Sverige skulle drabbas mildare av den andra vågen än andra länder, eftersom vi skulle ha utbredd immunitet – så hette det i alla fall länge från Folkhälsomyndigheten och ansvariga politiker. Men så blev det inte. Idén om den uteblivna andra vågen speglar i själva verket ett psykologiskt behov av att göra Sveriges höga dödssiffror "meningsfull", skriver läkaren Benjamin Kalischer Wellander.&nbsp;

KRÖNIKA. ”Hur många platser har ni, kan ni ta emot några fler på intermediärvården? Vi har snart helt slut på platser och jag får inte skicka någon till andra sjukhus i stan. Vi måste hjälpas åt för att klara natten”.&nbsp;

Skylt med anvisningar "Rum för avsked- endast bokade besök" utanför fältsjukhuset i Stockholmsmässans lokaler i Älvsjö. Foto: Anders Wiklund / TT 

Sveriges höga dödssiffror skulle bli "meningsfulla" genom en utebliven andra våg, skriver läkaren Benjamin Kalischer Wellander. 

En utebliven andra våg skulle ge dödstalen mening

<h4>Man kan undra hur det skulle ha låtit om SvD hade lanserats i dag. ”AVSLÖJANDE: Bankiren Thiel bakom hemligt högerprojekt – ska driva kulturkamp med Heidenstam”.</h4>

Det hade tisslats och tasslats under något år i huvudstaden om att en ny tidning var på gång. Den skulle visst heta Sverige.

Per Gudmundson: Varför starta en tidning? Spekulationerna har varit många om Bulletin.

AVSLÖJANDE: Bankir bakom hemligt högerprojekt

Den inkompetens som regeringen hittills har visat kring hanteringen av corona-epidemin i vårt land ägnar inte att förvåna den som är någorlunda politiskt härdad. Ty när senast lyckades denna regering hantera någon kritisk politisk fråga, än mindre en politisk kris, på ett någorlunda hyggligt sätt?

Under såväl förvirrade som förvirrande former tog för någon vecka sedan regeringen Löfven över kommandot kring åtgärder för bekämpande av corona-epidemin. Dess expertinstitution, Folkhälsomyndigheten (FHM), som regeringen hela tiden skjutit framför sig angående vad som skulle anstaltas, degraderades till remissinstans.&nbsp;

Gür: När senast lyckades denna regering hantera någon kritisk politisk fråga, än mindre en politisk kris, på ett någorlunda hyggligt sätt?

Inget förvånar om regeringen Löfven

Sverige har 8 167 döda, när grannländerna bara har bråkdelar. Det beror inte på att vi saknar lagstiftning. Skillnaden ligger inte i möjligheterna till undantagstillstånd eller i äldreomsorgens organisation. Skillnaden beror på regeringen.

Samma dag som Sverige passerade sammanlagt 8 000 döda med covid-19 kallade regeringen till extrainsatt pressträff. ”Utvecklingen går fort. Situationen kräver att regering och myndigheter är fortsatt redo att fatta nödvändiga beslut för att rädda liv och hälsa” sade statsminister Stefan Löfven (S). Vid sin sida hade han inrikesminister Mikael Damberg (S) och socialminister Lena Hallengren (S).

Socialminister Lena Hallengren (S), statsminister Stefan Löfven (S) och inrikesminister Mikael Damberg (S) vid dagens presskonferens.
Foto: Jonas Ekströmer, TT.

Gudmundson: Anledningen till att Sverige har 8 167 döda, när grannländerna bara har bråkdelar, är inte att vi saknar lagar.

Över åtta tusen döda – men regeringen skyller på dålig lagstiftning 

<h4>I höstas samlades två&nbsp;kriminella gäng för förhandlingar på Posthotellet i Göteborg. När de lämnade hotellet var deras konflikt löst, och våldsspiralen hejdad. Klanjustis är ofta både snabbare och effektivare än svenskt rättsväsende. Att sådan konfliktlösning har blivit en konkurrent till rättsstaten är inget att förvånas över, skriver författaren Per Brinkemo.</h4>

KRÖNIKA. Svensk juridik är inte universell. Människor löser konflikter på olika sätt världen över.&nbsp;

Inom klanjuridiken är ingen enskild individ ensamt juridiskt ansvarig, utan brottslingens hela kollektiv, skriver författaren Per Brinkemo. Foto: Jessica Gow/ TT

Att parallella rättssystem har blivit en konkurrent till rättsstaten är inget att förvånas över, skriver författaren Per Brinkemo.

Brinkemo: Därför är klanrättvisan steget före staten

Socioekonomiska förklaringar till brott är populära hos vänstern, men det behövs kraftfullare insatser än omfördelning av pengar för att stoppa unga från att bli brottslingar. Ungdomarna blir inte helylle av fler projekt, bidrag eller lama ursäkter, utan behöver i stället rejäl uppfostran i skillnaden mellan rätt och fel.

KRÖNIKA. Jag reagerade starkt när jag läste i Brottsförebyggande rådets <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.bra.se/statistik/statistiska-undersokningar/skolundersokningen-om-brott.html">undersökning</a> av niondeklassare att var femte kille tyckte att det är okej att en kompis snor grejer i en affär. Hur sjutton är man uppfostrad om man anser det vara helt i sin ordning att stjäla? Får de inte dåligt samvete?&nbsp;

Samvete är bästa skyddet mot brotts­lighet. Socioekonomiska förkla­ringar till brott är populära hos vänstern, men kraftfullare insatser behövs.

Carolin Dahlman: God moral skyddar oss mot gangstervåld

Osund maktutövning och krav på underdånighet har tvingats till reträtt till förmån för större frihet hos individen. Men denna förskjutning har gått för långt, menar författaren Anna-Karin Wyndhamn i en krönika. “Frågan är om inte barnet ändå åkte ut med badvattnet när det slutar i en föräldraroll som är så utslätad att man inte förmår att stå fast vid ett nej eller hålla på en åldersgräns”, skriver hon.&nbsp;

Läraren är sidsteppad och föräldern förmår inte längre sätta gränser, skriver Anna-Karin Wyndhamn

Wyndhamn: Rädslan att vara en auktoritet har gjort föräldrarollen utslätad

<h4>Som läsare ska du varje dag erbjudas nya, tankeväckande perspektiv i en alltmer komplex och polariserad samtid. Vi har lyckats med vårt uppdrag om du ibland håller med oss, men misslyckats om du alltid gör det. Konsensus är inget självändamål; det fria, demokratiska samtalet är för sin överlevnad beroende av olikhet.</h4>

Hur hade Sverige sett ut om debattklimatet varit mer sökande, mer tillåtande, mer nyfiket? Om samtalet hade tillåtits flöda, inte abrupt avslutats, vid insikten om en stundande meningsskiljaktighet? Om fler politiker hade vägletts av viljan att lyckas, i stället för rädslan att misslyckas? Om fler journalister hade funderat kring vilka perspektiv som utelämnats, vilka följdfrågor som inte ställts, vilket det journalistiska uppdraget över huvud taget ska vara? Om vi alla, på våra arbetsplatser, runt våra köksbord, i våra tankar, oftare hade vågat stanna kvar i det okända eller obekväma – i det som uppstår mellan det uttalade och det outtalade, mellan det tänkta och det som vi inte ens kommer på att vi inte har tänkt. Just det glappet ska Bulletins ledarsida utforska.&nbsp;

Alice Teodorescu Måwe. Foto: Karl Gabor.

Teodorescu Måwe: Vi ska skapa och driva opinion, inte ängsligt följa den.

Teodorescu Måwe: Framtiden skapar vi tillsammans

<h4>Ställföreträdande politisk chefredaktör hälsar välkommen.</h4>

Med denna text vill jag hälsa dig välkommen till Bulletins ledarsida, vars beteckning är liberalkonservativ.

Ställföreträdande politisk chefredaktör Aleksandra Boscanin hälsar välkommen.

Välkommen till Bulletins ledarsida!

<h4>Utanförskapet har tillkommit under flera decennier, som ett resultat av usel politik, och det kommer tyvärr att ta lika lång tid att rulla tillbaka; en generation eller så. Det kommer att behövas omfattande förändringar och reformer av skola, arbetsmarknad, bidragssystem, bostads- och socialpolitik. Det kommer också krävas en ordentlig politik om företagande och tillväxt, för att vi inte ska bli ett fattigare land samtidigt.</h4>

Det finns tre politiska mytbildningar om hur vi ska få bukt med det utanförskap som har orsakats av den mycket stora invandringen till vårt land. Myterna är: i) enkla jobb/avregleringar på arbetsmarknaden, ii) utbildning samt iii) frivillig repatriering/återvändande. Dessa myter odlas i olika styrka inom de tre block som svensk politik kan delas upp i.

Det finns tre politiska mytbildningar om hur vi ska få bukt med det utanförskap som har orsakats av den mycket stora invandringen.