Kolumnisten Martin Ingvar skriver om misslyckad förändring av den offentliga sektorn. Marknaden är i princip duktig på att leverera den tjänst eller produkt som beställaren vill ha. Men för att lyckas med en förändring av den offentliga sektorn krävs att grundläggande principer efterlevs för att inte fel personer ska sko sig på ett dåligt system.

Hur ska det egentligen gå för det sociala kontrakt som vårt samhälle vilar på? För drygt tjugo år sedan skrev Bo Rothstein en bok, som känns än mer aktuell i dag, när man inser att de flesta av de reformer som borde ha genomförts inte klarade sig i den politiska konkurrensen. I&nbsp;Just Institutions Matter – The Moral and Political Logic of the Universal Welfare State&nbsp;(Cambridge University Press, 1998) försvarade Rothstein välfärdsstaten som mål och gav många argument mot den kritik som hade kommit till ytan. Utgångspunkten var att den publika tilliten till funktionen och precisionen i de allmänna välfärdssystemen är avgörande för deras överlevnad på sikt. Samtidigt pekade Rothstein ut ett antal förändringar som behövde genomföras för att bibehålla den allmänna moralen kring att vilja finansiera systemen. En viktig slutsats var att stora politiska vägval har en mycket långsiktig effekt på människors tillit till samhällets institutioner.&nbsp;

Ingvar: När samhällets institutioner inte levererar det förväntade, har det effekter som går långt utanför det lokala. 

Det nya sociala kontraktet

Är du rädd att din chef ska få veta vad du tycker? En ny forskningsstudie visar att datorprogram för ansiktsigenkänning också kan utläsa en människas politiska hemvist. Den nya tekniken är billig, lättillgänglig och laglig. Gamla, sedan länge begravda, frågeställningar vaknar till liv.

Enligt professor Ernst Kretschmers konstitutionslära kunde människans karaktär bedömas utifrån det yttre. Han fann tre grundtyper, i sin forskning för hundra år sedan.

Gudmundson: Kanske ska vi vara tacksamma för att pandemiåret har lärt oss att gå med ansiktsmasker. 

Datorn kan se på ditt ansikte om du är höger eller vänster

KRÖNIKA. Fördomar brukade länge förklaras med rädsla för det främmande. Det kunde säkert stämma på den tiden, då människor inte reste så långt och informationen om omvärlden var begränsad, men nuförtiden är det snarare rädslan för det välkända som dominerar. Om man är bekant med det som orsakar ens bekymmer blir det också svårt att beskriva det som en fördom.

Nej, svenskarna står inte främmande inför världen, men kanske i ökande utsträckning för sig själva, sitt samhälle och sin egen historia, skriver Lars Åberg. Foto: Lars Strandberg och David Zalubowski/TT. 

När folk ser sig omkring ersätts rädslan för det främmande med rädslan för det skrämmande.

Vi är inte rädda för det främmande

Hur kan det komma sig att världens mest statistikälskande land redovisar så lite underlag för sina medborgare?

Som en röd tråd löper den – den bristande transparensen – genom myndigheternas och Löfvenregeringens kontroversiella coronahantering. Trots ändlösa presskonferenser och tv-sända tal till nationen får medborgarna ytterst knapphändig information kring de faktiska omständigheter, faktaunderlag och avvägningar som den svenska strategin vilar på. Och trots frånvaron av möjlighet att värdera de beslut som fattas förutsätts människor hysa blind tilltro till de vägval som dagligen görs. Hur kan det komma sig att världens mest statistikälskande land redovisar så lite underlag för sina medborgare i en fråga som rör liv och hälsa?

Teodorescu Måwe: Hur kan det komma sig att världens mest statistikälskande land redovisar så lite underlag för sina medborgare?

Lägg korten på bordet om den svenska strategin 

Kolumnisten Johan Tralau om varför vi måste ta hand om vårt språk. Vi behöver kunna uttrycka oss exakt, också om komplexa saker. För att göra det behöver vi se och läsa korrekt, precis och till och med elegant svenska regelbundet, helst varje dag. Om varje dag är en språkövning så innebär stora mängder språkfel att det blir svårare att lära sig att göra rätt, och att fortsätta att göra rätt.

Ett språk är en dialekt med en armé och en flotta. Formuleringen är inte min. Men den är bra. Den säger något om förhållandet mellan en stat och dess språk. Vad som kallas ett ”språk” och vad som kallas en ”dialekt” är ofta en fråga om makt. Hade Sverige ockuperats av något mäktigt nordiskt grannland hade svenskan kanske kallats en dansk eller norsk eller skandinavisk dialekt.

Tralau: Det finns i dag ett stort antal kristecken vad gäller det svenska språket. 

Det språkliga ekosystemet håller på att rubbas

Trots mjukare åtgärder drabbades Sverige ekonomiskt i samma utsträckning som andra länder, men med betydligt fler sjuka och avlidna i covid-19.&nbsp;

Medan andra länder tidigt uppdaterade sina coronastrategier klamrade sig Sverige fast vid gamla planer. Det menar danska experter, som också pekar ut det politiska ansvaret.&nbsp;

Socialminister Lena Hallengren och statsminister Stefan Löfven. Foto: Henrik Montgomery / TT /

Boscanin: Medan andra länder tidigt uppdaterade sina coronastrategier klamrade sig Sverige fast vid gamla beredskapsplaner. 

FHM och Sverige utmärkte sig genom sin passivitet

Att den som befinner sig i landet olagligt ska gå före skattebetalande medborgare i kön är bortom orättvist. Lena Hallengren (S) måste ändra Folkhälsomyndighetens råd om att etnicitet och trångboddhet ska ge förtur.

KRÖNIKA. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson meddelade på torsdagen att den som har andra riskfaktorer än de rent medicinska behöver prioriteras i samtliga vaccinationsfaser.&nbsp;

Carolin Dahlman: När det är ont om resurser bör rimligen skattebetalarna få först.

Vaccinet ska gå till medborgare – inte papperslösa

Miljontals kronor läggs fortfarande på att städa och sanera efter tiggande EU-migranters illegala bosättningar. Frågan om tiggeriförbud måste diskuteras med det i åtanke.&nbsp;

KRÖNIKA. Man kan anse att det där med tiggeri borde vara okej med argumentet att vem som helst borde få be om hjälp, men att EU-migranter kommer till Sverige för att finna försörjning via tiggande medför orimligt stora kostnader för svenska skattebetalare. Vi ger långt mer än några småkronor i en pappmugg.

Ger inte långsiktig trygghet. Foto: Hossein Salmanzadeh

Oavsett vad man anser om tiggeriförbud är de höga kostnaderna för tiggeriet ett problem, skriver Carolin Dahlman.

Dahlman: När är det slut med avföring på våra skolgårdar? 

I fyra timmar satt jag med dem, ledningen för församlingen, de äldste. Fick frågor om det verkligen stämde att jag sagt det jag hade sagt. När jag lämnade rummet dominerade en tanke: jag vill inte längre vara med, skriver Per Brinkemo.&nbsp;

KRÖNIKA. Kallad till möte för att ställas till svars.&nbsp;

Jag lämnade min barndoms kyrka. Jag lärde mig att tvivlet och reflektionen inte var så farliga, skriver Per Brinkemo.

Krönika: Debatten påminner om min barndoms pingstkyrka

Det skulle ha blivit uppdaterade kursplaner för grundskolan i höst. Men på grund av pandemin och dess påfrestningar skjuter regeringen fram reformen ett år. Det kanske låter hänsynsfullt, men är alldeles onödigt.&nbsp;

Fokus på kunskap och bildning, har utlovats. Tja. Stora ord om rätt <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/reviderade-kurs--och-amnesplaner/andrade-kursplaner-i-grundskolan#h-Lasdeandradekursplanerna">små justeringar</a>, måste man nog konstatera. Den största förändringen är att betygskriterierna har förenklats. Det anges inte längre riktigt lika mångordigt vad eleven ska kunna göra med sina faktakunskaper för att förtjäna ett A, B, C, D eller E. Det är nog bra, eftersom det kan göra betyget mer inriktat på konkret kunskapsinhämtning, och lite mindre på elevens eget resonerande, reflekterande, analyserande och ifrågasättande.&nbsp;

Birgersson: De nya kursplanerna är en struntsak i sammanhanget. Det finns andra, mycket viktigare saker för Sveriges lärare och elever.