Förre MUF-ordföranden Benjamin Dousa bor bredvid huset som på söndagskvällen utsattes för en misstänkt handgranatattack. Han har bott i området i större delen av sitt liv och sett hur våldet har tilltagit. ”Jag och min sambo kan flytta härifrån, men jag tänker på alla andra som inte har de möjligheterna. Min mamma bor här och hon skulle aldrig ha råd att flytta”, säger han till Bulletin.&nbsp;

På söndagskvällen den 24 januari inträffade en kraftig explosion i ett bostadshus i Kista i norra Stockholm. Polis och räddningstjänst, liksom det nationella bombskyddet, kallades till platsen. Enligt uppgift till Aftonbladet ska det ha handlat om en handgranat som kastats mot en av lägenheterna, men polisen är förtegen om händelsen.&nbsp;

"Här går jag förbi när jag ska slänga mina sopor. Folk går ut med sina hundar vid den här tiden, eller kommer hem från joggingturer. Ungdomar kommer tillbaka från sina träningar", säger Benjamin Dousa, som bor alldeles intill huset som utsattes för en misstänkt handgranatattack på söndagkvällen". Foto: Foto: Janerik Henriksson/TT och Henrik Montgomery/TT.

Förre MUF-ordföranden Benjamin Dousa bor bredvid huset som på söndagskvällen utsattes för en misstänkt handgranatattack.

Dousa: Aldrig att vi bor kvar här när vi bildar familj

Skuggblockering – när inlägg i sociala medier döljs för andra utan att författaren får veta det – förklaras ofta med buggar. Ny forskning visar att det är statistiskt osannolikt. Det är inte slumpmässigt vilka som drabbas.

I många år har användare av sociala medier rapporterat märkliga fenomen. Influerares inlägg på Instagram förlorar plötsligt lejonparten av alla interaktioner, som om deras följare inte längre såg deras inlägg. Twitterinlägg <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.washingtonpost.com/news/the-intersect/wp/2015/10/30/a-guide-to-why-some-activists-believe-their-tweets-are-being-censored-in-the-u-s/">försvinner oförklarligt</a> från platser där de borde ha dykt upp. Att hitta framstående republikaners Twitterkonton blir plötsligt svårare än att hitta framstående demokraters konton.

Att buggar skulle orsaka skuggblockering i sociala medier är osannolikt, visar forskare. Det är nämligen inte slumpmässigt vilka som drabbas.

Ny forskning: skuggblockering beror inte på buggar

Befolkningen röstade nej till vindkraft. Men kommunen säger ja. Konflikten i Malung sätter fingret på en infekterad debatt kring klimat, miljö, energi och demokrati.

Medlemmar ur protestgruppen Nej till vindkraft på Ripfjället, med ledaren Arne Söderbäck i gult. Foto: Jonas Gratzer.

Befolkningen röstade nej till vindkraft. Men kommunen säger ja. Konflikten i Malung sätter fingret på en infekterad debatt. 

Reportage: Striden går vidare då Malung beslutar om vindkraft

Storbritannien vill inte likställa EU:s ambassadör med främmande länders ambassadörer utan med representanter för internationella organisationer.

Diplomatisk oenighet har uppstått mellan EU och Storbritannien, som lämnade EU 31 januari 2020 och sedan årsskiftet inte längre följer övergångsreglerna för utträdet. &nbsp;

EU – en internationell organisation? Foto: Robert Henriksson/SvD/TT.

Storbritannien vill betrakta EU:s ambassadör som en representant för en internationell organisation – inte som ett främmande lands ambassadör.

Storbritannien och EU oense om EU:s diplomatiska status

Fackförbunden IF Metall och Kommunal bröt mot LO:s stadgar när de anslöt sig till las-överenskommelsen utan att först hämta in yttrande från styrelsen, slog LO nyligen fast. Historikern och journalisten Lotta Gröning säger nu att splittringen inom organisationen är ”närmast katastrofal” och jämför den med storstrejken 1909.&nbsp;

Det var i höstas som arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och PTK, som är en samverkansorganisation för fackförbund inom den privata tjänstemannasektorn, kom överens om en ny riktning för svensk arbetsrätt efter påtryckningar från politiken. &nbsp;

LO:s ordförande Susanna Gideonsson. Foto: Anders Wiklund/TT.

IF Metall och Kommunal har brutit mot stadgarna, enligt LO. Splittringen inom facken jämförs nu med storstrejken.

LO:s nya splittring efter las – ”som storstrejken 1909”

Den sociala medieplattformen Parler togs bort från internet efter ockupationen av Kapitolium, men försöker nu återvända. Frågan är om den kan göra det utan att anpassa sig efter IT-jättarnas regler.

Efter ockupationen av Kapitolium den 6 januari var det inte bara den sittande presidenten som blockerades av nätjättarna. Sedan det framkommit att flera av ockupanterna av Kapitolium hade kommunicerat via den sociala medieplattformen Parler, blockerades den av först Google, sedan Apple och till slut Amazon Web Services, vilket i praktiken innebar att den försvann från internet.

Den sociala medieplattformen Parler försöker återvända ut på nätet. Foto: Christophe Gateau

Efter att ha blockerats från nätet försöker den sociala medieplattformen Parler återvända – med eller utan IT-jättarnas godkännande.

Parler försöker återvända till internet

Regeringen bryter mot budgetlagen och har höjt utgiftstaken kraftigt, slog Riksrevisionen nyligen fast i sin granskning av finanspolitiken. Nu varnar nationalekonomen Fredrik N G Andersson, som har undersökt politiken under coronakrisen, för att regeringen öppnar för fler ökade utgifter – och för att det kan leda till en försämring av krisberedskapen.

Regeringens höjda utgiftstak för åren 2021 och 2022 saknar stöd i det finanspolitiska ramverket, konstaterade Riksrevisionen strax före jul. I sin<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.riksrevisionen.se/download/18.78abb6c61764bda823b43426/1608109048035/RiR%202020_29%20Anpassad.pdf"> granskning</a> kom myndigheten även fram till att regeringen bryter mot budgetlagen genom att inte redovisa hur den avser att återgå till överskottsmålet, det vill säga målet för den offentliga sektorns finansiella sparande.&nbsp;

Finansminister Magdalena Andersson presenterar budgetpropositionen för 2021 i Rosenbad, Stockholm, september 2020. Foto: Jessica Gow/TT

Regeringen bryter mot budgetlagen och sätter ett högt utgiftstak, skriver Riksrevisionen. Nu varnar experter för uppluckrade regler.

Efter Riksrevisionens granskning – ekonom varnar för ökade statliga utgifter

Polisen har stora problem att fylla platserna till polishögskolan och kommer sannolikt inte att klara målsättningen om att öka antalet polisanställda från 30 000 till 38 000 år 2024. Erik Nord, polisområdeschef i Göteborg, menar att en orsak är att väldigt många sökande underkänns i psykologintervjun vid intagningen till Polishögskolan.

Enligt januariavtalet mellan regeringen, Centern och Liberalerna ska antalet polisanställda öka från 30 000 till 38 000 anställda 2024, varav drygt 26 000 ska vara poliser i aktiv tjänst. I dag är den siffran drygt 21&nbsp;000 poliser. Ett mål som alla partier skriver under på. Men det står också klart att det kommer att bli svårt att nå det målet. I December 2020 hade polisen 33 726 polisanställda och med den nuvarande rekryteringstakten kan det bli svårt att nå det målet.

 Det ska utbildas 5 000 fler poliser till 2024, men en stor andel av de sökande till Polishögskolan underkänns på den avgörande psykologintervjun. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Polisen ska vara 10 000 fler 2024, men vid antagningen till Polishögskolan underkändes 63 procent på psykologintervjun. ”Var aldrig avsikten”.

Polisens expansion hotad – över 60 procent kuggades

Regeringen i Nederländerna drar in sin finansiering av den omstridda biståndsorganisationen Islamic Relief Worldwide (IRW). I november gjorde den tyska regeringen samma sak och hänvisade till IRW:s ”tydliga personliga kopplingar till Muslimska brödraskapet”. Det svenska biståndsorganet Sidas avtal med IRW går ut i februari och under våren fattas beslut om eventuell förlängning, där Sida i så fall kan komma att bli organisationens enskilt största bidragsgivare.

Nederländernas biståndsminister Sigrid Kaag meddelade under tisdagen att samarbetet upphör och att Islamic Reliefs bidragsansökan för det kommande året avslås. I USA gjorde utrikesdepartementets särskilda sändebud för att övervaka och bekämpa antisemitism ett skarpt uttalande den 30 december och fördömde ”de väldokumenterade antisemitiska attityderna och uttalandena som gjorts av ledningen hos IRW”. Antisemitismen och glorifierandet av våld beskrevs som ”grova och skrämmande” och uttalandet avslutades med en uppmaning till samtliga departement att se över sina kontakter med IRW. &nbsp; &nbsp;

Sida väntas blir den enskilt största bidragsgivaren till Islamic Relief Worldwide när det nya avtalet tecknas. Jessica Gow/TT.

Den muslimska biståndsorganisationen får kritik i flera länder – men väntas skriva nytt omfattande avtal med Sida.

Nederländerna drar in bidrag till Islamic Relief 

Mord och skjutvapenvåld ökade kraftigt i amerikanska städer det gångna året. Experter kopplar det till coronapandemin, men också till social oro och krav på att avfinansiera polisen.

I USA:s tredje största stad Chicago mördades 495 personer år 2019. År 2020 mördades 769, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://abc7chicago.com/chicago-shootings-2020-shooting-crime-stats-statistics/9250374/">rapporterar lokal-TV-kanalen ABC7</a>. Det är en ökning med 55 procent på bara ett år, samtidigt som antalet skottlossningar har ökat i samma takt och över 4 000 personer har skottskadats, att jämföra med knappt 2 600 året innan.

I Los Angeles ökade morden med 30 procent och i New York med nästan 40. I New Orleans, Boston, Minneapoils, Milwaukee, Seattle, Portland, Louisville och Atlanta har morden ökat med över hälften. Foto: Rich Pedroncelli/TT.

Mord och skjutvapenvåld ökade kraftigt i amerikanska städer det gångna året. Experter kopplar det till pandemin och krav på avfinansierad polis.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle