Regeringen räknar med ekonomisk tillväxt till hösten. Detta kontrasterar mot en nysläppt rapport från Småföretagarnas Riksförbund, där organisationen har räknat ut att Sverige förlorade åtta procent företagsamma verksamheter under coronapandemin. Talespersonen Erik Sjölander säger att mycket dessutom pekar på att en massiv utslagning väntar.

Enligt Tillväxtverket finns det i dag nästan <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://tillvaxtverket.se/statistik/foretagande/basfakta-om-foretag.html">1,2 miljoner företag</a> i Sverige. Men organisationen Småföretagarnas Riksförbund anser att den siffran ger en skev bild av företagsamheten i landet. Den säger ingenting om hur stor andel av dessa företag som är aktiva eller inte – och inte heller hur stor andel av dem som är arbetsplatser. För andra året i rad publicerar nu därför Småföretagarna en rapport som i stället presenterar andelen företagsamma i Sverige.

Erik Sjölander. Foto: Privat/Janerik Henriksson/TT.

Regeringen räknar med ekonomisk tillväxt till hösten – men Småföretagarna tror att konkurserna kan ta fart.

Varningen: Utslagningen av företagsamma större än regeringen räknar med

Sverige är drabbat av sin värsta fågelinfluensa någonsin. Över två miljoner fjäderfän har avlivats. En ny EU-lag lovar att underlätta smittspårning, men hobbyhönsägare upplever den som inskränkande.

– Bor du på landet ska du fan ha höns, säger högstadieläraren Anita Blikowska Elonen på Värmdö med glimten i ögat.&nbsp;

Anita Blikowska Elonen matar sina höns hemma på Värmdö. På grund av rådande fågelinfluensaepidemi sker matningen vanligtvis inomhus. Foto: Jonas Gratzer.

Sverige är drabbat av sin värsta fågelinfluensa någonsin. En ny EU-lag lovar att underlätta smittspårning, men kritiseras av hönsägare.

Nya lagen väcker ilska: ”Vi måste ju värna om vår frihet”

En gång i tiden hade Sverige världens bästa folkbokföring – i dag är det fullständigt kaos. Polisen vittnar om miljonprogramsområden där folkbokföringen säger en siffra, men polisen och kommunen uppger det flerdubbla. Ingen myndighet tycks vilja ta det övergripande ansvaret för att kontrollera vilka som befinner sig innanför Sveriges gränser, och vad de gör här. Det tillfälliga personnumret – det så kallade samordningsnumret – har en stor roll att spela i oredan.&nbsp;

Sverige har en stolt historia vad gäller folkbokföring. Som ett av de första länderna i världen ålades det kyrkorna 1631 att föra längd över ”de döpte och begravnes namn”. Sedan dess har Sverige, med sin stabila myndighetstradition, haft ordning och reda på pappren. När personnumren inrättades 1947 var grunden redan lagd tack vare den ordning och reda som hade präglat folkbokföringen. Sverige blev först i världen med att inrätta ett system där man via ett nummer kunde föra register på hela landets befolkning och var de bodde.

Magnus Ranstorp, forskare och Niklas Wykman (M), riksdagsledamot. Foto: Simon Paulin/SvD/TT, Jonas Ekströmer, Fredrik Sandberg/TT.

Kontrollen över hur många, och vilka, som bor i Sverige har havererat. Staten står handfallen och kommuner ropar på hjälp när otryggheten växer.

Ingen vet hur många som bor i Sverige – folkbokföringen har vittrat sönder

Totalt ska över 1 000 miljarder kronor plöjas ner i flera gröna industriprojekt i norra Sverige de kommande åren. Samtidigt råder negativ befolkningsutveckling i norr. Hur ska de nya supermoderna fabrikerna bemannas? Nu har ett informellt nätverk bildats och stora rekryteringsresor till Kina planeras. ”Vi ska försöka rekrytera på plats”, uppger Markus Gustafsson, tidigare vd på PR-byrån Prime, nu ägare till flera bolag i norra Sverige.

– Norra Sverige står inför en enorm utmaning. På bara några år måste regionen ställa om från i princip 50 år av stagnation till 50 år av tillväxt.

Markus Gustafsson, tidigare vd Prime. I bakgrunden batterifabriken Northvolt. Foto: Prime/Northvolt

Över 1 000 miljarder ska investeras i norr de kommande åren, men kompetensbristen är skriande. Nu planeras stora rekryteringsresor till Kina.

PR-geniets plan för att rädda investeringsboomen i norr: ”Det är bråttom”

Jojje Olsson från Grytgöl har dragit till sig den kinesiska regimens vrede. Efter att kritiskt ha rapporterat från Kina blev han utkastad ur landet. I en intervju med Bulletin berättar Olsson om den kinesiska kampanjen mot dissidenter och om sin syn på den svenska hållningen mot Kinas diktatur.

– Hoten mot mig är bara en del i en större kinesisk kampanj, säger frilansjournalisten och Kina-kännaren Jojje Olsson från sitt hem i Taiwan.&nbsp;

Utrikesminister Ann Linde (S). Foto: Maja Suslin/TT.

Intervju med frilansjournalisten och Kinaexperten Jojje Olsson.

”Vår utrikesminister Ann Linde är naiv när det gäller Kina”

Ska eleverna kvoteras in i skolor i olika stadsdelar för att minska segregationen? Den sortens förslag får mig att rysa i hela kroppen, säger en skolpolitiker. Bulletin har läst en ny skolrapport från Malmö.

Kan man minska skolsegregationen genom att kvotera in elever från en stadsdel i skolor i en annan del av staden?

Moderate skolpolitikern John Eklöf. Johannesskolan, en av Malmös kommunala skolor. Foto: Privat/Google Maps

I Malmö föreslås kvotering som ett sätt att minska segregationen i skolorna.

Ny rapport om skolsegregationen: ”Kvotering får mig att rysa i hela kroppen”

Trots pandemin så ser svenska bevakningsföretag ljust på framtiden – allt fler kommuner och företag anlitar ordningsvakter. Men Säkerhetsföretagens Li Jansson är bekymrad över utvecklingen, som hon menar sticker ut i ett internationellt perspektiv.– Det är en väldigt svår situation Sverige står inför, säger hon.

– Alla segment växer, utom kontanthantering. Både företagens efterfrågan på väktare och olika typer av tekniska lösningar, säger Li Jansson, branschchef på Säkerhetsföretagen, arbetsgivarorganisationen för bland annat bevakningsföretag, parkeringsbolag, och teknikföretag som erbjuder säkerhetslösningar.

Li Jansson, branschchef på Säkerhetsföretagen, är bekymrad över den organiserade brottslighetens tillväxt i Sverige.

Allt fler kommuner och företag anlitar ordningsvakter. Den svenska otryggheten sticker ut i internationella jämförelser.

Säkerhetsföretagen: Sverige står inför en svår situation

Fabriken i Slite släppte ut otillåtna nivåer av stoft vid 245 tillfällen mellan januari 2018 och augusti 2020. Nu får de böta 150 000 kronor och riskerar fem miljoner till. Delvis beror problemen på skiftet till biobränsle.

Sveriges ledande cementtillverkare Cementa har dömts till böter på 150 000 kronor för upprepade utsläpp av cementstoft över tillåtna värden vid sin fabrik i Slite. Detta var nyhetstjänsten Siren först med att rapportera förra veckan. Utsläppen inträffade vid 245 tillfällen mellan januari 2018 och augusti 2020. Om problemet inte åtgärdas till augusti 2022 hotar länsstyrelsen med ett vite på fem miljoner kronor.

Cementas fabrik i Slite, Gotland. Foto: Magnus Hjalmarsson Neideman/SvD/TT.

Fabriken i Slite har släppt ut för mycket stoft. Delvis beror problemet på skiftet till biobränsle.

Miljöböter för Cementa på vägen mot klimatmål

Innebär pandemin en framtid där den som vill kan arbeta från en varm strand vid Medelhavet? Förmodligen inte. Då och då kommer de flesta av oss att behöva dyka upp på kontoret – som dock kan komma att se annorlunda ut.

För en del personer har distansarbetet under coronapandemin erbjudit nya möjligheter. Utflyttade landsbygdsbor har kunnat återvända till <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/emil-ar-en-del-av-flyttvagen-till-landsbygden">hembygden</a>. För den som tycker den svenska strandsäsongen är för kort har turistparadis som Dubai och Barbados lanserat särskilda <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://7news.com.au/travel/middle-east/how-to-move-to-dubai-and-work-remotely-for-a-year-c-2524283">visum</a>.

Man med bärbar dator jobbar hemifrån på sin altan. Arkivbild. Foto: Jessica Gow/TT.

Innebär pandemin en framtid där den som vill kan arbeta från en varm strand vid Medelhavet? Förmodligen inte.

Därför överlever kontoren pandemin: ”Vi människor är sällskapsdjur”

Alldeles för få ungdomar väljer de yrkesförberedande programmen på gymnasiet. Om det forsätter på samma sätt kommer Sverige att ha en stor brist på yrkesutbildade år 2035, enligt Svenskt Näringsliv.

Det finns en disparitet i vad människor utbildar sig till och de kunskaper arbetsgivare efterfrågar, berättade Magnus Wallerå, avdelningschef för kompetensförsörjning på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://bulletin.nu/svenskt-naringsliv-darfor-maste-unga-borja-jobba-tidigare">nyligen för Bulletin</a>. Dessutom börjar många att arbeta alldeles för sent i livet.

Alldeles för få unga väljer de yrkesförberedande programmen på gymnasiet.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle