Jämförelsen mellan böneutrop och kyrkklockor är en bristfällig sådan. Medan kyrkklockorna är en kulturell signal så är böneutropet en bekännelse, skriver Paul Holmgren.

Det hörs allt oftare röster som kräver att muslimska böneutrop ska tillåtas på samma sätt som kyrkklockor. Argumentet är till synes logiskt – religionsfrihet, likabehandling – men bygger på en missuppfattning. Sverige är ett land där religionsfriheten skyddar tron, inte rätten att fylla det offentliga rummet med religiösa budskap.

Montage. Bild: Privat/Janerik Henriksson/TT

Kyrkklockorna är ett kulturarv – böneutropet en bekännelse

Holmgren: Kyrkklockor är inte böneutrop

Ukrainas JAS Gripen-affär är ingen svensk gåva utan Putins ofrivilliga investering i svensk försvarsindustri. Frysta ryska tillgångar finansierar köpet som ger Sverige över 100 miljarder kronor i export, skriver John Gustavsson.

Nyligen tillkännagavs att Ukraina avser köpa över 100 JAS Gripen-flygplan från Sverige. Som ett brev på posten kom anklagelser från ryssvänner om att flygplanen i själva verket utgör en gåva: Sverige har ju gett pengar till Ukraina, och Ukraina har väl knappast råd att betala för dem på egen hand. De har, som vanligt, helt fel.

Över 100 JAS Gripen-plan ska levereras till Ukraina – betalda med Putins egna frysta miljarder. Foto: Johan Nilsson/TT.

Frysta ryska tillgångar betalar för JAS Gripen – inte svenska skattepengar

Gustavsson: Ryssvännerna har fel om JAS Gripen-affären

Händelserna i Botkyrka och läckaget av kommunala skattemedel pekar åt ett och samma håll: Sverige behöver kunna tvångsförvalta kommuner, skriver John Gustavsson.

I Botkyrka lyckades en gruppering med gängkriminella kopplingar kuppa bort en politisk ledare efter att hon stängt en fritidsgård som de använde för rekrytering. Samtidigt läcker kommunerna skattemedel till välfärdsföretag som styrs av gängkriminella. Exemplen radar upp sig. Sverige är i stort behov av ny lagstiftning för att möjliggöra statlig tvångsförvaltning av kommuner.

Ett nödvändigt ont • Botkyrka-skandalen belyser behovet

Gustavsson: Dags att öppna för tvångsförvaltning av kommuner

Socialdemokraternas nya integrationspolitik inspireras av Danmark och Singapore. Men är det realistiskt att tro att svensk bostadspolitik kan lösa segregationen, skriver Adam Ivehag.

När Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson Lawen Redar presenterade partiets nya integrationspolitik väckte det stor debatt. Det mest uppmärksammade förslaget är att bygga bort segregationen genom socioekonomisk kvotering, samtidigt som hyresrätter ska byggas i välfungerande villaområden.

Bostadskomplexet ”Kinesiska muren” i Malmö. Foto: Johan Nilsson/TT

”Kommer Socialdemokraterna att klara av att gå emot sin natur och dela ut hårda straff?”

Essä: Kan Socialdemokraternas blandningspolitik verkligen lösa integrationen?

I en tid då problemen hopar sig för EU:s medlemsländer väljer unionen att satsa miljarder på ett nytt bistånds- och samarbetsprogram med Nordafrika och Mellanöstern. En satsning som är tänkt att minska migrationen missar helt och hållet målet, skriver Paul Holmgren.

EU befinner sig i ett läge där:

Till höger: EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Privat/Virginia Mayo/AP/TT

Pact of the Mediterranean • Europa behöver inte fler symboliska pakter

Holmgren: Nya biståndsprogrammet belyser EU:s felprioriteringar

Den ändringen som planeras för att göra det svårare att driva igenom grundlagsändringar kommer i praktiken innebära att ett ”sosseveto” räcker för att sätta stopp. Sverige bör istället ta efter Irland och införa ett folkomröstningslås för grundlagsändringar, skriver John Gustavsson.

Mycket talar för att alla partier, undantaget SD, kommer att driva igenom en förändring som gör det svårare att ändra grundlagen. Idag krävs det endast en enkel majoritet i två omröstningar med ett riksdagsval emellan; under den nya ordningen skulle det räcka om en tredjedel av ledamöterna (som S + V) röstade nej för att stoppa en ändring.

Gustavsson: Inför folkomröstningslås för grundlagsändringar

Vänsterns rabiata Israel-kritik är ingen slump. Den är del av en urgammal kamp mot den absoluta moral som judendomen representerar, skriver Tobias Goldman i en essä.

Det är många som förundras över intensiteten i det fokus som konflikten mellan Israel och Islam har men väldigt få anstränger sig tillräckligt för att gå till botten med vad intensiteten härrör från.

Demonstranter i antiisraeliska/propalestinska demonstrationer. Arkivbild. Foto: Bulletin

”Det finns idag inga vänsteraktivister eller vänsterregeringar (socialdemokratiska och till vänster om dessa) som inte är rabiata i sin Israel-kritik”

Essä: Vänsterns antisemitism

När Hamas beskrivs som ”terrorstämplade” är SVT:s ordval inte neutralt. Snarare avslöjar det en lojalitet mot den egna världsbilden, för när västerländska konservativa eller nationalistiska beskrivs är försiktigheten som bortblåst, skriver Paul Holmgren.

När SVT rapporterar om Hamas använder de alltid samma omsorgsfulla formulering: ”den terrorstämplade organisationen Hamas”. Det låter neutralt, men är i själva verket ett sätt att distansera sig från sanningen.

Montage. Foto: Privat/Jessica Gow/TT/Abdel Kareem Hana/AP

Kallar inte Hamas för en terrororganisation – man säger att någon annan har kallat dem det

Holmgren: När sanningen blir terrorstämplad

Islamismens ondskefulla rötter får inte fortsätta gro i Sverige. Att tillåta det är att både svika omvärlden och framtida svenska generationer, skriver Ronie Berggren.

Sverige, med sin tusenåriga kristna historia, fick sin första imam först vid 1900-talets början. Men i årtionden var islam mycket begränsat i Sverige. I sin skriftserie om islam Sverige skriver Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) att tidningarna därför kunde framställa muslimer som, ”ett spännande exotiskt inslag”.

Ronie Berggren och Stockholms moské. Foto: Privat/Fredrik Sandberg/TT

Inga bidrag och ingen etablering av miljöer som inte vill assimileras

Berggren: Sverige kan inte längre vara jordmån för islamismens ondskefulla rötter

Att byta ut kronan mot euron är än idag en dålig idé. Faktiskt ännu sämre än vid folkomröstningen 2003, skriver John Gustavsson.

Ulf Kristersson lyfte nyligen <a href="https://www.svd.se/a/vg40Op/tidosprickan-absolut-inte-ersatta-kronan">frågan om euron</a>, en fråga som tydligen ska utredas igen efter beslut på Moderaternas arbetsstämma. Simona Mohamsson i Liberalerna blev till synes överlycklig över att någon annan tog upp euron, då Liberalerna länge varit ensamma om att driva ett införande. Faktum är dock att euron är en sämre idé idag än den var 2003.