<h4>Marknaden fylls för närvarande av grönt kapital på jakt efter avkastning. Men nu varnar ekonomer och företrädare för finansmarknaden att utbudet inte på långa vägar räcker till. Det öppnar för mindre nogräknade företag att utge sig för att vara gröna på vaga grunder. “Skräckexemplet var ett parkeringshus med några laddstolpar”, uppger en investerare för Bulletin.</h4>

<p><strong>Just nu allokeras stora mängder kapital </strong>för att investeras i olika projekt som ska bidra till ökad hållbarhet och minskat beroende av fossila bränslen. Enligt fondföretaget Morningstar ökade kapitalinflödet till olika hållbara fonder med 72 procent under det andra kvartalet 2020. EU-kommissionen fastställde nyligen att 30 procent av obligationerna för återhämtningspaket om 750 miljarder euro ska vara gröna. Logiken är att investerare och finansmarknader tillsammans med företagen banar väg för en grön omställning på ett sätt som också är ekonomiskt lönsamt.</p>

Nationalekonomen John Hassler säger att det finns en falsk förhoppning om att vi ska klara den gröna omställningen med hjälp av gröna fonder. Och Nordeas chefsekonom Annika Winsth varnar för framtida bubblor när efterfrågan på gröna investeringar är större än utbudet. 
Foto: Janerik Henriksson/TT/Tomas Oneborg

Stora summor investeras just nu i den gröna omställningen. Men nu varnar ekonomer för att en grön bubbla kan vara på gång.

 Ekonomer om den gröna investerings­vågen: "Risk för en framtida bubbla" 

<h4>Malmös nybyggda områden drabbas av vandalisering, trångboddhet och drogförsäljning. Nu har dessutom staden infört en ny tvingande regel för bostadsbyggare och fastighetsägare – tio procent av beståndet i nybyggda områden ska bebos av människor med försörjningsstöd.&nbsp;”Vi känner oss inte trygga och vågar inte yttra oss”, säger en av de boende i stadsdelen Limhamns sjöstad.</h4>

<p><strong>När alla säger </strong>att integrationen är misslyckad blir frågan hur den ska kunna förbättras.</p>

Översiktsbild över Limhamn med Västra hamnen i bakgrunden. Foto: Johan Nilsson/TT

I Malmö kan var femte ny lägenhet gå till socialtjänsten eller personer med försörjningsstöd. Men idén om en lyckad integration har slagit snett.

Malmös nya bostads­policy – byggare tvingas kvotera

<h4>Den utdragna och brutala misshandeln av två tonårspojkar på en kyrkogård i Solna sände chockvågor genom Sverige i somras. Bulletin har tittat närmare på de misstänkta förövarna. Den ene är känd av myndigheterna sedan tvåårsåldern, den andre skulle ha suttit i fängelse när pojkarna i Solna överfölls. Vad gjorde han på fri fot?</h4>

<p><strong>Söndagen den 23 augusti </strong>ringer två oroliga föräldrar till polisen för att anmäla sitt försvunna barn. De berättar att deras son har varit med en kompis på lördagskvällen och att han skulle ha kommit hem klockan ett. Vid 23-tiden har de haft sms-kontakt med pojken, som skrivit att han är på väg. Men han dyker inte upp, och har slutat svara i telefon. Vid halv nio-tiden samma morgon får polisen larm via SOS Alarm. Ett vittne som varit ute och rastat sin hund har fått syn på två springande, halvnakna pojkar på gatan. Den enes ansikte är svårt misshandlat. Pojkarna berättar att de blivit rånade och utsatta för grovt våld, och vittnet hjälper dem att ringa polisen.&nbsp;</p>

Varken sociala insatser eller tidigare domar förhindrade attacken på pojkarna i Solna. En av förövarna skulle egentligen ha suttit i fängelse.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle

Prenumerera här!

LEDARSKRIBENTER