Pandemin är som ett gigantiskt samhällsexperiment. Vad händer om vi upphör med normal mellanmänsklig kontakt? En effekt är att brottsligheten går ner. Men inte på något avgörande sätt.

Coronapandemin har inneburit den största förändringen av levnadsvanor och rörelsemönster i mannaminne. Vi arbetar hemifrån, undviker kollektivtrafiken, hänger inte ute på stan och går inte på krogen. Människor träffas i mycket mindre utsträckning, helt enkelt.

En del brottskategorier är påtagligt oberörda av corona. Bild från efter en skjutning i Biskopsgården, Göteborg. Foto: Björn Larsson Rosvall, TT.

Gudmundson: Under pandemin har vi hållit oss själva inlåsta. Men vi har bara fått ner personrånen med 17 procent.

Vi kan låsa in oss själva, eller låsa in brottslingarna

Lagar och regler i skolvärlden måste gynna de skötsamma barnen –&nbsp;inte ge bråkstakarna makten.

KRÖNIKA. ”Flera av eleverna vill inte sitta stilla, utan pratar högt och störande samtidigt som jag går runt mellan bänkarna och hjälper de som behöver. Jag säger ifrån och ber de som inte sitter stilla att sätta sig ner. Då får jag plötsligt ett skjutvapen riktat mot mitt ansikte. En storvuxen elev grinar otäckt mot mig medan han håller vapnet mot mig. Kanske är det en attrapp, jag vet inte, men det är metalliskt och ser skrämmande ut.”

Lagar och regler i skolvärlden måste gynna de skötsamma barnen – inte ge bråkstakarna makten.

Dahlman: Snorungar ska inte få bestämma i skolan

Folkhälsomyndighetens beslut att häva smittspårningen och begränsa testkapaciteten strider mot den uttalade strategin. Kanske vill man inte stoppa spridningen – bara få det att verka så, skriver matematikern Marcus Carlsson.

KRÖNIKA.&nbsp;Den&nbsp;2 februari 2020 klassar regeringen covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom. I det lilla samhället Katthammarsvik på östra Gotland sitter en äldre man och följer bekymrat utvecklingen. Peet Tüll, som han heter, var på 1990-talet en av nyckelpersonerna som byggde upp Smittskyddsenheten, vilken senare blev en del av Folkhälsomyndigheten. Därigenom är han väl bekant med både Johan Carlson, Anders Tegnell och smittskyddslagen.

Marcus Carlsson. Foto: AP och Ulrika Campbell. 

Peet Tüll deltog i utformandet av den svenska smittskyddslagen – nu ser han Folkhälsomyndigheten kringgå stadgarna i sin coronastrategi.

Döljer Sverige att man vill uppnå flockimmunitet?

<h4>Hur ska man få migranter att återvända hem? Hela Europa försöker. Nu har forskare studerat de olika metoder som används. Norge är mer än dubbelt så effektivt som Sverige.</h4>

Hur ska man få migranter att återvända hem, när de saknar rätt att vistas i landet? Det är en fråga som blivit alltmer angelägen det senaste decenniet.

Norska polisens utlänningsförvar i Trandum precis invid flygplatsen Gardermoen. 
Foto: Heiko Junge NTB/TT Nyhetsbyrån

Gudmundson: Mer än dubbelt så många asylsökare med avslag skulle kunna förmås att åka hem om vi gjorde som Norge.

Norge dubbelt så bra som Sverige på återvandring

Mamma bodde i al Qaidas träningsläger i Afghanistan. Pappa lämnade Sverige för att bli andreman för al Qaida i Irak. Bröderna tog värvning i Islamiska Staten. Det kan låta som ett fall för insatsstyrkan. Men i Sverige tas familjen omhand av socialen.

Den 27 oktober föll domen i förvaltningsrätten i Stockholm, något stiftelsen <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://doku.nu/2021/01/19/terrorledarens-dotter-omhandertogs-enligt-lvu/">Doku</a> var först att rapportera. Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad fick bifall. Socialförvaltningen hade gjort rätt, som hade ingripit. Mamman hade brustit i omsorgen. Flickan riskerade att fara ännu mer illa. Det var befogat att omhänderta flickan, precis som stadsdelsnämnden hade låtit göra i augusti.

Gudmundson: Familjen har varit i Säpo:s sökarljus i tre decennier. Med föräldrar i al Qaida och bröder i IS – kan socialen rädda flickan?

Så blev Sveriges mest ökända terroristfamilj ett fall för socialen

Möjligen hade det hela blivit lättare att förstå om det vore barn som, mot bättre vetande, bara hade ögon för backen med bra glid, inte korset som tornar på krönet. Ungdomsförsyndelser är det gott om varstans. Men här är det fullvuxna människor som handlar på ett sätt som bara är logiskt om man ser sig själv som universums mittpunkt, skriver Anna-Karin Wyndhamn.

KRÖNIKA. Jag står på Ica Maxi och betraktar familjen framför mig i kön. I vagnen sitter en knatte på dryga året. Med händer, mun och blick undersöker han ivrigt en bilderbok av det stabila slag som också de allra yngsta kan ta till sig. Föräldrarna hjälps åt att lasta upp varorna på bandet. Alldeles vid betalningen tas boken ur barnets grepp och pappan överräcker leksaken till kassörskan. Inte för att betala, utan för att lämna tillbaka. Boken, som just givit föräldrarna ro att handla middagsmat, har de plockat på sig på barnavdelningen. Som lånad förströelse för att det tjänade dem där och då. Nu kom den i retur sjangserad, med bitmärken och salivspår.

Vuxna människor handlar på ett sätt som bara är logiskt om man ser sig själv som universums mittpunkt.

Wyndhamn: Pulkaåkningen på kyrkogården är en uppvisning i själviskhet

Vad får jag för pengarna? Thomas Gür besvarar Leif Östlings retoriska fråga.

Fyra år efter att orden yttrades har Leif Östlings retoriska fråga inte bara blivit ett språkligt allmängods utan också en nyckel till förståelse och därmed även till befrielse:

Gür: Svaret är att vi får Morgan Johansson och Dan Eliasson för pengarna. Frågan blir då ett enkelt analysverktyg för samhällets tillstånd

Frågan som befriar: Vad får jag för pengarna?

Nederländska familjer har felaktigt blivit misstänkta för bedrägeri och behövt återbetala bidrag. I fredags höll premiärminister Mark Rutte en presskonferens där han meddelade regeringens avgång. Det är befriande med en regeringschef som utan krusiduller och reservationer erkänner att det yttersta politiska ansvaret ligger hos regeringen.

Den nederländske premiärministern Mark Rutte lämnade i förra veckan in en avgångsansökan för sin regering. Bakgrunden är att tusentals familjer – felaktigt – blivit misstänkta för bedrägeri och tvingats betala tillbaka barnbidrag. En parlamentarisk utredning visade att det som var misstänkt fusk snarare handlade om <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.theguardian.com/world/2021/jan/14/dutch-government-faces-collapse-over-child-benefits-scandal">administrativa</a> missar, som att det saknades korrekta underskrifter på formulär.&nbsp;&nbsp;

Foto: Olafur Steinar Gestsson / Ritzau Scanpix via AP

Boscanin: Det är befriande med en regeringschef som utan krusiduller erkänner att det yttersta politiska ansvaret ligger hos regeringen.

Det politiska ansvaret ligger hos regeringen

Bergslagens bergsmän har bebott sin hemtrakt sedan före järnåldern. I dag riskerar hundar – som funnits i den skogsboende människans närhet i tusentalet år – att dödas av varg som vilket annat villebråd som helst. Det är ett radikalt politiskt ingrepp i ett historiskt förankrat levnadsmönster, skriver Jan Kallberg.

KRÖNIKA. Regeringens och riksdagens låt-gå-mentalitet när det gäller den introducerade vargens utbredning och ökande population i Mellansverige, är ett bevis på dåligt ledarskap och brist på ansvarstagande. Om man introducerar ett flockrovdjur i ett ekosystem där det varit frånvarande en längre tid – den sista vargen i södra Skinnskatteberg anses ha dött 1852 –&nbsp;i hela Sverige 1965, och sedan inte tar ansvar för följderna leder man inte samhället. Man är poserande frånvarande. I stället för att avväga vetenskap, etnosociala faktorer som vad detta innebär för de glesbygdsbor som berörs och studera konsekvenserna av vad introduktionen av varg innebär, har det folkvalda ledarskapet varit frånvarande och ersatts av en följetong av myndighetsaktivism.&nbsp;

Varg – dock på Skansen. Foto: Jonas Ekströmer/TT

En älgkalv, hare eller grävling ger inte samma association till styrka och hårdhet – och väcker inte samma varma känslor, skriver Jan Kallberg.

Kallberg: Riksdagen måste ta kontroll över vargen 

Kolumnisten Mauricio Rojas om Donald Trumps väg till makten och varför slutet på hans presidentskap inte är slutet för populismen i USA: Trumps genombrott 2016 och hans fortsatta styrka kan förklaras av två sammanstrålande tendenser som också kommer att verka i framtiden. Den ena kommer från landets historia, den andra från globaliseringens och informationsrevolutionens inverkan.

Imorgon avslutas Donald Trumps presidentskap, men det kommer inte att betyda slutet på hans politiska roll och än mindre populismens slut i USA. Dess rötter och drivkrafter är alldeles för djupa för det och 74 miljoner röster garanterar att republikanen även fortsättningsvis kommer att spela en framträdande roll. Trumps genombrott 2016 och hans fortsatta styrka kan förklaras av två sammanstrålande tendenser som också kommer att verka i framtiden. Den ena kommer från landets historia, den andra från globaliseringens och informationsrevolutionens inverkan.

Rojas: Trumps genombrott 2016 och hans fortsatta styrka kan förklaras av två sammanstrålande tendenser som också kommer att verka i framtiden.