I samband med att Säpo släppte sin årsbok för 2020 konstaterade myndigheten att den våldsbejakande extremismen i Sverige utnyttjar möjligheten att söka offentliga medel. Bulletin har i en intervju frågat säkerhetspolischefen Klas Friberg vad som menas med det, samt om utländsk finansiering av moskéer gynnar extremismen.

På torsdagen presenterade Säkerhetspolisen sin årsbok för 2020 i samband med ett presseminarium. Säkerhetspolischef Klas Friberg samt de seniora analytikerna Kennet Alexandersson och Ahn-Za Hagström fastställde under seminariet att säkerhetshoten mot Sverige har ökat och förmodligen kommer att fortsätta göra det de närmaste åren.

Säkerhetspolischef Klas Friberg på torsdagens presseminarium. Foto: Pontus Lundahl/TT

Våldsbejakande extremism får offentliga medel för miljontals kronor, enligt Säpo. Bulletin har talat med Säpochefen Klas Friberg.

Säpochef om våldsbejakande extremism: Olyckligt att bidrag betalas ut

Vi närmar oss ett tredje val där Sverigedemokraterna åter verka hamna i fokus. Statsminister Stefan Löfven attackerade moderatledaren Ulf Kristersson i en SVT-intervju häromdagen med bilden om ett Sverige som förvandlas till en diktatur om man bildar regering med hjälp av Sverigedemokraterna. Vad ligger bakom ett sådant uttalande? Bulletin har talat med en statsvetare och en S-märkt ledarskribent om saken. &nbsp;&nbsp;

De senaste veckorna har Socialdemokraterna gått till offensiven i att svartmåla Moderaterna. Man har målat upp en bild av att demokratin är hotad om Moderaterna och Kristdemokraterna bildar regering med stöd av Sverigedemokraterna.

Statsminister Stefan Löfven menade i en Svt-intervju att demokratin är hotad om det blir ett maktskifte nästa val. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Vi närmar oss ett tredje val där SD åter verka hamna i centrum. Bulletin har talat med en statsvetare och en S-märkt ledarskribent om Löfvens ord

Löfvens antidemokrati-attack – ”En giftcocktail för S”

När Meleknur Alevcan flyttade från Turkiet till Luleå för att läsa psykologi reagerade hon på hur ensamma många äldre svenskar var. Under pandemin har hon gett samtalsterapi online till hundratals äldre utan betalning.– Vissa gråter av glädje. ”Du ringer, du har inte glömt”, säger de. Sådana saker påverkar mig jättemycket, säger hon.

För åtta år sedan flyttade Meleknur Alevcan till Sverige efter att ha fått ett stipendium för att läsa på psykologiprogrammet. Efter en uppväxt i staden Tekirdağ, två timmars bilfärd från Istanbul, hade hon studerat ryska och arbetat som tolk i jättestaden Ankara. I Sverige ville hon uppleva vintrar med mycket snö och norrsken.

Meleknur Alevcan har gett gratis samtalsterapi till hundratals äldre personer under pandemin. Foto: Pontus Lundahl/TT/Luleå tekniska universitet.

Meleknur Alevcan har pratat med mer än hundra äldre personer under pandemin. Vissa gråter av glädje. ”’Du ringer, du har inte glömt’, säger de.”

Hon har gett gratis terapi till hundratals äldre under pandemin

Danmark stoppar donationer till moskéer från länder och utländska aktörer som anses motarbeta demokratin. På Wakf-moskén i Malmö, som tagit emot miljontals kronor från Gulfstaterna, är man kritisk.– Man kan inte förbjuda ett land på ena hållet men samtidigt sälja vapen och ha jättestor handel med det, säger en av moskéns styrelseledamöter.

Den nya danska lagen började gälla i måndags och syftar till att hindra länder som Saudiarabien, Qatar och Turkiet att få inflytande över danska moskéer.

Göteborgs moské kostade 67 miljoner kronor att bygga och finansierades av Saudiarabien. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT.

Danmark stoppar utländska donationer till moskéer. Vid en av de svenska moskéer som mottagit miljontals kronor från Gulfstaterna är man kritisk.

Terrorforskare om danska donationsförbudet till moskéer: ”Sverige fegar ur”

Stockholm står inför stora utmaningar 2021 när det gäller att komma till rätta med skjutningar och grov brottslighet. Förra året hade Stockholm det högsta antalet skjutningar någonsin, vida överstigande föregående års skjutningar. Samtidigt är det särskilt svårt att rekrytera poliser till just Stockholm. Fyra av tio poliser i Stockholm uppger också att de aktivt planerar för ett arbetsliv utanför Polismyndigheten. &nbsp;

2020 blev ett dystert år för Stockholm beträffande antalet skjutningar. Polisen räknade till att skjutvapen avfyrades vid 148 tillfällen under året, vilket kan jämföras med 87 gånger under 2019. 23 personer dödades i skjutningarna och 49 skadades, vilket är den högsta siffran som uppmätts i Stockholm.

Ingen lätt uppgift att locka poliser till Stockholm, slår Polisförbundet i Region Stockholm fast. Foto: Janerik Henriksson/TT

Aldrig tidigare har Stockholm varit så hårt drabbat av skjutningar. Samtidigt är det extra svårt att rekrytera poliser till Stockholm.

Svårt att rekrytera poliser till Stockholm – och många vill lämna yrket

För den som kan uttrycka sig med de rätta värdeorden finns miljoner att hämta i bidragsstöd för att motverka segregation. Stora summor delas ut av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Delegationen mot segregation (Delmos). Språket i ansökningarna är laddat med värdeord som ”inkludering”, ”deltagande”, ”hållbarhet” och ”kraftsamling”. Men resultaten lyser ofta med sin frånvaro. Bulletins reporter Lars Åberg har tittat närmare på bidragsansökningarna.

Två röster från den svenska projektvärlden:

Flygbild över stadsdelen Skäggetorp, Linköping. Ett av de områden i Sverige som kämpar med sina integrationsproblem.  Foto: Jeppe Gustafsson.

Värdeladdade ord i ansökningsformuläret kan ge miljoner i integrationsbidrag – men vad används pengarna egentligen till? 

Högtravande värdeord i bidragsansökningarna – men segregationen kvarstår

Bevakningskameror med ansiktsigenkänning blir allt fler runt om i världen. I Sverige begränsas användningen till viss del av lagen, men experter som Bulletin har talat med tror att tekniken kommer att spela en större roll i framtiden. Den kan användas för både goda och onda syften, menar en av experterna som vill lätta på lagen.

Kamerabevakning på offentliga platser är ingen ovanlighet i vare sig demokratier eller diktaturer. Men nu blir även ansiktsigenkänning allt vanligare.&nbsp;

Bevakningskameror med ansiktsigenkänning blir allt vanligare runt om i världen. Även i Sverige kan tekniken få fler användningsområden. 

Experter: Så blir en framtid med ansiktsigenkänning – på gott och ont 

Allt fler anställda i matvarubutiker vittnar om att de förväntas agera som ordningsvakter i takt med att stölder och stök blir vanligare.&nbsp;– Svenska städer är unika. Du får åka till metropoler som London eller Paris för att hitta något liknande, säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna.

I branschen talar man om en tydlig ökning av otryggheten i och runt omkring svenska livsmedelsbutiker de senaste fem åren.

Arkivbild av en skylt utanför en matvarubutik i Stockholm, samt Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT/Livsmedelshandlarna.

Stölder och hot gör att de stora livsmedelskedjorna överger allt fler områden. ”Svenska städer är unika”, säger Livsmedelshandlarnas vd.

Sökes: Manlig butikspersonal med stora muskler

Det svenska elsystemet står inför stora utmaningar. Kostnaden för att det svenska elsystemet inte ska kollapsa ökar med flera miljarder kronor de kommande åren. Notan skickas till elkonsumenterna.

Myndigheten Svenska kraftnät håller just nu på att investera för en stor och nödvändig utbyggnad av det svenska stamnätet. Det behövs dels för att säkra överföringskapaciteten mellan Sveriges elområden, dels för att stora delar av stamnätet faktiskt måste rustas upp för att klara den stora elektrifiering som är på gång.

Den stora vindkraftsutbyggnaden betyder att kostnaderna för att garantera det svenska elsystemets leveranssäkerhet kommer att öka kraftigt de kommande åren, uppger myndigheten Svenska kraftnät. Foto: Christian Charisius.

Kostnaden för att det svenska elsystemet inte ska kollapsa ökar med flera miljarder kronor de kommande åren. 

Okända kostnaderna för vindkraften – ”Slutkunderna betalar”

Han var reporter på Uppdrag Granskning, sedan producent och projektledare,&nbsp;med chefsansvar för SVT:s samhällsredaktion och flerfaldigt prisbelönt.&nbsp;Men Kenny Adersjö, 44, hade tappat gnistan. ”Jag blev så trött på möten, på floskler, på utbudsstrategier, planer, globala trender och andra luftiga strategier”. I dag är han brottsutredare hos polisen med 22&nbsp;000 kronor lägre lön, långt mindre glamorös tillvaro men betydligt mer tillfredsställd. ”Jag känner mig återigen taggad”.&nbsp;

I ett vitt bostadshus, ombyggt till polisstation och med lokaler där socialtjänsten huserar, arbetar den före detta Uppdrag Granskning-reportern och SVT-chefen Kenny Adersjö som civil brottsutredare.&nbsp;

Kenny Adersjö bytte bana från SVT-reporter till brottsutredare. ”Jag stod inte ut med ännu en åtta timmar lång kurs där en konsult står och pratar flum”, säger han. Foto: Mario Prhat.

Bulletins reporter Per Brinkemo har träffat före detta UG-reportern Kenny Adersjö som sadlade om och blev brottsutredare.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle