Ny socialpsykologisk forskning visar att det visst finns ett vänsterliberalt etablissemang. De sju etablerade riksdagspartierna tycker egentligen samma sak. Utvecklingen är likartad i andra länder.

Det kunde höras flera kollektiva suckar av lättnad i slutet av förra året. Joe Biden vann. Ordningen var återställd. USA hade helats. Samtidigt illustrerade pandemin globalt hur den inskränkta nationalismen var fel väg att gå – med internationellt samarbete gick det ju att ta fram vaccin på mindre än ett år!&nbsp;

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson har framgångsrikt plockat upp konservativa väljare som andra övergivit. Foto: Henrik Montgomery, TT.

Gudmundson: Ny socialpsykologisk forskning visar att det visst finns ett vänsterliberalt etablissemang.

Vänsterliberal politik jagar bort konservativa väljare

Nationalekonomen Danne Nordling funderar på framtiden för liberalismen, hur man väger tvång mot frihet och hur ett tryggt samhälle utan höga skatter kan fungera.

I diskussionen om liberalismen har det till och med från liberalt håll framförts att liberalismen strider mot den tongivande grundsynen på människa och samhälle. Därför skulle den vara både ”naiv och dödfödd”. Men är inte det en alltför defaitistisk inställning? Till exempel har ju Socialdemokraternas ideologi eroderat under början av 2000-talet och väljarna är inte heller riktigt med på noterna.

Danne Nordling funderar på liberalismens framtid.

Är det dags för en liberal renässans?

En ideologisk klyfta mellan män och kvinnor blir allt bredare i Sverige, skriver Omar Makram. Det är också en form av relativism, där vissa uttryck får användas av ena könet, medan det vore strängt förbjudet för det andra att uttrycka sig så.

Den som växer upp i Egypten, ett samhälle där könsdiskriminering är norm och kvinnoförtryck utbrett, får en inblick i vad ett patriarkat är. Egypten är inte ensamt i detta avseende. Hedersvåld och förtyck är utbrett i Mellanöstern och många muslimska länder, av både kulturella och religiösa skäl.

En ideologisk klyfta mellan män och kvinnor blir allt bredare.

Omar Makram: Feminism eller könsrelativism?

Nio av tio av regeringens så kallade extratjänster går till utrikes födda. De subventionerade anställningarna vittnar om hur arbetsmarknadspolitiken blivit etniskt uppdelad.

Kommer ni ihåg arbetslinjen? Moderaterna lanserade den inför valet 2006. När den borgerliga Alliansen kom till makten påbörjades ett omfattande reformarbete. På ett symboliskt plan förkroppsligades omställningen när regeringen fick för sig att belöna ”<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://sverigesradio.se/artikel/1065235">årets arbetare</a>” genom att en pristagare fick äta lunch med dåvarande arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin (M).

Statsminister Stefan Löfven (S) och företrädaren Fredrik Reinfeldt (M) har byggt arbetsmarknadspolitiken på subventionerade jobb. Foto: Henrik Montgomery, TT.

Reinfeldts arbetslinje blev vårt sätt att hantera migrationsproblem, skriver Per Gudmundson.

Gudmundson: Subventionerade jobb mest för invandrare

Bristande kontroll och skattepengar till extremister har fått förtroendet för Myndigheten för ungdoms- och civilförsvarsfrågor (MUCF) att sjunka som en sten. Dess årliga rapport om civilsamhället visar att pandemin har påverkat den ideella sektorn – men sektorn är inte ideell, utan skattefinansierad.

I Sverige är helt ideella engagemang något ovanligt, om man jämför med andra länder. Civilsamhällets organisationer bygger i stället på en fördelning av skattemedel genom bidrag, även om föreningarnas huvudsakliga inkomstkälla är medlemsavgifter.

Bidrag från MUCF går till olika former av aktivism. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Bristande kontroll och skattepengar till extremister har fått förtroendet för MUCF att sjunka som en sten.

Annika Borg: Blir ideella föreningar ideella på riktigt efter pandemin?

Aftonbladets Jan Guillou kallade seriösa Doku för ”hatsajt” och Ebba Busch för liten elak fan. Egentligen borde man inte bry sig om en sådan förvirrad karl. Kanske är han blott ett konstprojekt?&nbsp;

KRÖNIKA. I helgen påstod Jan Guillou i Aftonbladet att Stiftelsen Doku var en ”hatsajt” som ”kollaborerar” med Säpo. Detta med anledning av att skribenten Sofie Löwenmark avslöjat att en reporter på Sveriges Radio inlett en relation med en islamist som är klassad som säkerhetsrisk av Säkerhetspolisen. Detta trodde Guillou var fejk (<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/pA31jG/ur-bombliberal-synvinkel-gick-kriget-bra">23/5</a>).&nbsp;

Vass penna. Men varför? Foto: Henrik Montgomery/TT

Hans elaka påhopp utifrån okunskap och illvilja tycks vara ett rop på hjälp. Varför publicerar Aftonbladet honom?

Aftonbladet borde skicka Guillou till en terapeut i stället

Belarus aggression är så nära en krigsförklaring man kan komma. Statsterrorism är ett annat begrepp som ligger nära tillhands. Vilka andra flygrutter ska betraktas som osäkra hädanefter när EU:s respons på det inträffade är ett pip och inte ett vrål?

När ett passagerarplan på resa mellan två huvudstäder inom EU tvingas ner av belarusiskt stridsflyg borde svaret vara otvetydigt. Man kan som tankeexperiment föreställa sig hur exempelvis USA skulle ha agerat om en fientlig krigsmakt tvingat ner ett civilt flygplan och kidnappat medborgare.

Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko har trappat upp förföljelsen mot oppositionella.  Foto: Maxim Guchek, AP/TT.

Gudmundson: Inte ens KGB-styrda flygpirater tycks kunna få EU att agera samfällt och bestämt.

Flygkapningen i Belarus är ett avgörande ögonblick

Vi blir inte bara allt äldre utan också friskare och sundare. Därför behöver inte alls en allt större andel åldringar i befolkningen ses som ett samhällsproblem, skriver Nima Sanandaji.

Jag hoppas att du blir gammal. Så lyder, ungefärligt översatt, en traditionell iransk lyckönskning. Att leva länge och väl ses i många kulturer som en måttstock på ett gott liv, också i den svenska. Därför är det glädjande att fler får leva långa och i allt högre grad friska liv.

En allt större andel åldringar behöver inte vara en utmaning, tvärtom!

Nima Sanandaji: Föryngring 1: En åldrande befolkning är en tillgång

Om 1970- och 1980-talens diktaturtillbedjan talas det dock numera tyst i många religiösa kretsar. Men det som skedde då, har relevans i dag.&nbsp;

Starkare, och varaktigare, än många andra institutioner i samhället präglas Svenska kyrkan av arvet efter 1968. Kristendomen tolkades på 1970-talet om i inomvärldsliga termer av den kristna vänsterns generationselit. Begrepp som synd och frälsning fylldes med marxistiskt innehåll.&nbsp;

Dåvarande biskopen i Stockholm Lars Carlzon ledde också Förbundet Sverige-DDR. Foto: Leif R Jansson, TT.

Johan Sundeen: Den marxistiskt-kristna alliansen har sedan revolutionen i Iran 1979 successivt fått en vänster-islamistisk efterträdare.

Det onda arvet efter 1968

Italien vann tack vare Europas tittare, medan Sveriges försök till tonartsdoping misslyckades. Bulletins musikvetare Pontus Tholin följer upp <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://bulletin.nu/eurovisionkronika-hall-ogonen-pa-frankrike-och-ukraina">första semifinalkrönikan</a> med en färggrann genomlysning av lördagskvällens finalrysare.&nbsp;

Lördagskvällens Eurovision-final blev ovanligt spännande – dels då inte mindre än 16 av de 26 deltagande bidragen erhöll minst en 12:a, dels då diskrepansen mellan proffs- och hobbyrösterna var avsevärd. Medan Schweiz ledde efter att proffsrösterna var utdelade, låg Italien inte bättre än fyra och Ukraina nia.&nbsp;

Italienska gruppen Måneskin vann lördagskvällens Eurovision-final i Rotterdam. Foto: Jessica Gow/TT. 

Italien vann tack vare Europas tittare, medan Sveriges försök till tonartsdoping misslyckades. 