Varje gång finansieringen till SVT diskuteras lyfts samhällsprogrammen fram. De tycks vara kärnan i demokratin. När sen plånboken öppnas är det nöjestv som får slantarna. Separeras delarna i varsin kanal med separat finansiering så slipper vi den diskussionen. Då kan ingen säga att mindre pengar till dokusåpor hotar demokratin eftersom samhällsprogram ligger i en separat kanal med egen finansiering. Samtidigt kan man ställa nöjes-tv mot andra sätt att använda skattemedlen, som till exempel att korta vårdköer.

I början av november släppte Margaux Dietz, en väldigt känd influencer, ett klipp där hon hittar en man som kraftigt berusad somnat utanför hennes dörr. Hon filmar hur hon skrattar åt mannen och låter sin lille son peta på mannen.

SVT uppger att de lägger ungefär tjugofem miljoner på Mello. Är det välanvända skattepengar? Foto: Nils Petter Nilsson/TT 

Om SVT delas i två kanaler med egen finansiering kan skattemedel användas effektivare. 

Hjort: Dela SVT i två

Vi människor är evolutionärt predeterminerade att vilja sätta i oss socker och fett, och att vilja planera och kontrollera vår miljö och vår framtid. Men problem uppstår när det finns hur mycket socker som helst, och till synes oändliga resurser för planering. Som exempelvis ohälsosam övervikt och växande byråkratier som planerar oss sönder och samman, skriver Erik Lidström.

En gång i tiden trodde man att när väl datorer blev kraftfulla nog så skulle de bli intelligenta, av sig själva. Numera vet vi bättre; för att få till ett mått av intelligens måste datorer programmeras så att de har mängder av specialiserade funktioner. För att ”se” måste en dator inte bara ha en kamera utan också mjukvarumoduler som är specialiserade för att känna igen linjer, skuggor, vad ett ansikte är och mycket annat. Detsamma visar sig gälla för det mänskliga psyket.

Skapar våra evolutionära egenskaper planeringsfetma? Etsning: C. Fallet (public domain) 

Våra evolutionärt betingade önskemål riskerar att ge oss konstant svällande byråkratier som planerar sönder våra samhällen.

Lidström: Byråkratisk planeringsfetma

Varje gång jag firar jul så har jag det jätteroligt. Men islams högtider fortsätter att förfölja mig: Med tvångsfasta, offentlig djurslakt och en ständig rädsla för Allah. Ett förflutet för mig, men en tragisk verklighet för Sveriges nutid och framtid, skriver Luai Ahmed.

<div>
 Varje ramadan och eid ringer min mor och gnäller om att jag har glömt mina rötter. ”Ramadan och eid är våra viktigaste tidpunkter och högtider, och du ringer inte ens!” lyder morsans årliga klagovisa.
</div>

Foto: Gorm Kallestad TT, Timmy Augustsson. 

Jag har haft en helt fantastisk jul – men med ramadan och eid i bakhuvudet. 

Ahmed: Jul med eid i bakhuvudet  

Nyligen rullades Owe-gate upp, där en journalist på TT omplacerades efter att ha tagit ställning politiskt. Innan dess var det en journalist som i sina anteckningar kallade Ebba Busch för ”Ebba-Slebba”. Är det undantag som uppdagades eller är de en del av en journalistkår som i stort ogillar maktskiftet?

Konflikten kring Owe Nilsson är intressant. En av veteranerna på TT, verksam i 38 år, slutar efter en konflikt om en tweet. När han började var Palme statsminister. Nu tystnar hans penna. Han kände sig sviken efter att ha kritiserat regeringen i en tweet. Efter att ha tagit ställning politiskt omplacerades han och då valde han att lämna företaget. Han uppfattade, sannolikt korrekt, att omplaceringen var en bestraffning.

Allt började med en artikel om hur Parisa Liljestrand avsåg göra med hågkomstresorna. Sedan drog det i väg när journalister tolkade ett svar utan att veta. Tolkningarna var väldigt talande. Foto: Lars Schröder/TT

Uppfattar journalister att demokratin är hotad eller att det bara har skiftat partier i regeringen? 

Hjort: I vilken värld lever journalister? 

Kampanjer som syftar till polarisering och separatism börjat bli allt vanligare, från korankravaller till propagandalögner om Socialstyrelsen. Nu uppmanar en libysk imam svenska muslimer att fly landet och för all del: Separatister gör ingen nytta här. Men tendensen att utomstående sår split i Europa är klart oroande, skriver August von Seth.

I ett uppmärksammat tal i slutet av november uppmanade Libyens högste imam Sadiq Al-Gharyani alla muslimer i Sverige att fly landet. Uttalandet, som innehöll lögner och hetsig retorik om att svenska staten skulle kidnappa barn och “tvångskristna” dem, är en del av ett större mönster av internationella muslimska hatkampanjer mot europeiska länder som vidtar minsta åtgärd mot den skenande radikaliseringen bland invandrarpopulationer. Om man som muslimsk invandrare är separatistisk och lättlurad till den milda grad att man tar till sig Al-Gharyanis skrämselpropaganda, bör man också hörsamma hans uppmaning och lämna Sverige.

Rättrogna muslimer borde fly Sverige enligt Libyens högste imam. Foto: Dita Alangkara/AP/TT

Tendensen att utomstående spär på etniska, religiösa och kulturella konflikter i Europa är klart oroande.

von Seth: En libysk chefsimam och en hatkampanj mot Sverige

Ett ofta hört argument mot människor som vill slå vakt om jultraditioner är att traditioner alltid förändrats. Det är sant, men den förändring som hänger samman med förändrade livsvillkor är en annan sak än klåfingrighet i den politiska korrekthetens namn.

När jag var ung ägnade jag mycket tid åt att söka upp gamla människor, ofta också i gamla miljöer, för att dokumentera deras liv. Ofta kom vi att tala om gamla tiders jultraditioner. Nu friskade jag upp mina minnen från den tiden genom att läsa mina gamla anteckningar och genom att läsa Klas Olofssons klassiska verk Folkliv och Folkminne i Ås, Vedens och Gäsene härader i Västergötland (1928–1931).

”Lussegubbar” på gården Grimstorp i Hudene Foto: Gustaf Ewald 1903

Levande traditioner ändras, men bygger på de gamla traditionerna.

Korn: Att traditioner ändras är inget argument för pk-klåfingrighet

Julen tycks vara de mesiga männens högtid: Det fumlas, mumlas, sups och görs bort sig, medan kvinnorna får reda upp och ställa till rätta. Inga rediga karlar eller morske män så långt ögat når, skriver Jan Sjunneson men noterar ett flimrande ljus i mörkret: Babben Larsson.

Visst kan alla skratta åt Peter Haber, Leif Andrée och bröderna Ekborg i Tomten är far till alla barnen men tyvärr är dessa mesar till män symtomatiska för den svenska tv-julen. Matriarker som Katarina Ewerlöf regerar och männen hukar.

Babben Larsson, en frimodig förebild för svenska män? Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT

 Inga rediga karlar eller morske män så långt ögat når under julen – vem ska vi se upp till i julhelgen?

Sjunnesson: Julfilmer och högtidens brist på manliga förebilder

Att hushåll och företag skulle behöva elstöd även denna vinter stod klart redan för ett år sedan. Och ändå finns det fortfarande inget sådant stöd på plats. Det är på sitt sätt något av en politisk prestation.

Det kan vid det här laget inte ha undgått någon att regeringen Kristersson underskattat svårigheterna att få till ett högkostnadsskydd för hushåll och företag. Och underskattat dem grovt.

Magdalena Andersson (S) kräver en elräkningsakut. Hur det nu skulle hjälpa. Foto: Lars Schröder/TT

Regeringens elstödschabbel blev en välkommen och förtida julklapp för oppositionen.

Skogkär: Tagna på sängen av en elpriskris alla kunde förutse

Härvan kring Muharrem Demiroks kandidatur blir snårigare. I en kommentar på Facebook där han försvarar sig tonas våldet ner. Det är händelser och misstag snarare än brott. Samtidigt sprids domarna på nätet och det kommer att bli svårt för C med en sådan partiledare. Delvis för att uppmärksamhet kring hans brott kan komma att stjäla fokus från partiets politik, delvis för att det skulle vara svårt att bli minister med en sådan bakgrund. När den obligatoriska frågan ”Har du skelett i garderoben” ställs, går det då att svara att man gick in på ett skolcafé och skallade en kille oprovocerat så att han blödande föll ihop? Och efter att man sagt det sitta kvar?

Historien kring Muharrem Demiroks misshandelsdomar ser ut att bli hans fall, åtminstone från möjligheten att bli partiledare för Centerpartiet. Skulle det vara möjligt för Centerpartiet att ha en partiledare, och möjlig ministerkandidat, som har två misshandelsdomar mot sig?

Problemen för Demirok är uppenbara. Han kan inte ens säga att han vill slåss för att bli partiledare utan att det väcker skratt. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Demiroks misshandelsbrott kan få honom att förlora partiledarstriden

Hjort: Partiledarkandidaten och våldet

Den amerikanska federala regeringens åtgärder mot 30-talets depression är ofta missförstådda, men frågan om hur man effektivt kan motverka lågkonjunkturer har upptagit ekonomskrået sedan dess. Danne Nordling söker svar.

Ekononomipriset till Alfred Nobels minne tilldelas i år förre centralbankschefen Ben Bernanke för hans tidigare forskning om orsakerna till den stora 30-talsdepressionen. När han diskuterade orsakerna med nobelpristagaren Milton Friedman tillstod han att centralbanken Fed hade orsakat mycket av eländet genom att minska penningmängden. Men nu skulle detta inte upprepas. Trots detta höll en allvarlig depression på att bryta ut 2008 sedan investmentbanken Lehman Brothers gått i konkurs.

Nobelpristagaren i ekonomi, Ben Bernanke, håller tal under Nobelbanketten. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den amerikanska federala regeringens åtgärder mot 30-talets depression är ofta missförstådda, men går det att motverka lågkonjunkturer?