prata fritt”

På lördag anordnas en manifestation för ”sanning och frihet” i Stockholm, i koppling till pandemirestriktionerna. Deltagarna har ombetts ta med sig rosor, men i täten kommer det att gå män med svarta t-shirts prydda av knytnävar. Bulletin har träffat gruppen som vill bana väg för en rörelse de tror kommer att växa lavinartat.

Nio män i trettioårsåldern sitter samlade på ett källarkafé i Gamla Stan. Den första maj ska de delta i en manifestation för ”frihet och sanning” i koppling till pandemirestriktionerna, vilka de anser måste upphöra. En liknande marsch knappt två månader tidigare drog över tusen deltagare, men stoppades och bröts upp av polisen. I tumultet som uppstod blev åtminstone en handfull personer skadade. Det är delvis därför som den här gruppen, Freedom Defence Sweden, har bildats.

Max Winter är medgrundare av den nystartade organisationen Freedom Defence Sweden, en mansgrupp som ska ge fysisk och mental support till dem som deltar i sammankomster och marscher för frihet trots rådande coronarestriktioner. Foto: Jonas Gratzer.

På lördag samlas pandemiskeptiker till en manifestation i Stockholm. Bulletin har träffat männen som går i frontlinjen.

Mansgruppen som tar täten i coronademonstrationerna

I sin första – mycket lästa – frågespalt svarade organisationspsykologen och ledarskapsexperten Johan Grant på hur man klarar av en yngre konfliktbenägen kollega. I en intervju med Bulletin berättar Johan Grant om sin bakgrund, varför han gav sig in i samhällsdebatten och vad läsarna kan vänta sig i hans fredagsspalter. – Den fragila människosynen är ett gift som leder till snällism och konfliktundvikande som sedan gör att konflikterna bara blir värre, säger han.

Johan Grant är fil. dr och legitimerad psykolog som forskat och praktiserat inom klinisk psykologi. Han har de senaste 20 åren jobbat som konsult och personlig rådgivare åt styrelser och operativa ledningar inom näringsliv, offentlig sektor och ideella organisationer.

Organisationspsykologen och ledarskapsexperten Johan Grant svarar på läsarnas frågor varje vecka hos Bulletin Foto: Privat.

Intervju med Bulletins frågespaltsexpert.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle