Elsaskandalen har satt fingret på grava missförhållanden i hemtjänsten. I slutändan är dessa missförhållanden ingen slump, utan en direkt konsekvens av resursbristen. Lösningen är enkel <span lang="SV" style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%; font-family: 'Aptos',sans-serif; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: Aptos; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: 'Times New Roman'; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-language: EN-US; mso-bidi-language: AR-SA;">– mer resurser, särskilt i form av teknikinvesteringar, skriver John Gustavsson.

För ett ögonblick såg det ut som att Uppsala kommun skulle kunna rädda sitt anseende i Elsaskandalen, där en 84-åring våldtogs av en man som jobbade i hemtjänsten. Kommunen bad efter många om och men om ursäkt, <a href="https://omni.se/elsa-fick-personlig-ursakt-av-kommunen-efter-valdtakten/a/Mnazn5">och Elsa fick ett handskrivet brev av den ansvarige kommunpolitikern.</a> Fint så.

Framtiden är här – tyvärr kostar den pengar. FOTO: Koji Sasahara / TT

Hemtjänsten behöver gå från pärm till skärm

Gustavsson: Hemtjänstrobotar våldtar inte gamlingar

När svenska medier skriver om konvertiter till islam missar de att religionen inte är en subkultur för upproriska västerlänningar utan en dominansreligion med tydliga maktanspråk, skriver Ronie Berggren.

<div>
 <div>
 <div>
 I Expressen-artikeln ”I moskén vill jag direkt bli muslim”, skriver journalisten Nanna Olasdotter Hallberg om sin nyfikenhet på islam. Och även om hon i slutändan väljer att göra som hon alltid gjort tidigare; fundera vidare -- så får läsaren möta influencern Maria Reina, som faktiskt har konverterat.
 </div>
 </div>
</div>

Ronie Berggren läser Nanna Olasdotter Hallbergs reportage om islam. Bilden är ett montage. Foto: Pontus Lundahl/TT/Pressbild/Faksimil Expressen

Ronie Berggren läser Nanna Olasdotter Hallberg i Expressen

Berggren: Expressen missar islams kärna

Svenska elever gör bra ifrån sig i en ny internationell kunskapsmätning. Men skillnaden mellan olika elevgrupper är stor, på den punkten märker Sverige ut sig. Den främsta förklaringen är uppenbar: invandring.

Goda nyheter från den svenska skolan har varit en bristvara under lång tid. Förra året vid den här tiden sände det svenska “Pisa-raset” chockvågor genom Skolsverige. Svenska elever hade tappat stort i matematik och läsförståelse jämfört med föregående mätning. “En kunskapskollaps”, <a href="https://www.dn.se/sverige/sverige-rasar-i-pisa-tappar-stort-i-matematik-och-lasforstaelse/">konstaterade</a> Liberalernas ordförande Johan Pehrson bekymrat.

Utbildningsminister Johan Pehrson (L) var glad men inte nöjd efter att ha sett resultaten i Timss-studien. Foto: Jakob Åkersten Brodén/TT

Att hänvisa till socioekonomiska förhållanden är att dölja migrationens betydelse.

Skogkär: Från Pisa-ras till Timss-lyft

Efter ett år av arbete ser det ut som att vargen får sänkt skyddsstatus inom EU. Beslutet banar väg för att Sverige ska kunna få både en rimlig vargförvaltning och en politik som ligger i linje med riksdagens beslut.

Förra året dödades en ponny i Tyskland av en varg. Attacken var en av väldigt många men kom att få en mycket stor påverkan på vargpolitiken i hela EU. Ägare till ponnyn var Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Hon fick över en natt ett stort intresse för vargfrågan.

Vargens skyddstatus är på väg att sänkas. Det är goda nyheter. Foto: Jonas Ekströmer/TT 

Regeringen måste börja jobba med frågan inför nästa jakt

Hjort: Äntligen ljusning i vargfrågan

Världsekonomin väntas växa med en bit över 3 procent årligen de kommande två åren. Men tillväxten i Europa ser ut att bli betydligt lägre. Euro-området når inte ens halvvägs till det globala genomsnittet, enligt OECD:s nya prognos. I EU är det antalet regleringar – inte ekonomin – som växer så det knakar.

Stabilt. Så ser läget ut för den globala tillväxten, enligt <a href="https://www.oecd.org/en/publications/oecd-economic-outlook-volume-2024-issue-2_d8814e8b-en.html">rapporten</a> Global Economic Outlook 2024 från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Världsekonomin väntas växa med 3,3 procent nästa år och lika mycket under 2026.

Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz leder två länder som båda underpresterar ekonomiskt. Foto: Sebastian Gollnow/dpa/AP/TT

Makthavarna i Bryssel tycks vara inställda på att reglera EU till ekonomisk irrelevans. 

Skogkär: Europas sjuka män stapplar vidare

Trump vann inte bara valet – han besegrade även de etablerade mediehusen. Dessa börjar nu följa vågen av folklig optimism och faktiskt behandla Trump lite bättre. Detta gäller dock inte svensk media, skriver Ronie Berggren.

En månad har gått sedan presidentvalet den 5 november, där Donald Trump gjorde sin historiska comeback och (förutom Groover Cleveland på 1890-talet) blev den ende amerikanske presidenten att återvända till Vita huset efter ett förlorat val.

”Young man, there’s no need to feel down / I said, young man, pick yourself off the ground / I said, young man, ’cause you’re in a new town / There’s no need to be unhappy” –The Village People (1978). FOTO: Mike Roemer / TT

Amerikansk media börjar anpassa sig – men inte svensk

Berggren: Trumps seger – lättnad i USA, oro i Sverige

Syrienkriget blossar upp. Kommer det någonsin att bli fred i detta arma land? Kanske inte. Men för att förstå varför måste vi gå under ytan och verkligen förstå kultur och samhälle. Detta skriver Per Brinkemo.

Vilken satans röra det är i Syrien, igen. Just som man börjat inbilla sig att det krigsdrabbade landet åtminstone hade någon form av riktning mot kanske inte en nära förestående fred, så åtminstone färre strider... Islamiska Staten och al-Qaida hade börjat kännas något mindre relevanta, om än inte helt borta från spelplanen.

”Stackare! Vem bombade ditt hus den här veckan? Ryssar? IS? Al-Qaida? Assad? Islamister? En fiendeklan? ”Nej, ingen fara, jag har bara inte hunnit bygga upp det sedan förra veckan!” FOTO: Ghaith Alsayed / TT

Brinkemo: Syrienkriget – kapitel 56492

I tisdags visste alla att Sydkorea var en stabil demokrati, och om något nämnt ordet ”kupp” hade de riskerat att bli utskrattade. Nu är det ingen som skrattar, skriver August von Seth.

Sent under natten till onsdagen meddelade Sydkoreas president Yoon Suk-yeol att han med omedelbar verkan införde krigslagar. <a href="https://omni.se/presidenten-utlyste-krigslagar-detta-har-hant-i-sydkorea/a/PpEvQX">Det TV-sända talet innehöll svepande anklagelser mot den politiska oppositionen</a> och målade upp en bild av ett land på randen till inbördeskrig. Bakom faran, menade Yoon, stod lömska nordkoreanska krafter.

”Yoon Suk-yeol borde avgå”. Man kan undra över om detta verkligen behöver upprepas så många gånger, men herr Yoon har uppenbarligen en del problem att fatta vinken. FOTO: Ryu Hyung-seok / TT

von Seth: Kuppförsöket i Sydkorea visar demokratins skörhet

Vi tittar ofta på det stora landet i väst, men glömmer det ännu större landet i väst – Kanada. Sverige har mycket att lära av landets konservative partiledare. Detta skriver John Gustavsson.

Nästa år går Kanada till val, och om inget oförutsett händer så kommer Pierre Poilievre, Kanadas konservativa partis partiledare, att ersätta Justin Trudeau som landets premiärminister. Det kanske låter tidigt att slå fast, men Poilievres parti leder med över 15 procent i opinionsmätningarna, och gapet har bara växt över de senaste två åren sedan Poilievre tog över som partiledare. <a href="https://www.telegraph.co.uk/news/2022/07/16/found-perfect-new-prime-minister-what-shame-already-got-job/">Dessutom har det konservativa partiet nu mer än fyra gånger så många medlemmar som före Poilievre</a>. Mest anmärkningsvärt är kanske hans popularitet bland unga väljare, som traditionellt röstar vänster. Vad är då Poilievres framgångsrecept?

Kanadas Pierre Poilievre har mycket att lära svenska högerpolitiker, men dessa kan lära honom att vinka utan att framstå som nazist. FOTO: Sean Kilpatrick / TT

Gustavsson: Kristersson bör lära sig av Poilievres framgångsrecept

Länge fanns speciella regler för hur statens anställda skulle bete sig, ”tjänstemannaansvaret”, som inte gällde för privatanställda. Dessa regler avskaffades i jämlikhetssyfte. Men det finns viktiga skillnader mellan det privata och det offentliga, skriver Jakob Sjölander.

Det finns färre skäl att bestraffa inkompetenta företagare än inkompetenta tjänstemän. Skälet är att verkligheten sköter bestraffningen av de förstnämnda, men inte de sistnämnda.

”Working hard, or hardly working?” FOTO: Tim Aro/TT

Om ett problem inte löser sig självt så måste vi göra det