Kolumnisten Susanna Mannelin skriver om pojkars utsatthet: Det finns en helt ny slags rädsla som följer med att vara mamma till pojkar. En rädsla av ett visceralt slag, en rädsla som får det att smaka järn i munnen och bli kallt inuti. Rädslan att de ska bli överfallna, rånade och misshandlade på vägen hem från fotbollsträning eller utanför skolan där tanken är att de ska vara trygga när mor och far arbetar.

Fyra söner har vi, jag och min make. En i himlen, två som demolerar vardagsrummet i detta nu och en som håller mig vaken om nätterna med sina cirkuskonster i min livmoder. Att vara mamma till pojkar är underbart och fullständigt utmattande. Det är att försöka valla ständigt leriga, blöta, fysiskt explosiva och högljudda hundvalpar hit och dit och hoppas att ingenting alltför värdefullt går sönder på vägen. De är små destillat av maximal livslust, nyfikenhet och aptit på livet – när de inte kastar tågbanor i huvudet på varandra. Jag älskar att vara mamma till pojkar.

Mannelin: Det finns en helt ny slags rädsla som följer med att vara mamma till pojkar. 

Att vara mamma till pojkar är att vara rädd

Ledarsidan välkomnar Susanna Mannelin, fri skribent, som fast kolumnist. Hennes första kolumn publiceras i dag och därefter återkommer hon var tredje vecka. Här berättar hon om vilka frågor som intresserar henne om vilka insikter hon hoppas ska återväckas.

Välkommen som kolumnist Susanna Mannelin! Hur skulle du beskriva dig själv?

Ledarsidan välkomnar Susanna Mannelin, fri skribent, som fast kolumnist.

”Samhället blir kallt när var och en alltid är sig själv närmast”

Gästtext. Kriminella klaner eller släktbaserade nätverk? No go-zoner eller utsatta områden? Advokaten Carl Lindstrand efterlyser mer samtal om sakfrågan än metadebatt om ordvalet.

Inom juridiken är det centralt att hålla reda på ords betydelse. Under dryga två decennier har jag som affärsjurist med avtalsförfattande som en av de dagliga sysslorna lagt ned otaliga timmar på att definiera termer. Det är centralt för att undvika onödiga&nbsp;tvistigheter&nbsp;och för att det inte för en utomstående skall råda någon tvekan om vad termen avser att beskriva. Jag är därför den förste att hålla med om att det är viktigt att förstå vad som egentligen menas när någon använder ett ord. Det sagda gäller inte bara juridiken utan de allra flesta discipliner. Även inom samhällsdebatten är det således centralt att de begrepp man använder sig av ringas in. Det är alltså inte på något sätt fel att exempelvis ställa frågan om upploppen vid Kapitolium rätteligen skall betecknas som ett ”kuppförsök” eller som något annat. Och den som lyfter den frågan skall inte behöva löpa gatlopp för att man gör det.&nbsp;

Kriminella klaner eller släktbaserade nätverk? Advokaten Carl Lindstrand efterlyser mer samtal om sakfrågan än metadebatt om ordvalet.

Nog med noaord – vargen finns vad vi än kallar den

Ledarsidan välkomnar akutläkaren Katrin Hruska som fast kolumnist. Hennes första kolumn publiceras i dag och därefter återkommer hon var tredje vecka. Här berättar hon om "kaoset på akuten" och om vårdens omställning vid sidan av covid-19.

Välkommen som kolumnist, Katrin Hruska! Hur skulle du beskriva dig själv?

Ledarsidan välkomnar akutläkaren Katrin Hruska som fast kolumnist.

Hruska: "Folk ser läkaren som ett slags personlig tränare"

Hur mycket är ett människoliv värt? Svaret kan förvåna. I sin premiärkolumn för Bulletin efterlyser akutläkaren Katrin Hruska ett nytt sätt att mäta vårdens insatser, så att vi kan värdera människoliv högre än i dag.

Hur mycket är egentligen ett människoliv värt? Frågar du någon i vården får du troligen en lång utläggning till svar, med alltifrån att ett människoliv är ovärderligt till att människan är alldeles för komplicerad för att mätas i siffror. Frågar du i stället en hälsoekonom är svaret enkelt: 40,5 miljoner. Det är nämligen värdet av ett statistiskt människoliv (VSL), fastställt av Trafikverket. Kostar det mindre än 40,5 miljoner att bygga vägräcken som minskar dödsolyckorna från 3 till 2 per år, så ska det göras. Annars inte.&nbsp;

Hruska: Värdet av ett statistiskt människoliv är fastställt av Trafikverket. Det är ett fyrkantigt sätt att se på livet. Men viktigt.

Hur mycket är ett människoliv värt? 

Han har sympatiserat med republikanerna i hela livet. Men vid Joe Bidens seger åkte champagnen fram. I sin premiärkolumn för Bulletins ledarsida berättar Ulf Adelsohn, tidigare partiledare för Moderaterna, om varför.

Under åren har jag mest sympatiserat med republikanerna, främst för deras bestämda inställning till kommunistländerna. 1984 var jag som partiledare gäst vid det konvent som valde om Ronald Reagan och fick några gånger kontakt med George Bush d ä, som gav ett ytterst kompetent och förtroendegivande intryck.&nbsp;

Adelsohn: Jag har varit republikan hela livet. Men Donald Trump har gjort mig till en närmast fanatisk demokrat.

Hur skulle det ha gått om Donald Trump hade vunnit? 

Ledarsidan välkomnar den tidigare moderatledaren Ulf Adelsohn som fast kolumnist. Hans första kolumn publiceras i dag och därefter återkommer han var tredje vecka.

Välkommen som kolumnist, Ulf Adelsohn! Hur skulle du beskriva dig själv? 
 – Med frihet att utifrån min erfarenhet få kommentera och fundera över det dagsaktuella men framförallt föreslå lösningar.

Ulf Adelsohn. Foto: Pontus Lundahl / SCANPIX

Ledarsidan välkomnar Ulf Adelsohn, förre detta partiledare för Moderaterna, som fast kolumnist.

 ”Vi vill lära av det förflutna”

Det var beklämmande att se SVT:s coronautfrågning urarta i historierevisionism. På punkt efter punkt kunde Anders Tegnell glida undan pressande frågeställningar genom att helt sonika skriva om närtidshistorien.

Egentligen har jag ingen lust att skriva den här texten. Jag känner mig färdig med den nya kremlologi som Folkhälsomyndighetens kryptiska kommunikation och många självmotsägelser i praktiken har gett upphov till. Till en början var det intressant att försöka uttyda vad Anders Tegnell och de andra egentligen hade för strategi och avsikter, men bilden blev också ganska snabbt klar och exegetiken överflödig. Med Ockhams rakkniv ser förloppet ut på följande vis:&nbsp;

Anders Tegnell. Foto: Henrik Montgomery/TT. 

Det var beklämmande att se SVT:s coronautfrågning urarta i historierevisionism, skriver Benjamin Kalischer Wellander. 

Låt inte FHM skriva om historien om sitt misslyckande

Mycket hänger på perspektivet. När vår fyrsitsiga Cessna lyfte kunde jag plötsligt få syn på det som fanns bakom den skogiga kulissen utmed vägarna: vi cirklade över kilometervida öknar, halvsterila grässtäpper och bombkratrar omgivna av de blågröna dalgångar som vi annars förknippade med West Virginia. På sina ställen blänkte vätskan som blivit över när kolet tvättats, en smet som enligt gruvbolagen snart skulle torka ut, men som fortfarande väntade i djupa dammar ovanför byarna.

Foto: Lars Strandberg och Gerald Herbert/TT. 

När SVT gästar verkligheten i USA bekräftas förutfattade meningar.

”Den sista färden” som gigantisk temapark

Biståndspolitiken behöver verkligen reformeras. Men cyniska twitterkampanjer kan lätt skymma goda reformförslag. Sådant har Moderaterna inte råd med.

Elisabeth Svantesson ser rakt in i kameran med genomträngande blick. Budskapet lyder, i ljusblåa bokstäver: ”Minska biståndet.” Och under: ”Vi har stora problem på hemmaplan.” Den lilla twitterkampanjen är signerad Moderaterna.

Birgersson: Det är viktigt hur man kommunicerar. Särskilt viktigt är det för Moderaterna. Särskilt när det gäller biståndspolitiken.