Bulletins skribent, ST-läkaren Benjamin Kalischer Wellander, bevakade Folkhälsomyndighetens digitala presskonferens i dag. Där svarade statsepidemiolog Anders Tegnell bland annat på frågan om hur det påverkar allmänheten att justitieministern och statsministern bröt mot corona-rekommendationerna. Redaktionen publicerar här Bulletins egna frågor och svar.

Nu när det har uppdagats att både statsministern och justitieministern har brutit mot rekommendationerna, finns det risk att vanligt folk tar detta till intäkt för att bete sig oförsiktigt? Eller kan det bli så att uppmärksamheten kring incidenten får människor att tänka till en extra gång? Om det finns några negativa konsekvenser – har ni några strategier som kan parera?

"Vår fortsatta grundbedömning är att det ställer till mycket mer skada än nytta att stänga grundskolorna", säger Tegnell. Foto: Lars Schröder/TT

Statsepidemiologen svarade på Bulletins frågor på Folkhälsomyndighetens sista presskonferens för året.

Tegnell svarade på Bulletins frågor

Den brittiska regeringen vill förbjuda butiker från att placera produkter med högt innehåll av socker, salt eller fett nära kassorna. Förhoppningen är att det ska minska försäljningen och minska fetman bland britterna.

Om Storbritanniens regering får sin vilja igenom kommer landets mataffärer inte att få placera mat och dryck som klassificeras som onyttig nära kassorna. Inte heller kommer dessa produkter att få stå på andra platser i affären som är gynnsamma ur försäljningssynpunkt, som vid ingången eller i slutet av gångar, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.theguardian.com/business/2020/dec/28/unhealthy-snacks-to-be-banned-from-checkouts-supermarkets-in-england">rapporterar The Guardian</a>.

Den brittiska regeringen vill förbjuda butiker från att placera produkter med högt innehåll av socker, salt eller fett nära kassorna.

Storbritanniens regering planerar förbud mot sötsaker nära kassan

Det är inte bara antalet dödliga skjutningar som ökar. Nu kan Bulletin visa att på bara några år har anmälningar av personrån där skjutvapen används ökat med drygt 50 procent. ”Han vågade knappt gå ut på ett år”, säger Anna, mamma till Johan, som blev rånad med en pistol förra sommaren.

När året nu går mot sitt slut har cirka 350 skjutningar ägt rum i Sverige och 2020 ser ut att bli ett nytt rekordår för vapenvåldet. Men det är inte bara skjutningarna som ökar. Bulletin har tagit del av statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) som visar att antalet anmälda personrån där förövarna använder sig av skjutvapen har ökat de senaste åren.

Kurvan för personrån med skjutvapen började stiga brant kring 2015. Foto: TT

Antalet anmälda personrån med skjutvapen har ökat med 50 procent på fem år.

Brottsvågen mot unga: ”Han vågade inte gå ut på ett år”

Den Malmöbaserade imamen Salahuddin Barakat har blivit politikernas länk till den muslimska delen av stadens befolkning. Det har handlat om projekt för att komma åt den växande antisemitismen i staden eller hur unga ska hindras att radikaliseras. Resultatet har hittills varit rätt magert och Barakat själv balanserar på en tunn lina mellan sin egen religiösa övertygelse och det svenska sekulära samhällets ideal. &nbsp;

Imamen Salahuddin Barakat i Malmö har profilerat sig som en man i mitten, religiöst konservativ men motståndare till extremism. Han samarbetar med Malmö stad och den lokala judiska församlingen. Något formellt mandat att företräda muslimer i Malmö har han emellertid inte och hans inlägg på&nbsp;Facebook nyligen om Frankrike som&nbsp;”extrem och alltmer islamofob skurkstat”&nbsp;väckte sådan anstöt att han tog&nbsp;bort det. Sin ställning har han ändå lyckats behålla och det kan bero på att kommunen inte vet vem den annars ska samarbeta med eller att alternativet kanske skulle vara sämre.

Salahuddin Barakat, imam i Malmö. Foto: Emil Langvad / TT. 


Imamen i Malmö har hamnat i blåsväder, men får fortsatt stöd av politikerna.

Malmö och antisemitismen: ”Vi måste ha någon att jobba med”

<h4>Allt fler elever från segregerade områden bussas till skolor i lugnare stadsdelar. Syftet är att förbättra integrationen. Men trots att detta har pågått i många år – och i många kommuner – har det gjorts få uppföljningar. Samtidigt fortsätter fler skolor att stänga.</h4>

När Trollhättan nästa höst stänger två skolor för att försöka minska segregationen bekräftas ett mönster i den svenska skolvardagen. På många håll har lokalpolitikerna gett upp hoppet om skolor som fungerar dåligt och i stället bestämt sig för att skicka deras elever till andra delar av staden.

Dåligt fungerande skolor stängs för gott i flera kommuner. Foto: Janerik Henriksson/TT

Allt fler elever från segregerade områden bussas till skolor i lugnare stadsdelar. Men trots det har segregationen fortsatt.

Barnen sätts på skolbussen när integrationen inte fungerar

Till jul kommer den första leveransen av coronavaccin till Sverige. Det blev beskedet efter EU:s godkännande av Pfizer/Biontechs vaccin under måndagen. Bulletin har pratat med vaccinsamordnaren Richard Bergström som berättar om arbetet bakom EU-samarbetet och avslöjar vilka svenskar som mest har längtat efter vaccinet.

På årets kortaste dag spreds lite ljus i coronamörkret, när EU:s läkemedelsmyndighet EMA och senare EU-kommissionen godkände coronavaccinet från Pfizer/Biontech för användning. Nu är planen att EU-länderna ska börja sina vaccinationer redan den 27 december. Under julen kommer Sverige att få sin första leverans med nästan 10 000 vaccindoser.

Richard Bergström har varit regeringens vaccinsamordnare sedan sommaren 2020. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Till jul kommer första leveransen av coronavaccin till Sverige. Bulletin har pratat med svenska vaccinsamordnaren om dess påverkan på samhället.

Vaccinsamordnaren: Många vacciner blir aldrig färdigutvecklade

<h4>Marknaden fylls för närvarande av grönt kapital på jakt efter avkastning. Men nu varnar ekonomer och företrädare för finansmarknaden att utbudet inte på långa vägar räcker till. Det öppnar för mindre nogräknade företag att utge sig för att vara gröna på vaga grunder. “Skräckexemplet var ett parkeringshus med några laddstolpar”, uppger en investerare för Bulletin.</h4>

Just nu allokeras stora mängder kapital för att investeras i olika projekt som ska bidra till ökad hållbarhet och minskat beroende av fossila bränslen. Enligt fondföretaget Morningstar ökade kapitalinflödet till olika hållbara fonder med 72 procent under det andra kvartalet 2020. EU-kommissionen fastställde nyligen att 30 procent av obligationerna för återhämtningspaket om 750 miljarder euro ska vara gröna. Logiken är att investerare och finansmarknader tillsammans med företagen banar väg för en grön omställning på ett sätt som också är ekonomiskt lönsamt.

Nationalekonomen John Hassler säger att det finns en falsk förhoppning om att vi ska klara den gröna omställningen med hjälp av gröna fonder. Och Nordeas chefsekonom Annika Winsth varnar för framtida bubblor när efterfrågan på gröna investeringar är större än utbudet. 
Foto: Janerik Henriksson/TT/Tomas Oneborg

Stora summor investeras just nu i den gröna omställningen. Men nu varnar ekonomer för att en grön bubbla kan vara på gång.

 Ekonomer om den gröna investerings­vågen: "Risk för en framtida bubbla" 

<h4>Malmös nybyggda områden drabbas av vandalisering, trångboddhet och drogförsäljning. Nu har dessutom staden infört en ny tvingande regel för bostadsbyggare och fastighetsägare – tio procent av beståndet i nybyggda områden ska bebos av människor med försörjningsstöd.&nbsp;”Vi känner oss inte trygga och vågar inte yttra oss”, säger en av de boende i stadsdelen Limhamns sjöstad.</h4>

När alla säger att integrationen är misslyckad blir frågan hur den ska kunna förbättras.

Översiktsbild över Limhamn med Västra hamnen i bakgrunden. Foto: Johan Nilsson/TT

I Malmö kan var femte ny lägenhet gå till socialtjänsten eller personer med försörjningsstöd. Men idén om en lyckad integration har slagit snett.

Malmös nya bostads­policy – byggare tvingas kvotera

<h4>Den utdragna och brutala misshandeln av två tonårspojkar på en kyrkogård i Solna sände chockvågor genom Sverige i somras. Bulletin har tittat närmare på de misstänkta förövarna. Den ene är känd av myndigheterna sedan tvåårsåldern, den andre skulle ha suttit i fängelse när pojkarna i Solna överfölls. Vad gjorde han på fri fot?</h4>

Söndagen den 23 augusti ringer två oroliga föräldrar till polisen för att anmäla sitt försvunna barn. De berättar att deras son har varit med en kompis på lördagskvällen och att han skulle ha kommit hem klockan ett. Vid 23-tiden har de haft sms-kontakt med pojken, som skrivit att han är på väg. Men han dyker inte upp, och har slutat svara i telefon. Vid halv nio-tiden samma morgon får polisen larm via SOS Alarm. Ett vittne som varit ute och rastat sin hund har fått syn på två springande, halvnakna pojkar på gatan. Den enes ansikte är svårt misshandlat. Pojkarna berättar att de blivit rånade och utsatta för grovt våld, och vittnet hjälper dem att ringa polisen.&nbsp;

Varken sociala insatser eller tidigare domar förhindrade attacken på pojkarna i Solna. En av förövarna skulle egentligen ha suttit i fängelse.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle