Vaccinerna mot covid-19 har utvecklats i rekordfart. Nu hoppas forskare att utvecklingen av vacciner i framtiden kan följa en liknande tidslinje, men vissa förutsättningar för den snabba processen är inte självklara när det gäller framtida pandemier.

När forskare började leta efter ett vaccin mot coronaviruset sars-cov-2 i början av 2020 var de noga med att inte utlova alltför snabba resultat. Fram till i år var det snabbast framställda vaccinet någonsin det vaccin mot påssjuka som utvecklades på 60-talet, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.nature.com/articles/d41586-020-03626-1">skriver Nature</a>. Det tog fyra år.

Fram till i år var det snabbast framställda vaccinet någonsin det vaccin mot påssjuka som utvecklades på 60-talet.

Vaccin på rekordtid – från påssjuka till covid

Poeten Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan, med den kända strofen ”Ring, klocka, ring”, har lästs upp på Skansen sedan 1895 och tv-sänts sedan 1977. I årets SVT-sändning redigerades ordet ”Messias” bort och ersattes med en formulering om ”ljuset”.

Ring out wild bells är en dikt från 1850 av den brittiske poeten Alfred Tennyson. Den svenska översättningen av Edvard Fredin från 1891 har lästs upp på Skansen vid nyår sedan 1895. &nbsp;

Poeten Alfred Tennyson. Foto: Okänd. Källa: TT.

Skådespelerskan Sofia Helin ändrade sista meningarna i dikten Nyårsklockan från 1850.

SVT: Referens till Jesus redigerades bort i klassisk nyårsdikt

Med hjälp av regelbundna, kostnadsfria coronatester har staden Tübingen lyckats hålla dödstalen nere bland äldre. Nu har andra börjat anamma strategin.

Den sydtyska småstaden Tübingen med 89 000 invånare drabbades hårt av coronaviruset i våras, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.wsj.com/articles/german-town-finds-a-blueprint-for-lowering-covid-19-deaths-11609257334">rapporterar Wall Street Journal</a>. I april var 70 coronapatienter inlagda på stadens största sjukhus, varav nästan hälften på intensivvårdsavdelningen, och läkarna tvingades ställa in planerade operationer.&nbsp;

Genom att skydda äldre i vårdhem och avvika från den tyska statens rekommendationer har staden Tübingen lyckats hålla dödstalen nere bland äldre.

Här bekämpas corona utan nedstängning

<h4>Sara Omar tog nyligen emot de danska bokhandlarnas pris för sin andra roman, ”Skyggedanseren”. Hennes första bok ”Dödstvätterskan" var en skoningslös uppgörelse med de patriarkaliska och hierarkiska strukturer hon växte upp med. I en intervju med Lars Åberg varnar hon för en mörk framtid om väst inte står upp för sina värderingar. “Jag åker runt och säger att vårt system inte längre duger”.</h4>

Sara Omar kastades från ingenstans rakt ut i strålkastarskenet när hon för tre&nbsp;år sedan gav ut sin första roman, Dødevaskeren (”Dödstvätterskan” på svenska). Det blev ett genombrott hos både recensenter och bokköpare, med&nbsp;översättningar och priser som följd, och medförde också att den danska debatten om religion och kultur konkretiserades:

Sara Omar fick nyligen de danska bokhandlarnas pris för sin roman Skyggedanseren. Foto: Les Kaner.

Med sina böcker om patriarkal religion och hedersförtryck har Sara Omar fått ett stort genombrott i Danmark.

Sara Omar: I Mellanöstern blir jag halshuggen för det jag skrivit

Bulletins skribent, ST-läkaren Benjamin Kalischer Wellander, bevakade Folkhälsomyndighetens digitala presskonferens i dag. Där svarade statsepidemiolog Anders Tegnell bland annat på frågan om hur det påverkar allmänheten att justitieministern och statsministern bröt mot corona-rekommendationerna. Redaktionen publicerar här Bulletins egna frågor och svar.

Nu när det har uppdagats att både statsministern och justitieministern har brutit mot rekommendationerna, finns det risk att vanligt folk tar detta till intäkt för att bete sig oförsiktigt? Eller kan det bli så att uppmärksamheten kring incidenten får människor att tänka till en extra gång? Om det finns några negativa konsekvenser – har ni några strategier som kan parera?

"Vår fortsatta grundbedömning är att det ställer till mycket mer skada än nytta att stänga grundskolorna", säger Tegnell. Foto: Lars Schröder/TT

Statsepidemiologen svarade på Bulletins frågor på Folkhälsomyndighetens sista presskonferens för året.

Tegnell svarade på Bulletins frågor

Den brittiska regeringen vill förbjuda butiker från att placera produkter med högt innehåll av socker, salt eller fett nära kassorna. Förhoppningen är att det ska minska försäljningen och minska fetman bland britterna.

Om Storbritanniens regering får sin vilja igenom kommer landets mataffärer inte att få placera mat och dryck som klassificeras som onyttig nära kassorna. Inte heller kommer dessa produkter att få stå på andra platser i affären som är gynnsamma ur försäljningssynpunkt, som vid ingången eller i slutet av gångar, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.theguardian.com/business/2020/dec/28/unhealthy-snacks-to-be-banned-from-checkouts-supermarkets-in-england">rapporterar The Guardian</a>.

Den brittiska regeringen vill förbjuda butiker från att placera produkter med högt innehåll av socker, salt eller fett nära kassorna.

Storbritanniens regering planerar förbud mot sötsaker nära kassan

Det är inte bara antalet dödliga skjutningar som ökar. Nu kan Bulletin visa att på bara några år har anmälningar av personrån där skjutvapen används ökat med drygt 50 procent. ”Han vågade knappt gå ut på ett år”, säger Anna, mamma till Johan, som blev rånad med en pistol förra sommaren.

När året nu går mot sitt slut har cirka 350 skjutningar ägt rum i Sverige och 2020 ser ut att bli ett nytt rekordår för vapenvåldet. Men det är inte bara skjutningarna som ökar. Bulletin har tagit del av statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) som visar att antalet anmälda personrån där förövarna använder sig av skjutvapen har ökat de senaste åren.

Kurvan för personrån med skjutvapen började stiga brant kring 2015. Foto: TT

Antalet anmälda personrån med skjutvapen har ökat med 50 procent på fem år.

Brottsvågen mot unga: ”Han vågade inte gå ut på ett år”

Den Malmöbaserade imamen Salahuddin Barakat har blivit politikernas länk till den muslimska delen av stadens befolkning. Det har handlat om projekt för att komma åt den växande antisemitismen i staden eller hur unga ska hindras att radikaliseras. Resultatet har hittills varit rätt magert och Barakat själv balanserar på en tunn lina mellan sin egen religiösa övertygelse och det svenska sekulära samhällets ideal. &nbsp;

Imamen Salahuddin Barakat i Malmö har profilerat sig som en man i mitten, religiöst konservativ men motståndare till extremism. Han samarbetar med Malmö stad och den lokala judiska församlingen. Något formellt mandat att företräda muslimer i Malmö har han emellertid inte och hans inlägg på&nbsp;Facebook nyligen om Frankrike som&nbsp;”extrem och alltmer islamofob skurkstat”&nbsp;väckte sådan anstöt att han tog&nbsp;bort det. Sin ställning har han ändå lyckats behålla och det kan bero på att kommunen inte vet vem den annars ska samarbeta med eller att alternativet kanske skulle vara sämre.

Salahuddin Barakat, imam i Malmö. Foto: Emil Langvad / TT. 


Imamen i Malmö har hamnat i blåsväder, men får fortsatt stöd av politikerna.

Malmö och antisemitismen: ”Vi måste ha någon att jobba med”

<h4>Allt fler elever från segregerade områden bussas till skolor i lugnare stadsdelar. Syftet är att förbättra integrationen. Men trots att detta har pågått i många år – och i många kommuner – har det gjorts få uppföljningar. Samtidigt fortsätter fler skolor att stänga.</h4>

När Trollhättan nästa höst stänger två skolor för att försöka minska segregationen bekräftas ett mönster i den svenska skolvardagen. På många håll har lokalpolitikerna gett upp hoppet om skolor som fungerar dåligt och i stället bestämt sig för att skicka deras elever till andra delar av staden.

Dåligt fungerande skolor stängs för gott i flera kommuner. Foto: Janerik Henriksson/TT

Allt fler elever från segregerade områden bussas till skolor i lugnare stadsdelar. Men trots det har segregationen fortsatt.

Barnen sätts på skolbussen när integrationen inte fungerar

Till jul kommer den första leveransen av coronavaccin till Sverige. Det blev beskedet efter EU:s godkännande av Pfizer/Biontechs vaccin under måndagen. Bulletin har pratat med vaccinsamordnaren Richard Bergström som berättar om arbetet bakom EU-samarbetet och avslöjar vilka svenskar som mest har längtat efter vaccinet.

På årets kortaste dag spreds lite ljus i coronamörkret, när EU:s läkemedelsmyndighet EMA och senare EU-kommissionen godkände coronavaccinet från Pfizer/Biontech för användning. Nu är planen att EU-länderna ska börja sina vaccinationer redan den 27 december. Under julen kommer Sverige att få sin första leverans med nästan 10 000 vaccindoser.

Richard Bergström har varit regeringens vaccinsamordnare sedan sommaren 2020. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Till jul kommer första leveransen av coronavaccin till Sverige. Bulletin har pratat med svenska vaccinsamordnaren om dess påverkan på samhället.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle