Bulletin fyller ett tomrum i den svenska offentligheten. De stora tidningsdrakarna och public service har varit ängsliga inför den nya tidens problem, skriver Bulletins nye chefredaktör Ivar Arpi.

Tidningen Bulletin har funnits i mindre än två månader. Det är ett knappt mätbart andetag i svensk presshistoria. Häromdagen, till exempel, fyllde Vestmanlands Läns Tidning 190 år.

Ivar Arpi: Bulletin fyller ett tomrum i den svenska offentligheten.

Dags för första uppdateringen – här är Bulletin 2.0

När västmakter skapade länder i Afrika och Mellanöstern gjorde man det utan hänsyn till de rådande sociala strukturerna. Länder som inte borde vara länder skapades. Konflikter byggdes in. Frågan är om inte liknande historiska misstag begås idag, undrar Per Brinkemo, om än med ädlare motiv, i både asylmottagandet och biståndsarbetet.

KRÖNIKA. Imperier har kommit och gått. Det är en del av människans historia.&nbsp;

När västmakter skapade länder i Afrika och Mellanöstern gjorde man det utan hänsyn till de rådande sociala strukturerna. 

Per Brinkemo: Osmanerna var bättre imperialister

Det måste vara okej att kritisera svenska myndigheter och politiker; det bör till och med uppmuntras. Att Sveriges Radio misstänkliggör seriösa forskare kan skada landet, för vi behöver dem som vågar säga tvärtemot.&nbsp;

KRÖNIKA. Häromdagen <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://sverigesradio.se/artikel/dold-facebookgrupp-forsoker-paverka-svenska-intressen-utomlands">avslöjade </a>Sveriges Radio att en ”dold Facebookgrupp försöker påverka svenska intressen utomlands”. Gruppen var ”sluten”, hade fått fram sitt budskap i stora internationella medier och försökt få andra länders regeringar att agera mot Sverige under pandemin.

Tystar kritiker? Foto: Fredrik Sandberg / TT

Sveriges Radios avslöjande om att forskare uttalat sig i dolda grupper kan hota vår trygghet.

Dahlman: Tysta inte de obekväma forskarna – de är hjältar

Nästan varje dag får vi läsa om administrativa chefer som rundar vaccinationskön, tränger sig före sjukvårdspersonal och låter vaccinera sig själva och sina anhöriga. Har de ingen skam i kroppen? Hur vågar de? Hur tänker de? Kanske så här:

Anna-Karin satt på sitt kontor och hade huvudvärk och det var ju inte så konstigt. Hon avskydde jobbet på äldreboendet. Hon avskydde att vara chef. Avskydde att tvingas ta emot dessa evinnerliga sjukanmälningar och desperat ringa runt efter vikarier. Det fanns aldrig tillräckligt många, och de hon fick tag på var alltid lite för unga, lite för osäkra och initiativlösa. Det var väl inte så snällt, men hon hade börjat misstro personalen som sjukskrev sig. En värkande axel – snälla nån, ta en ipren och smörj på lite voltaren. Begynnande utmattningssymtom – sluta känna efter hela tiden. Alla dessa förkylningar – eller ”förkylningar”, som Anna-Karin tänkte. Och hur många hade drabbats av självdiagnostiserad långtidscovid bland just hennes personal? Please.

Birgersson: Vi människor är fantastiskt duktiga på att rättfärdiga varför just vi behöver eller förtjänar att lägga oss i gräddfilen.

I huvudet på en enhetschef

Det finns inget värde i ett småputtrigt samförstånd som utestänger avvikande uppfattningar. Det skriver Roger Mosey, tidigare chef för BBC Television News, i en krönika för Bulletin.

Det är alltid ett nöje att se nya initiativ i mediebranschen, och det gläder mig att få bidra till Bulletin. Under merparten av den demokratiska eran har journalistmakten varit alltför centraliserad – den har legat i händerna på ett litet antal individer och inom etermedia till och med monopolariserats i form av den tidiga modellen för public service. Vem kan i dag tänka sig bara en eller två tevekanaler styrda av samma organisation, eller att politiker i många länder skulle se Rupert Murdoch som garanten för sin framgång? Mångfald är en god sak.

Roger Mosey, tidigare chef för BBC Television News. Foto: Privat.

 ”Det är alltid ett nöje att se nya initiativ i mediebranschen.” Roger Mosey, tidigare chef för BBC Television News, väkomnar Bulletin.

Yttrandefriheten är värd att försvara

Det nya tjänsteutbudet betyder olika saker för cykelbudet och civilekonomen. Flexibilitet och frihet betyder olika saker beroende på var i kedjan du befinner dig. Nina Lekander utforskar genom egna vardagserfarenheter delningsekonomins sociologi.&nbsp;

KRÖNIKA. Ni vet hur det är att flytta. I ungdomen var det lätt. Där fanns ofta starka pappor med muskler och bilar. Kompisar med körkort som bara behövde pizza och öl för bärbesväret. Billiga möbler på Myrorna. Inga portkoder.

Cykelbud kör fast i snön. Kamerareportage/TT.

Det nya, flexibla tjänsteutbudet betyder olika saker för cykelbudet och civilekonomen.

Nina Lekander: Vem har råd med arbetarmoral i delningsekonomin?

Det svåra läget på arbetsmarknaden är i sig inte ett argument för lättnader i gymnasielagen. Snarare tvärtom. Även när en betydande del av befolkningen vaccinerats och viruset tryckts tillbaka kommer den som enbart har gymnasieutbildning sannolikt uppleva svårigheter med att hitta ett arbete.&nbsp;

När gymnasielagen antogs 2017 gjordes avsteg från principer. Snarare än att låta skyddsbehovet utgöra grund för att få stanna i Sverige fick längden på handläggningstiderna avgöra migrationspolitikens utformning.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Foto: Amir Nabizadeh / TT

Boscanin: Det svåra läget på arbetsmarknaden är i sig inte ett argument för lättnader i gymnasielagen. 

Regeringens migrationspolitik är ohållbar

Handeln är den bransch som drabbas hårdast av vardagsbrottsligheten. Där det är som värst utsätts varannan butik för stöld under en helt vanlig vecka.

En vanlig vecka utsätts varannan butik i Stockholms län för stöld eller snatteri. Och en vanlig månad drabbas mer än en tredjedel av stockholmsbutikerna för bedrägeri eller bedrägeriförsök. Handlarna i huvudstaden är mest brottsutsatta, men övriga landet är också hårt ansatt. 41 procent av Sveriges butiker har under det gångna året utsatts för stöld, våld, inbrott eller hot. Det visar branschorganisationen Svensk Handels rapport <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.svenskhandel.se/nyhetscenter/press/2021/butiksbrotten-kvar-pa-hoga-nivaer--vissa-lan-extra-hart-utsatta/">Trygghetsbarometern 2020</a>. Undersökningen bygger på enkätsvar från över 2 400 butiker inom detaljhandeln.

Sportaffärer är särskilt utsatta för stöld. Foto: Helena Landstedt, TT.

Gudmundson: Ingen naturlag att brotten tillåts drabba oss. I Tyskland klarar polisen upp 85 procent av butiksstölderna.

Varannan butik utsätts för brott en vanlig vecka i Stockholm

Hur skulle vi bete oss om strömmen gick i halva Sverige? Vi har under längre tid sett hur samhällsfunktioner försämrats utan att någon förklaring lämnats. Det har bidragit till att vi nu alla kan se oss som förfördelade, skriver Lars Åberg.

KRÖNIKA. I Don DeLillos senaste roman Tystnaden slocknar systemet, Manhattan läggs i digitalt mörker, det är 2022 och ingen vet ännu varför, människorna kan bara stirra in i sina tomma skärmar. Det har inte gått lika långt som hos hans generationskollega Cormac McCarthy, där människor genom olika sorters sammanbrott pressas att passera mänsklighetens gränser, utan här handlar det än så länge om den maktlöshet som infinner sig när vardagen inte fungerar som man vant sig vid.

Vi har anpassat oss till ett liv som är mindre förutsägbart än det vi lämnat bakom oss.

Lars Åberg: Vi är outsiders på samhällets insida

Bostadspolitiken har ofta handlat om hur bostäderna ska bli fler, medan frågan om den yttre bostadsmiljön har hamnat lite i skymundan. Stadsmiljön är en aspekt som förtjänar mer fokus, men Märta Stenevis problembeskrivning – att det byggs för bilar i stället för barn – lämnar en del i övrigt att önska.

Nya bostäder poppar upp som svampar ur marken. Enligt Boverkets prognos från mitten av december påbörjades byggandet av <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/indikatorer/">54 000</a> nya bostäder under förra året och i år förväntas ett första spadtag för ytterligare 52 000 bostäder. Byggtakten är något högre nu än för fem år sedan och betydligt högre än för tio år sedan – 2010 påbörjades knappt 30 000 nya bostäder.&nbsp;

Boscanin: Genom att ställa barn mot bilar visar Stenevi en oförståelse inför att många människor är beroende av bilen.