Kampen om Liberalernas gunst fick C-kvinnornas ordförande att ta till extremt stora ord. Om L väljer Kristersson i stället för Löfven är vi tydligen på väg mot 30-talets vidrigheter? Hjälp ­– hur lågt kan man sjunka för att behålla makten?&nbsp;

KRÖNIKA. På onsdagen – med anledning av Förintelsens minnesdag – skrev Centerkvinnornas förbundsordförande Sofia Jarl en <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.altinget.se/rikspolitik/artikel/centerkvinnorna-liberalerna-staa-paa-godhetens-sida?fbclid=IwAR0avsCoXeEZx54A0ZLjswE18ngn6H3NPs9xEODqoHvBDjZgMBV0WORV9Is">debattartikel</a> där hon bad Liberalerna ”stå på godhetens sida”. Hon skrev: ”Vi måste våga ta ställning för friheten. Liberala demokratiska värderingar kan inte kompromissas bort”.

Förintelsens minnesdag utnyttjades på ett fult sätt för att varna för att släppa fram en borgerlig regering.

Vidrigt att använda Förintelsen som slagträ i inrikespolitisk debatt

Är det svenska valsystemet hotat? Nej. Men det finns brister. 2020 års valutredning vill åtgärda några av dem, med smärre ändringar i vallagen. Fast det mesta av jobbet måste vi göra själva.

Folk frågar mig ibland vad jag röstar på. Jag svarar aldrig. Inte ens min familj vet.

Statsminister Stefan Löfven i valet 2019. Foto: Erik Simander, TT.

Gudmundson: Det är ingen bagatell om pappa är med och tittar 'så att det blir rätt'.

Sätt stopp för familjeröstning

Förintelsen är inte ett inrikespolitiskt slagträ. Ändå fick vi på själva Förintelsens minnesdag en debatt där nazismens förbrytelser användes i simpla politiska syften. Det är respektlöst mot offren, skriver Bulletins politiska chefredaktör Alice Teodorescu Måwe.

Inte ens på minnesdagen av Förintelsen kunde relativiseringarna av historiens värsta massmord läggas på opportunismens hylla. Det är cyniskt och en skymf mot de överlevande och deras barn och barnbarn, som inte sällan fått bära sorgen i arv, att reduceras till slagträn i den inrikespolitiska debatten.

Teodorescu Måwe: Förintelsen är inte ett inrikespolitiskt slagträ. Att använda nazismens brott i egna politiska syften är respektlöst mot offren.

Sluta trivialisera Förintelsen

Jämställdhetsintegrering vid svenska högskolor har blivit ett bitvis extremt projekt. Polismyndigheten vid Malmö universitet har exempelvis ”infört ett normkritiskt spår i sin utbildning för att skapa förutsättningar för polisen att helt enkelt ha kunskap att lösa fler brott”. Det vore onekligen intressant att ta del av belägg för detta påstående, skriver Anna-Karin Wyndhamn.

KRÖNIKA. Det var lätt att känna vind i seglen när min medförfattare Ivar Arpi och jag på debattsidor och allsköns arenor diskuterade vår bok ”Genusdoktrinen” (Fri Tanke 2020). I den visar vi genom en lång rad exempel och intervjuer hur jämställdhetsintegreringen av svenska högskolor blivit ett bitvis extremt projekt, som i grunden förändrar våra universitet. Sedan hände något under sommarmånaderna: Frågan om konflikter mellan akademisk frihet och politikens ingrepp i forskningens och utbildningarnas innehåll blev legitim, också när det gäller genus och jämställdhet. Men de där krusningarna ändrade alls inte premisserna i jämställdhetsintegreringens fortsättning i praktiken.&nbsp;

Den uppifrån dikterade normkritiken vid svenska högskolor har blivit ett bitvis extremt projekt, skriver Anna-Karin Wyndhamn i en krönika.

Jämställdhetsintegrering hotar akademins frihet

Gästtext. Med Auschwitz som främsta symbol har minnet av Förintelsen förändrats. Den har gjorts till fundament för ett slags europeisk värdegrund. Men detta betraktelsesätt kommer med ett pris. Historikern och författaren Artur Szulc diskuterar vad som händer när vi börjar använda Förintelsen som ett generellt moraliskt ramverk.

Frågar man människor vilken plats de i första hand förknippar med Förintelsen är det högst troligt att de svarar Auschwitz. De tänker kanske på järnskylten över lägeringången. De tänker förmodligen också på infarten till Auschwitz-Birkenau: vakttornet med valvet och järnvägsspåren i förgrunden.

Auschwitz-Birkenau. Foto: Jonas Ekströmer, TT.

Historikern och författaren Artur Szulc diskuterar vad som händer när vi börjar använda Förintelsen som ett generellt moraliskt ramverk.

Vad symboliserar Auschwitz?

Den politiska och akademiska eliten förnekade länge hedersförtrycket. Det ansågs till och med vara fördomsfullt och rasistiskt att tala om hedersvåld. Hur var det möjligt?

Hedersförtryck och hedersvåld i Sverige av i dag uppmärksammas med berättigande extra mycket den här tiden på året, då den sorgliga årsdagen infaller den 21 januari för den kurdiska invandraren Rahmi Sahindals mord för 19 år sedan på dottern Fadime Sahindal. Ett mord som begicks med motiveringen att hon hade blivit ”hora” och dragit vanära över sin familj.

Gür: Den politiska och akademiska eliten förnekade förtrycket. Det ansågs till och med vara fördomsfullt och rasistiskt att tala om hedersvåld. 

Hedersvåldet är bevis på att mångkulturalismen är bankrutt

Gång på gång försöker Socialdemokraterna smutskasta och utmåla högern som ett hot mot samhället. Det har gjorts i över hundra år. Här är förklaringen.

”Är M att lita på om aborträtten?” Så lyder frågan för dagen i justitieminister Morgan Johanssons (S) twitterflöde. Det är bara det senaste exemplet på en störtvåg av anklagelser ledande socialdemokrater slungar mot högern.&nbsp;

"Stå på rätt sida av historien!” manade statsminister Stefan Löfven (S) i senaste valrörelsen, och antydde att högerpolitik leder till demokratins undergång. Foto: Malin Hoelstad, SvD/TT.

Gudmundson: Gång på gång försöker S smutskasta och utmåla högern som ett hot mot samhället. Det har gjorts i över hundra år. Här är förklaringen.

Socialdemokraterna lever på att utmåla högern som ett hot

Jag är själv ömsom ömsint, ömsom irriterad och städse inkonsekvent. När jag i våra berlinska kvarter har sett kraftfulla karlar smussla med kryckor utanför vår Späti blir jag vrång. Men då jag går förbi den gamla kvinnan vid snabbköpet Rewe brukar jag lägga några mynt i koppen, skriver Nina Lekander i en personlig betraktelse.

KRÖNIKA. Min familj hade inte tv när jag var liten, så vi åkte ibland till min farbror på Lidingö för att beskåda underverken i hans apparat. På hans lägenhetsdörr fanns en liten skylt där det stod ”Bettleri undanbedes”. Jag förstod men begrep inte och tordes inte fråga: skulle det vara ett problem?

Att förbjuda människor att be om hjälp, om det så gäller vuxna eller barn, syns mig ogörligt, skriver Bulletins krönikör Nina Lekander.

Trängande tvivel, tvekan och trubbel i tiggerifrågan

Allt högre byggs vindkraftverken. Allt högre ljuder protesterna från dem som ser sin närmiljö hotad. Men regeringen håller för öronen.

Det är sju år sedan nu, en solig och blåsig vinterdag på Ravlunda skjutfält. Jag stod precis vid kanten där gräset tar slut och en brant sandsluttning faller ner mot havet. Här, sa mitt sällskap och pekade snett mot vänster, precis här planeras en vindkraftspark. Och det var då jag förstod vad det folkliga vindkraftsmotståndet handlade om.

Vad ser du? Förstörelse eller framtidshopp? Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

Birgersson: Protesterna ökar. Då låter regeringen utreda hur det kommunala vetot kan slopas. Inget får stå i vägen för den gröna omställningen.

Vindkraften sår split och splittring i bygd efter bygd

Med över 11&nbsp;000 döda är frågan osmaklig. Men den kommer, för strategin inbjuder till den. Var det värt det?

Det har aldrig varit något officiellt mål för coronastrategin. Men resonemanget har legat nära till hands. Den svenska modellen med färre restriktioner än i andra länder och med en relativt hög smittspridning har lett till många sjuka och döda. Men kanske har den samtidigt varit mindre skadlig för ekonomin?

Finansminister Magdalena Andersson (S) och biträdande finansminister Per Bolund (MP) presenterade idag en sammanställning av regeringens krisåtgärder. Foto: Henrik Montgomery, TT.

Gudmundson: Med 11 000 döda är frågan osmaklig. Men den kommer, för strategin inbjuder till den. Var det värt det?