Ångest är en del av mänskligt liv och ibland en rimlig reaktion. Men den kan också förlama oss, göra oss oförmögna att fortsätta. Det går en spång mellan hopp och förtvivlan som vi alla måste lära oss balansera på, skriver Lars Leijonborg.&nbsp;

KRÖNIKA. Kombinationen av pandemin och alla klimatlarm har gjort att det skrivits ovanligt mycket om ångest de senaste månaderna. Greta Thunberg har givit klimatångesten ett ansikte i hela världen. Men att det skrivs om ångest är så klart inget nytt. Pär Lagerkvist tog sig an ämnet redan 1916. Då skrev han dikten ”Ångest, ångest är min arvedel”. Han berättar ingenting om varför han känner sig så nere, men desto mer om hur obehagligt det är: ”… min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen”. Han var 25 år och nygift. Ute i Europa pågick visserligen världskriget, men så här drygt hundra år senare kan vi konstatera att det varken fanns kärnvapen eller klimatkris att oroa sig för. Kanske var det existentiella frågor som tyngde honom. Ångest är en del av mänskligt liv och ibland en rimlig reaktion. Fast individer verkar hantera ångest väldigt olika.

Skriet (1893-1910) av Edvard Munch. Foto: TT

Ångest är en naturlig del av livet, men kan också verka förlamande. 

Lars Leijonborg: Ångest, ångest är min arvedel

Kolumnisten Susanna Mannelin skriver om abortfrågan. Om moraliska och etiska frågor inte ska diskuteras för att de en&nbsp;gång i tiden gav upphov till oönskade resultat blir det enda alternativet vi har kvar någon&nbsp;slags mellanmänsklig teknokrati där etiska frågor är bannlysta från offentligheten.

En kvinna berättar att hon älskar att göra abort, helst så sent som möjligt. Klipp till en scen&nbsp;där hon ligger i en gynekologstol, berättarrösten beskriver barnmorskan som ”skakar och&nbsp;darrar på instrumenten med tårfyllda ögon”. Kvinnan i stolen skriker ”Du måste döda den!&nbsp;Döda den!”. Klipp igen till två personer i en publik, de har rödvin i glasen och skrattar så att&nbsp;de slår sig på knäna.

Mannelin: Om de etiska aspekterna av abort enbart rör den enskilde individen, varför har vi inte fler som verkar för fri abort i verklig mening?

Normer trumfar lag

Stöket i skolan är i många fall riktigt allvarligt, men även små ordningsproblem kan i förlängningen få stora konsekvenser. Utan ordning kan vi inte återfå en kunskapsskola värd namnet, skriver Fredrik Kärrholm.&nbsp;

KRÖNIKA. Skolinspektionens senaste helårsstatistik visar att 39 procent av granskade skolor hade brister när det gällde att tillförsäkra elever trygghet och studiero. I flera fall är situationen allvarlig. Den som inte själv besökt en stökig skola bör – snarast efter coronapandemin – göra det. Eller ta del av Skolinspektionens tillsynsrapporter.

Stöket i skolan är i många fall riktigt allvarligt, men även små ordningsproblem kan i förlängningen få stora konsekvenser.

Fredrik Kärrholm: Kaoset i skolan ökar risken för brott

Med fler som bidrar kan skatterna bli lägre utan att nivån på välfärden försämras. Det är här Socialdemokraterna borde lägga sin energi, snarare än att beskatta en liten grupp hårdare.

Socialdemokraterna vill&nbsp;höja skatten på kapital&nbsp;för att minska klyftorna. Det säger finansminister Magdalena Andersson till SvD (<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.svd.se/andersson-kapital-maste-beskattas-mer">12/2</a>). Hon vill däremot inte höja inkomstskatten i nuläget, men inte heller sänka den. Det totala skattetrycket skulle således bli högre. Något konkret förslag har ännu inte lagts fram, men det är en destruktiv riktning som finansministern pekar ut. Sverige har redan bland världens högsta skattetryck. Även kapitalskatterna är höga i&nbsp;ett internationellt perspektiv.

Boscanin: Med fler som bidrar kan skatterna bli lägre utan att nivån på välfärden försämras. 

Fler i arbete bättre än högre skatter

Kolumnisten Katrin Hruska skriver om "onödiga" vårdbesök. Vi har rätt till vård i Sverige, även när vi varit klantiga och trillat av stegen, tagit en överdos av&nbsp;läkemedel eller blivit smittade av covid. Patienter är inte ett problem och har ingen skyldighet att&nbsp;avlasta vården. Det är vi i den akuta vårdkedjan som måste hitta effektiva och säkra sätt att möta&nbsp;de behov som finns.

Våren 2020 var en märklig tid i akutsjukvården. Jag minns särskilt en medelålders man som med&nbsp;stor möda lyckades få luften att räcka till för den korta promenaden från akutens entre till ett av&nbsp;våra covidrum. Han beklagade sig över att han hamnat på akuten. Jag antog att han tyckte att&nbsp;sjukhusmiljön var jobbig, men nej då, han var mest bekymrad över att han inte orkade längre och&nbsp;nu tvingades ”belasta vården”.

Hruska: Jag har aldrig hört någon säga att man inte ska ringa efter taxi på nyårsafton eftersom man inte ska belasta taxiverksamheten.

Patienter är inte ett problem

Det behövs mer debatt i public service. SVT och SR bör visa vilken mångfald av åsikter det finns i en sund demokrati –&nbsp;i stället för att visa tramsiga musiktävlingar.

KRÖNIKA. Inget ont om Melodifestivalen; nöjesprogrammen strör lite glitter över tillvaron och kan absolut vara av värde. Men underhållningen bör inte sändas på public service-kanalerna. Sveriges television och Sveriges Radio ska i stället ägna sig helt åt det lite torrare och träigare, som nyheter, dokumentärer och granskningar.&nbsp;

SVT och SR bör ägna sig åt det som gynnar demokratin och strunta i tramset. 

Mer Ring P1 – mindre Mello

Sannolikt kommer människor att fortsätta att beblanda sig även om fundamentalismens snipiga vakter bevakar hudfärgens, stammens och hederns gränser. Den som gräver för djupt efter sina rötter kan bli skinhead och skinnskallarna var inte särskilt trevliga, skriver Lars Åberg.

KRÖNIKA. Framtiden är en mörkhyad flicka, så hette det när jag var yngre och det fanns ingen anledning att tvivla på den utsagan. Befolkningsökningen var störst där människor inte var lika bleka som i Sverige. En annan förändring kunde också förväntas: om jordens befolkning blandades mer skulle färgskillnaderna jämnas ut. En extra fördel vore förstås om detta kunde gynna en fredlig utveckling med färre konflikter baserade på stamtillhörighet.

Det nygamla rastänkandet andas djup pessimism; för vissa väntar evig arvsynd, för andra finns ingen rättvisa.

Lars Åberg: Framtiden är fortfarande en mörkhyad flicka

Vikten av att lugna befolkningen och motverka panik förefaller vara större än att säga hela sanningen. Benjamin Kalischer Wellander bevistar en presskonferens och tycker sig se tydliga mönster i Folkhälsomyndighetens agerande.&nbsp;

KRÖNIKA. Den femte januari i år medverkade jag på Folkhälsomyndighetens presskonferens. Vid denna tillkännagavs att det nu hade upptäckts fall av den brittiska mutationen, på fackspråk benämnd variant B.1.1.7, utan resekoppling. Spridningsdata från Storbritannien antydde att den var mellan 50 och 70 procent mer smittsam än tidigare varianter. Dessa data gick hand i hand med befintlig kunskap om virusets molekylära struktur. &nbsp; 
 Anders Tegnell betonade emellertid att det bara handlade om enstaka fall, och att det inte gick att veta hur en introduktion av den nya varianten skulle påverka spridningsmönstret i Sverige. Han sa även att det inte är ovanligt att man hittar enstaka fall utan att få en stor samhällsspridning som i Storbritannien, och hänvisade till Danmarks exempel. Statsepidemiologen trodde inte att det pågick så kallad tyst spridning i någon ”vidare omfattning” i Sverige. Min följdfråga blev då: Hur stor stickprovsandel analyseras för mutationer? Svaret blev: ”Jag vet inte”.&nbsp;

Anders Tegnell. Foto: Simon Samuelsson/TT

Vikten av att lugna befolkningen och motverka panik förefaller vara större än att säga hela sanningen. 

Krönika: Underskattning – Folkhälsomyndighetens röda tråd

Kvarteret har förändrats. Butiken har väktare i dörren. Människor gör sina behov i snödrivorna.

Hemköp brukade inte behöva väktare i entrén. Men hörnet Västmannagatan/Karlbergsvägen är inte sig likt. Det är på kvällarna framåt åtta det börjar bli påtagligt. Hörnan har blivit uppsamlingsplats.&nbsp;

Gudmundson: Gatutiggeriet hänger tätt ihop med brottslighet och utnyttjande. Men ändå understödjer vi det via skattsedeln.

Hemköp brukade inte behöva vakter i dörren

Kolumnisten Ulf Adelsohn om Liberalerna. Efter valet 2018 trodde han&nbsp;att&nbsp;L hade så liten fallhöjd till riksdagsspärren, att de inte rimligen skulle våga kasta sig i Socialdemokraternas famn. Och därtill nita fast MP vid makten. Men han hade fel.&nbsp;

Alla som ägnat sitt liv åt politik har nog uppfattat att många folkpartister ofta ansett sig ha lite finare åsikter än andra. Lite mer upphöjda, lite mer intellektuella. Till det har kommit en evig önskan att få samarbeta med Socialdemokraterna, att bli fullt ut accepterade av dem.&nbsp;&nbsp;

Ulf Adelsohn. Foto: Pontus Lundahl / SCANPIX

Adelsohn: L, internt splittrade i såväl inställningen till invandringsfrågan som samarbetet med S, går ett verkligt ödesval till mötes nästa år. 