Självcensur försätter oss i en situation där ögat ser, hjärnan noterar, analysen ger sig själv, men munnen inte förmår att artikulera det. Den som inte vågar tala, skriva eller debattera fritt, den som inte menar vad&nbsp;den säger eller säger vad den inte menar, riskerar att tappa bort sig själv i lögner – lögner som till slut blir sanningar som man tror på, skriver Anosh Ghasri.

KRÖNIKA. Jag och två kollegor, varav den ena boendets chef, stod runt ett bord. En ny ensamkommande hade anlänt till boendet. I ett noga övervägt ögonblick, när inga andra hörde, säger en av dem det som inte fick sägas högt på den tiden, att han var äldre, över 20 år. Ja, han var uppenbart överårig. Majoriteten av de boende var överåriga. Kulturen på boendet återspeglade dock det rådande narrativets begrepp; barn, ung, duktig, snäll, gullig, – ord som användes av chefen själv. &nbsp;

Självcensur försätter oss i en situation där ögat ser, hjärnan noterar, analysen ger sig själv, men munnen inte förmår att artikulera det.

Anosh Ghasri: Självcensuren skapar ett nät av lögner

Vi måste stå upp mot extremisternas avsky mot den som är gay. Eftersom hederskulturer ofta envist fördömer homosexualitet kan fler svenskar drabbas framöver, både av ofrihet och våld. Nu krävs en motståndsrörelse som inser allvaret.&nbsp;

KRÖNIKA. På måndagen <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://sverigesradio.se/artikel/7654212">berättade </a>Fredrik Hallström från Säkerhetspolisen i en intervju i P1 Morgon om de IS-anhängare som finns i Sverige. De drömmer om kalifatlivet och vänder sig emot det de anser vara fel här, som ”det sekulära Sverige, kvinnors rätt i samhället och att homosexuella finns gator”. Detta vill de förändra, med våld och attentat.

Många svenskar lever i familjer som begränsar den som är gay. Detta måste vi kämpa emot.  Dem måste vi kämpa för.

Försvara lust och kärlek mot den homofoba hederskulturen

KRÖNIKA. Mae Tso har avlidit i covid-19, en av alla navajoer – eller diné på det egna språket – som gått bort under pandemin.

Väg 163 genom Monument Valley i nordligaste delen av navajoreservatet. Foto: Lars Strandberg.

Navajoerna på Big Mountain skulle flyttas och gruvor öppnas, men de äldre kvinnorna vägrade ge sig av.

Lars Åberg: Efter strålningen kom vinden med coronan

Kolumnisten Susanna Mannelin skriver om pojkars utsatthet: Det finns en helt ny slags rädsla som följer med att vara mamma till pojkar. En rädsla av ett visceralt slag, en rädsla som får det att smaka järn i munnen och bli kallt inuti. Rädslan att de ska bli överfallna, rånade och misshandlade på vägen hem från fotbollsträning eller utanför skolan där tanken är att de ska vara trygga när mor och far arbetar.

Fyra söner har vi, jag och min make. En i himlen, två som demolerar vardagsrummet i detta nu och en som håller mig vaken om nätterna med sina cirkuskonster i min livmoder. Att vara mamma till pojkar är underbart och fullständigt utmattande. Det är att försöka valla ständigt leriga, blöta, fysiskt explosiva och högljudda hundvalpar hit och dit och hoppas att ingenting alltför värdefullt går sönder på vägen. De är små destillat av maximal livslust, nyfikenhet och aptit på livet – när de inte kastar tågbanor i huvudet på varandra. Jag älskar att vara mamma till pojkar.

Mannelin: Det finns en helt ny slags rädsla som följer med att vara mamma till pojkar. 

Att vara mamma till pojkar är att vara rädd

Ledarsidan välkomnar Susanna Mannelin, fri skribent, som fast kolumnist. Hennes första kolumn publiceras i dag och därefter återkommer hon var tredje vecka. Här berättar hon om vilka frågor som intresserar henne om vilka insikter hon hoppas ska återväckas.

Välkommen som kolumnist Susanna Mannelin! Hur skulle du beskriva dig själv?

Ledarsidan välkomnar Susanna Mannelin, fri skribent, som fast kolumnist.

”Samhället blir kallt när var och en alltid är sig själv närmast”

Gästtext. Kriminella klaner eller släktbaserade nätverk? No go-zoner eller utsatta områden? Advokaten Carl Lindstrand efterlyser mer samtal om sakfrågan än metadebatt om ordvalet.

Inom juridiken är det centralt att hålla reda på ords betydelse. Under dryga två decennier har jag som affärsjurist med avtalsförfattande som en av de dagliga sysslorna lagt ned otaliga timmar på att definiera termer. Det är centralt för att undvika onödiga&nbsp;tvistigheter&nbsp;och för att det inte för en utomstående skall råda någon tvekan om vad termen avser att beskriva. Jag är därför den förste att hålla med om att det är viktigt att förstå vad som egentligen menas när någon använder ett ord. Det sagda gäller inte bara juridiken utan de allra flesta discipliner. Även inom samhällsdebatten är det således centralt att de begrepp man använder sig av ringas in. Det är alltså inte på något sätt fel att exempelvis ställa frågan om upploppen vid Kapitolium rätteligen skall betecknas som ett ”kuppförsök” eller som något annat. Och den som lyfter den frågan skall inte behöva löpa gatlopp för att man gör det.&nbsp;

Kriminella klaner eller släktbaserade nätverk? Advokaten Carl Lindstrand efterlyser mer samtal om sakfrågan än metadebatt om ordvalet.

Nog med noaord – vargen finns vad vi än kallar den

Ledarsidan välkomnar akutläkaren Katrin Hruska som fast kolumnist. Hennes första kolumn publiceras i dag och därefter återkommer hon var tredje vecka. Här berättar hon om "kaoset på akuten" och om vårdens omställning vid sidan av covid-19.

Välkommen som kolumnist, Katrin Hruska! Hur skulle du beskriva dig själv?

Ledarsidan välkomnar akutläkaren Katrin Hruska som fast kolumnist.

Hruska: "Folk ser läkaren som ett slags personlig tränare"

Hur mycket är ett människoliv värt? Svaret kan förvåna. I sin premiärkolumn för Bulletin efterlyser akutläkaren Katrin Hruska ett nytt sätt att mäta vårdens insatser, så att vi kan värdera människoliv högre än i dag.

Hur mycket är egentligen ett människoliv värt? Frågar du någon i vården får du troligen en lång utläggning till svar, med alltifrån att ett människoliv är ovärderligt till att människan är alldeles för komplicerad för att mätas i siffror. Frågar du i stället en hälsoekonom är svaret enkelt: 40,5 miljoner. Det är nämligen värdet av ett statistiskt människoliv (VSL), fastställt av Trafikverket. Kostar det mindre än 40,5 miljoner att bygga vägräcken som minskar dödsolyckorna från 3 till 2 per år, så ska det göras. Annars inte.&nbsp;

Hruska: Värdet av ett statistiskt människoliv är fastställt av Trafikverket. Det är ett fyrkantigt sätt att se på livet. Men viktigt.

Hur mycket är ett människoliv värt? 

Han har sympatiserat med republikanerna i hela livet. Men vid Joe Bidens seger åkte champagnen fram. I sin premiärkolumn för Bulletins ledarsida berättar Ulf Adelsohn, tidigare partiledare för Moderaterna, om varför.

Under åren har jag mest sympatiserat med republikanerna, främst för deras bestämda inställning till kommunistländerna. 1984 var jag som partiledare gäst vid det konvent som valde om Ronald Reagan och fick några gånger kontakt med George Bush d ä, som gav ett ytterst kompetent och förtroendegivande intryck.&nbsp;

Adelsohn: Jag har varit republikan hela livet. Men Donald Trump har gjort mig till en närmast fanatisk demokrat.

Hur skulle det ha gått om Donald Trump hade vunnit? 

Ledarsidan välkomnar den tidigare moderatledaren Ulf Adelsohn som fast kolumnist. Hans första kolumn publiceras i dag och därefter återkommer han var tredje vecka.

Välkommen som kolumnist, Ulf Adelsohn! Hur skulle du beskriva dig själv? 
 – Med frihet att utifrån min erfarenhet få kommentera och fundera över det dagsaktuella men framförallt föreslå lösningar.

Ulf Adelsohn. Foto: Pontus Lundahl / SCANPIX

Ledarsidan välkomnar Ulf Adelsohn, förre detta partiledare för Moderaterna, som fast kolumnist.