Europaparlamentarikern Arba Kokalari (M) beskriver på Facebook hur hon har fått med sig kommissionen på sin idé om att ha gemensamma regler för reparationsmarknaden och second hand. Det är en väldigt träffande beskrivning av vad som har gått fel med EU.

Mats Skogkär skrev i lördags en mycket läsvärd text om hur EU-kommissionens nygamla ordförande Ursula von der Leyen tror sig kunna reglera fram tillväxt. Lite skruvande, lite pillande så ska det ordna sig. Får politikerna bara till mixen så är EU snart världens rikaste område.

Att sälja in behovet av ett EU arbete för att öppna reparationsmarknaden och för att motverka greenwashing är inte helt enkelt. Foto: Claudio Bresciani/TT

EU försöker hitta den perfekta regleringen i stället för att låta företagen göra sitt

Hjort: EU-reglerad second hand-marknad och annat dumt

Påfallande många indier och iranier når framstående positioner i Västvärlden. Jan Sjunnesson funderar över orsaken och ger oss en lista på indiskättade ledare i Väst.

Valet av JD Vance som Donald Trumps vicepresident betyder att ännu en framgångsrik indier tar plats i ledningen av Västvärlden, Usha Chilukuri Vance. Hon är inte ensam i USA och Storbritannien att leda politik och företag. Se sist i denna krönika för en lista över några indiskättade ledare.

JD Vance och hans hustru Usha Chilukuri Vance Foto: Evan Vucci/AP/TT

Sjunnesson: Framgångsrika indier i Väst

Regionerna har problem. De vill ha mer pengar och ta in mer personal från utlandet. Samtidigt som det finns för få som jobbar med den faktiska vården växer administrationen fort. Det borde ske en växling av personal. 10 000 administratörer skulle kunna bli 10 000 fler som vårdar.

Två återkommande teman i debatten kring svensk vård är att det för det första finns en brist på pengar och andra resurser, för det andra finns det en brist på personal. Personalbristen anses nästan alltid möjlig att lösas med arbetskraftsinvandring.

Vården behöver fler som vårdar, inte fler som administrerar. Foto: Jessica Gow/TT

Administrativ personal borde sparkas och växlas mot vårdpersonal

Hjort: Sparka administratörer och anställ sjukvårdspersonal

Det är inte rödlistning som kan vidmakthålla en fungerande älgstam, utan en återgång till det tidigare systemet med älgskötselområden, som fungerade alldeles utmärkt, menar Björn Törnvall.

Den så kallade rödlistan är kunskapsbasen för den biologiska mångfalden i Sverige. Den revideras vart femte år och är en ovetenskapligt sammanställd lista över de observationer som intresserade personer skickar in till Sveriges Lantbruksuniversitets artportal. Informationen klassificeras av Naturvårdsverket efter hur stor risken är, för att arten skall komma att dö ut inom Sveriges gränser.

Törnvall: Bör älgen rödlistas?

Det samhällsbygge som finns i vår tid i Västvärlden är en skör planta som måste vårdas och som bara kan bevaras om man inte tillämpar dess egna regler för att försvara det.

Det är nu ganska många år sen jag diskuterade med en känd svensk debattör om vikten av att medborgarskapsrätten inte urholkas. Han hade sett oroväckande tecken på att man börjat diskutera möjligheten av att dra in medborgarskap för personer som fått medborgarskap på felaktiga grunder och för kriminella.

Ibland måste samhället visa hårdhet mot dem som vill väl. Demonstrant bärs bort från Finlands ambassad Foto: Jessica Gow/TT

Kan bara försvaras om man inte tillämpar dess regler i försvaret

Korn: Ett skört samhälle byggt på motsägelser

”Segregation” och ”mångkultur” är vanliga tillhyggen i samhällsdebatten. Segregation är starkt negativt laddat, och för tankarna till apartheid, Jim Crow, ghetton, och davidsstjärnor. Mångkultur låter mer positivt. Men det problem Sverige står inför är att segregation och mångkultur är två sidor av samma mynt. Vi kan inte ha det ena utan det andra.

Mångkultur innebär helt enkelt att det finns många kulturer inom ett visst område, i det här fallet Sverige. Men att det finns många kulturer betyder att det också finns många åsikter om hur samhället bör skötas. Detta är vad som menas med att kulturerna är olika. Om det inte fanns sådana olikheter så vore det ju inte mångkultur, utan monokultur.

Badlivet på stranden i Tel Aviv är ett sällsynt exempel på fungerande mångkultur Foto: Oded Balilty/AP/TT 

Den bittra sanningen är att ingen vill ha mångkultur

Sjölander: Om mångkultur är bra, varför är segregation dåligt?

Det ekonomiska program som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gick till val på lär inte få fart på tillväxten inom unionen. Mer regleringar gör sällan det.

Möt EU-kommissionens nya ordförande, samma som den gamla: Ursula von der Leyen. Efter sedvanligt gnöl, gnäll och hot om uteblivet stöd från EU-parlamentets olika partigrupper – som i det längsta spelade svårflörtade – och efter sedvanliga luftiga utfästelser från von der Leyen om allt hennes kommission ska genomföra den kommande femårsperioden, omvaldes hon. Processen slutade i leenden, kramkalas och oräkneliga selfies med von der Leyen och företrädare för parlamentets center-vänstermajoritet.

Fem år till med Ursula von der Leyen. Foto: Jean-Francois Badias

En politisk-byråkratisk managementklass i Bryssel kan inte skapa tillväxt och välstånd.

Skogkär: von der Leyen tror hon kan reglera fram tillväxt

Socialdemokraterna förefaller ställa sig bakom fackliga krav på arbetstidsförkortning och ser ut att vilja driva frågan i nästa val. Det vore ett stort misstag som både blir dyrt och dumt. Det går inte att arbeta deltid med lön för heltid. Vill arbetare jobba mindre kan det lösas via deltidsarbete eller via kollektivavtal.

Socialdemokraterna kommer förmodligen att göra en valfråga av generell arbetstidsförkortning . Tanken är att korta arbetstiden avsevärt. Något konkret vallöfte finns inte ännu men det sannolika är sex timmars arbetsdag. En förkortning av arbetstiden med 25 procent. Redan nu drivs frågan från facken.

Om Sverige skulle minska arbetstiden så skulle man göra något dumt, inte något stort. Foto: Claudio Bresciani/TT

Att minska arbetstiden skulle både bli dyrt och vara dumt

Hjort: Arbetstidsförkortning vore ett kostsamt misstag

En del i helgreppet mot den organiserade brottsligheten och medföljande normlöshet är en uppfostrande svensk skola med ett skarpt mandat att göra folk av unga.

Sverige är sämst i hela Europa på klassrumsdisciplin, visar en färsk <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/06/sverige-samst-i-europa-pa-klassrumsdisciplin-visar-siffror-fran-oecd/#:~:text=Ett%20index%20som%20presenterats%20av,p%C3%A5%20matematiklektionerna%20bland%2015%2D%C3%A5ringar.">analys</a> från OECD. Datan är från den senaste PISA-undersökningen, och bygger specifikt på 15-åringars upplevelser av inlärningsatmosfären under matematiklektioner. Så många som 37 procent vittnar om frekvent stök och buller under lektionstid.

Fysiklektion i Warszawa, Polen. Eleverna bär en tämligen informell uniform Foto: Wojtek Radwanski/TT

Skolan är grogrunden för normlösheten och en skoluniform skulle hjälpa att upprätthålla normerna

von Seth: Hög tid att införa skoluniformer

Islam är inte en religion som anpassar sig till det omgivande samhället. Islam är en religion som tvingar det omgivande samhället till anpassning. Sverige är inget undantag.

I Skärholmen bygger den islamistiska rörelsen Milli Görus med ursprung i Turkiet vad som beskrivits som norra Europas största moské, <a href="https://www.smmu.se/">Stockholm Mevlana moské</a>. Med planerade 2 500 kvadratmeter trumfar den i alla fall jättemoskén <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Umm_Al-Mu%E2%80%99minin_Khadijah-mosk%C3%A9n">Umm al-Muminin Khadijah</a> i Malmö som på sina 1 792 kvadratmeter kan inrymma tvåtusen bedjande. Båda dessa byggen är dock betydligt mindre än Mahmoodmoskén, också den i Malmö, som enligt <a href="https://www.mahmoodmosken.se/">hemsidan</a> har en total yta på över 5 000 kvadratmeter.

Under 2023 ledde koranbränningar i Sverige till protester runt om i den muslimska världen, här i Lahore, Pakistan. Foto: K.M. Chaudary.

Det är inte integration dessa muslimska organisationer arbetar för utan segregation.