Fyraprocentsspärren har i Sverige skapat ett zombieproblem, med ett antal partier som inför varje val vänder ut och in på sig själva i jakt på taktikröstare. Men det finns en lösning, skriver John Gustavsson.

Sverige är översvämmat av zombier. Nej, detta är inte någon sorts överdriven metafor för invandringen. Jag syftar på partier – zombiepartier. Sveriges valsystem är uppbyggt på ett sådant sätt att partier kan överleva utan att egentligen ha tillräckligt stöd av befolkningen, samtidigt som det är en tidsfråga innan vi hamnar i en situation som vid presidentvalen i USA 2000 och 2016, där det vinnande blocket fått färre röster än det förlorande.

Johan Pehrson och Ebba Busch – ledare för zombiepartier? Foto: Christine Olsson/TT / Lars Schröder/TT

Att partier jagar bara desperat taktikröstare varje val – men det finns en lösning.

Gustavsson: Fyraprocentsspärren och zombiepartierna

I takt med att allt fler döms till fängelse och straffen blir allt längre får kriminalvården växande problem med att hantera överbeläggning. På tio år har antalet fängelsemånader fördubblats och allt fler kommer att dömas till långa straff. För att köpa sig tid så att fler fängelser kan byggas borde huvudregeln vara att utländska medborgare avtjänar sitt straff i hemlandet. Det skulle minska beläggningen på fängelserna med ungefär 20 procent.

BRÅ rapporterar att antalet utdömda fängelsemånader ökar kraftigt. Sedan 2014 har antalet månader fördubblats. Ökningen har löpt på sedan alliansregeringen men ökningstakten är som kraftigast mellan 2022 och 2023. Ökningen där var 25 procent.

Många platser skulle kunna frigöras om utländska medborgare avtjänade sina straff i hemlandet. Foto: Pontus Lundahl/TT

Var femte fånge är utländsk medborgare

Hjort: Utländska fångar bör avtjäna straff i hemländerna

Mycket som oroar och skrämmer oss idag skulle kunna utvecklas till något som är långt värre. Men det finns ett motstånd mot att sätta ord på det som ingen vill ska hända. Men det är bättre att inse att det skulle kunna gå riktigt illa, skriver Lennart Göranson.

”Det är mycket nu…”, för att citera Stefan Sauk i satirprogrammet Lorry från 90-talet. Det händer mycket i Sverige och i världen som oroar och skrämmer.

Om allt går på sämsta möjliga sätt kanske Mad Max II inte är alltför fjärran? Foto: Skärmavbild Youtube / National Oceanic and Atmosphere Administration (public domain)

”Det är mycket nu” och att föreställa sig det värsta är en nyckel till att förhindra att det inträffar.

Göranson: Hur illa kan det gå om det vill sig riktigt illa?

Att lyssna på andras argument och försöka bemöta dem är ett effektivt recept på hur man kan skärpa sin intelligens.

I ett tal hållet på Purdue University 1971 talade Lionel Trilling om ”The moral obligation to be intelligent”, det vill säga den moraliska skyldigheten att var intelligent eller klok. Det var hans lärare John Erskine som i en essä redan 1914 hade skrivit om denna skyldighet.

De politiska ärkefienderna Torbjörn Fälldin och Olof Palme i samtal efter en match på Isstadion i Stockholm 1978 Foto: Kent Östlund/SvD/TT

Den moraliska skyldigheten att vara intelligent

Korn: Lyssna på motståndaren – det gör dig klok

Järvaveckan samlar politiker och tyckare kring budskapet att platsen är en sjudande oas av inkludering och mångfald, samtidigt som deltagande föreningar uppträder i sharia-korrekt klädsel som symboliserar inkluderingens absoluta motsats, skriver Birgitta Sparf.

Järvaveckan är ett årligt spektakel som äger rum på Järvafältet i nordvästra Stockholm. I en <a href="https://jarvaveckan.se/wp-content/uploads/2024/05/DN-bilaga_Jarvaveckan_2024-05_25_web.pdf?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTAAAR0xkQQKkWLPo0C91VTWBkVOCwckkuQPdomw3Z4TDmMIU_FwUXfkV9K2a7A_aem_AbIyBoHMgrat7DqiiLfiBQ7c8ptaO3NTcLbDDOlQ_Wnd0yTlkMruurNp2V6Sg8NTNFT9HhiivZhmAcV6eQFIqbac" target="_blank" rel="noopener">annonsbilaga i DN</a> om 16 sidor presenteras årets evenemang som går av stapeln den 29 maj.

Järvaveckan - ett tecken på en  ”integrationsindustri” med uppenbara inbyggda inre motsättningar? Foto: Skärmavbild DN-annons Järvaveckan

 Järvaveckan och en ”integrationsindustri” med uppenbara inbyggda inre motsättningar. 

Sparf: Integrationsindustrins kognitiva dissonans

I Gaza använder Iran terrorgrupperna Hamas och Islamiska Jihad som ombud och redskap, i Sverige kriminella gäng. Israel och Sverige har samma fiende – regimen i Teheran.

Sverige var det första landet i EU som erkände Palestina som självständig stat. Det var 2014. Nu upprepar andra samma misstag. I <a href="https://svenska.yle.fi/a/7-10057678">veckan</a> följde Irland och Spanien efter, liksom Norge. Hamas har onekligen fått god utdelning på den blodiga massakern den 7 oktober förra året, kanske rentav bättre än väntat. Terror lönar sig. Att mörda judar lönar sig.

Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei överlägger med terrorgruppen Hamas ledare Ismail Haniya. Foto: AP

Sverige och EU har inget att tjäna på att hjälpa Israels fiender. Tvärtom.

Skogkär: Israels fiender är Sveriges fiender

Den politiska utvecklingen där internet ger fler möjlighet att nå ut verkar skrämma Socialdemokraterna. De vill ha ha bort möjligheterna att vara anonym och att ge anonyma gåvor. I stället för att rucka på demokratin borde Socialdemokraterna acceptera att internet har förändrat förutsättningarna och att nya opinionsbildare är viktiga och berikar demokratin.

Socialdemokraterna stressas av att det finns en fri opinionsbildning. Fasta i en föråldrad värld där opinionsbildningen sköts via statliga bidrag och av i huvudsak större mediehus är Socialdemokraterna obekväma och förvirrade av att alla kan, och får, komma till tals på nätet.

Internet gör att fler väljare och medborgare kan nå ut. Det är en utveckling politiker borde omfamna snarare än frukta. Foto: Susanne Lindholm / TT

Anonyma konton är en demokratisk rättighet

Hjort: Socialdemokrater skräms av fri opinionsbildning

Den som kommer i kontakt med myndigheter eller anställda i statliga bolag borde, med beslut i EU-domstolen i ryggen, få slippa att mötas av handläggare och personal som trycker sina religiösa övertygelser i ansiktet på en, skriver Jan Sjunnesson.

Vid besök på det statligt ägda Apoteket kan kunder mötas och betjänas av beslöjad personal, alltså starkt troende kvinnliga muslimer. Om man påpekar att man inte vill bli bemött av religiöst klädd personal tillkallas chefer som tillrättavisar kunden att alla anställda har rätt att bära vilken klädsel de vill på arbetsplatsen, utöver arbetskläder.

Borde vi slippa religiös klädsel när vi går på apoteket? Foto: Jan Sjunnesson / Jessica Gow/TT

I kontakt med staten borde vi få slippa utsättas för personalens religiösa övertygelser.

Sjunnesson: Slöjfritt på Apoteket, tack!

Att det är islam som ska anpassa sig till de värderingar som gäller i Europa och inte tvärtom, borde vara en given ståndpunkt. Men upprördheten över Ebba Buschs (KD) uttalande visar att det är allt annat än självklart.

Fler svenskar än någonsin, 57 procent, har en negativ inställning till islam. Det visar en ny <a href="https://www.gu.se/nyheter/varldsreligioner-och-religionsfrihet-i-sverige">studie</a> från statsvetarna vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Det gör islam till den i särklass mest misstrodda världsreligionen i Sverige. Endast 8 procent har en positiv inställning till islam – vilket mellan tummen och pekfingret motsvarar andelen muslimer i landet.

Ebba Busch (KD) vill inte ha radikala islamister i Sverige. Foto: Claudio Bresciani/TT 

Islam är den i särklass mest misstrodda världsreligionen i Sverige.

Skogkär: Det är rätt att kräva anpassning av islam

Förra torsdagen besökte jag Rinkeby bokfestival. Ett arrangemang och samarbete mellan Rinkeby Folkets hus och Rinkeby Bibliotek. Det var jag alls inte ensam om att göra, vilket jag nödgas vittna om efter Alexandra Pascalidous märkliga DN-artikel om festivalen, skriver Andreas Henriksson.

Det ambitiösa tvådagarsprogrammet i slutet på maj innehöll sju parallella scener och mötesplatser, plus utomhusaktiviteter i regi av bland andra Tekniska Museets turnerande barnaktiviteter. Två av scenerna innehöll program, högläsningar, pyssel och andra aktiviteter riktade till barn. De övriga fem var mer traditionella författarträffar och diskussioner riktade till oss vuxna, allt givetvis med fri entré.

Med affärsidén att sprida fördomar om Orten och de som bor där? Foto: Ofer Maimon Gralvik / Fredrik Sandberg/TT

Affärsidén tycks helt enkelt vara att sprida fördomar om Orten och de som bor där.