Hur kan det komma sig att i grunden hyggliga och anständiga människor har helt olika politiska ståndpunkter?

Det talas mycket om polarisering. Med det menar vi allt möjligt, varav en hel del inte alls handlar om polarisering. Varken striden om arbetsrätten, kriminalpolitiken eller ens migrationspolitiken är i sig uttryck för polarisering, utan följden av människors skilda intressen och åsikter. Demokratin finns till som ett system för att hantera konflikter. Det är bara i diktaturer man ibland låtsas att det inte finns några egentliga intressekonflikter inom ”folket”.

Jonathan Haidt. Foto: Miller Center, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons 

Sverige är inte USA. Men även här spirar och gror hatet, föraktet och de illvilliga tolkningarna.

Birgersson: Försök förstå motståndarens moral

”Ju mer det pratas om att saker och verksamheter måste vara hållbara – som en Hållbar socialtjänst&nbsp;– desto starkare förmedlas intrycket att de inte är det”, skriver Bulletins seniorreporter Lars Åberg som har läst förslaget till den nya socialtjänstlagen vars remisstid löper ut den 1 februari.&nbsp;

Det råder inte någon brist på sociala problem och ändå är det påtagligt tyst om den nya socialtjänstlag, som är på gång efter att ha utretts i tre års tid.

Margareta Winberg utsågs 2017 till särskild utredare över socialtjänstlagen. Foto: Noella Johansson/TT

Åberg: Den nya socialtjänstlagen innehåller många högtravande formuleringar och betydelselösa värdeord, men skjuter ansvaret vidare till andra.

Ekonomin går före individen i förslaget till ny socialtjänstlag

Det svenska försvaret borde göras redo för att anslutas till Nato, om vi skulle bli tvungna. Det tycker en majoritet i riksdagen sedan i december. Men utrikesminister Ann Linde lyssnar inte på de oroade röster som ser en allt sämre säkerhet i omvärlden. Hon angriper i stället oppositionen för att undergräva stabiliteten.

”Sveriges säkerhetspolitiska linje ska vara långsiktig, förutsägbar och präglas av kontinuitet”, inskärpte utrikesminister Ann Linde (S) i sitt <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.regeringen.se/tal/2021/01/tal-av-utrikesminister-ann-linde-vid-folk-och-forsvars-rikskonferens/">inledningsanförande</a> vid Folk och försvars årliga säkerhetspolitiska rikskonferens. Hennes udd var riktad mot oppositionen. ”Att tvärtom, som skedde för en månad sedan i riksdagen, utan samråd och beredning, söka ändra denna linje riskerar att skapa spekulationer om ytterligare förändringar. Det ligger inte i Sveriges intresse.”

Utrikesminister Ann Linde (S). Foto: Jessica Gow, TT.

Gudmundson: Som vanligt är socialdemokratin mer intresserad av att bekämpa inre än yttre fiender.

Socialdemokraterna ser en helt annan hotbild

2029 vill Malmö bli Europas kulturhuvudstad, och det lär nog bli en dyr historia – som så ofta när det handlar om Malmö. Kommunen verkar besatt av att slösa på ”bling” trots sina många arbetslösa och bidragstagare.&nbsp;&nbsp;

KRÖNIKA. Kommunstyrelsen har avsatt nära en miljon kronor för att utreda Malmös möjligheter att ansöka&nbsp;om att få bli Europas Kulturhuvudstad 2029. En projektledare kommer att anställas, men den personen får en tillsvidaretjänst, så tro inte att kostnaderna stannar på 950&nbsp;000.&nbsp;

Med hög arbetslöshet och många bidragstagare borde kommunen satsa på sina kärnuppgifter.

Fixa Malmös problem innan ni ordnar Kulturhuvudstads-jippo

Ledarsidan välkomnar Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi, som fast kolumnist. Hans första kolumn publiceras i dag och han återkommer därefter var tredje vecka. Här berättar han om rådande trender som han är kritisk till och sin syn på universitetens roll.

Välkommen som kolumnist, Torbjörn Fagerström! Hur skulle du beskriva dig själv?

Ledarsidan välkomnar Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi, som fast kolumnist.

”Universiteten ska vara en bastion för sanningssökande”

Kolumnisten Torbjörn Fagerström skriver om att öppenhet från forskningssamhällets sida inte alltid hjälper: Tjugo års försök att utreda och informera om eventuella risker med genmodifierade grödor har misslyckats totalt. Står månne gensaxen CRISPR nu på tur att bli kidnappad av intressen som har andra agendor än att föra ett vetenskapsbaserat samtal?

Som ärrad debattör och förespråkare för ett vetenskapligt förhållningssätt har jag alltid tänkt mig att öppenhet är av godo. Om vi bara informerar tillräckligt om ett vetenskapligt spörsmål så kommer frågetecken att rätas ut och motsättningar att mildras. Fakta sparkar, brukar man säga, och förr eller senare vinner vetenskapen över scharlataneri och ovetenskap.&nbsp;

Fagerström: Tjugo års försök att utreda och informera om eventuella risker med genmodifierade grödor har misslyckats totalt.

Tala är silver, men tiga kan vara guld

Ledande experter på statskupper menar att det vi såg inte kan kategoriseras som kupp, men de flesta verkar överens om att det som skedde var ett grundskott mot den amerikanska demokratin. Donald Trumps presidentskap kommer definieras av hur han försökt förhindra maktöverlämnandet till Joe Biden.

KRÖNIKA. Vad är en kupp? Målet är att erövra symboliskt viktiga maktcentra för att övertyga militären om att det är för sent att göra motstånd. Det är vad statsvetaren Naunihal Singh menar med att göra kuppen till ett faktum, i sin bok ”Seizing Power: The Strategic Logic of Military Coups” (JHUP, 2016).&nbsp;

Även om det förmodligen inte kan beskrivas som ett kuppförsök, är det svårt att överskatta hur destruktiv ockupationen av Kapitolium var.

Ivar Arpi: Ett grundskott mot den amerikanska demokratin

Kolumnisten Paulina Brandberg skriver om Sveriges oförmåga att se och lära av andra länder vad gäller rättspolitiken: Givetvis ska vi inte okritiskt kopiera andra länders lagstiftning, eller tro att vi kan plocka russinen ur kakan. Vi måste dock åtminstone kunna vara öppna för tanken att andra länder har hittat bättre lösningar än vi på olika brottsrelaterade problem.

När coronapandemin svepte in över världen valde Sverige en strategi som kraftigt avvek från hur övriga länder hanterade situationen. Medan andra länder valde lockdown och munskyddstvång i offentliga miljöer gick Sverige i motsatt riktning och lät mycket i samhället fortsätta ungefär som förut. Internationellt pratades det om ”the Swedish model” och världen tittade med skräckblandad nyfikenhet på hur vi fortsatte att shoppa och gå på krogen samtidigt som smittan spreds och dödstalen sköt i höjden.

Kolumnisten Paulina Brandberg skriver om att Sveriges överlägsna självbild och konsekvenserna för rättspolitiken.

Sveriges överlägsna självbild 

Det är välkommet att regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna sänker skatten för låginkomsttagare, men när man nu öppnat upp för kompensatoriska skattesänkningar vore det rimligt att också erkänna statens misslyckanden

För ett och ett halvt år sedan kom en dyster prognos från Finansdepartementet: välfärden behöver 90 miljarder kronor fram till 2026. Det enbart för att dagens standard ska kunna bibehållas. Finansministern var snabbt ute och kommenterade att det inte är aktuellt att sänka skatten, troligen skulle den rentav behöva höjas (<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.expressen.se/nyheter/90-nya-miljarder-kravs-till-valfarden-/">Expressen 13/6 2019</a>).&nbsp;

Boscanin: På senare år har relationen mellan stat och medborgare blivit alltmer asymmetrisk.

När bör staten kompensera sina medborgare?

Ledarsidan välkomnar åklagaren Paulina Brandberg som fast kolumnist. Hennes första kolumn publiceras i dag och därefter återkommer hon var tredje vecka. Här berättar hon om varför hon valde att engagera sig politiskt och vilka verktyg som saknas i dagens lagstiftning.

Välkommen som kolumnist, Paulina Brandberg! Hur skulle du beskriva dig själv?

Ledarsidan välkomnar åklagaren Paulina Brandberg som fast kolumnist.