EU-kommissionens förslag om lättnader i utsläppshandeln (ETS) har mötts med stark kritik från svensk sida. Klimatministern varnar för att ”förslaget rubbar spelreglerna för alla företag som ligger i framkant och investerat i sitt klimatarbete”. Lennart Göranson menar att man måste kunna ändra sig när reglerna har blivit fel och hotar näringslivets konkurrenskraft.

Min musiklärare hette Gösta Hådell och var halvkänd vissångare och kompositör. Han brukade säga att ”man får inte vara sämre karl än man kan ändra sig”. Det gäller för övrigt inte bara karlar, men i min skola fanns inga fruntimmer bland eleverna.

Northvolt byggde sin affärsidé på gröna löften. Lennart Göranson menar att alternativet till att ändra kurs är ännu värre. Foto: Privat/Taylor, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

EU vill lätta på klimatkraven – varför protesterar de näringslivsvänliga partierna?

Göranson: Rätten att ändra sig

Kommentarerna skulle handla om skillnaden mellan två samhällssystem. I stället kom de att handla om Donald Trump – och just där döljer sig nyckeln till Pew-undersökningens oväntade resultat, skriver Paul Holmgren.

När jag publicerade min artikel om Pew Research Centers internationella opinionsundersökning såg jag fram emot den diskussion som skulle följa. Jag trodde att många läsare skulle vilja resonera kring den fråga som för mig var den mest intressanta, nämligen skillnaden mellan två samhällssystem och vilken världsordning som bäst tjänar Sveriges, Europas och hela västvärldens långsiktiga intressen.

Donald Trump dominerade kommentarsfältet till Paul Holmgrens artikel om Pew-undersökningen. Foto: Gage Skidmore, CC BY-SA 2.0, via Wikimedia Commons.

Därför fick Kina större förtroende än USA i Pew-undersökningen.

Holmgren: Kommentarerna förklarade Pew-undersökningen

Greta Thunberg poserar i en t-shirt med texten ”Yalla Intifada” – ett ord som för israeler och judar är förknippat med blodiga terrorattacker mot civila. Det är ingen oskyldig modemarkering utan ett uttryck för hennes samröre med Hamas-kopplade miljöer, skriver Christoffer Jonsson.

Den 27 mars 2002 detonerade en självmordsbombare sin bomb under den judiska högtiden Pesach i Park Hotel i Netanya. Trettio personer dog och ytterligare runt hundra skadades. Attacken, som begicks av terrorgruppen Hamas, blev en av de dödligaste attackerna under den andra intifadan.

Greta Thunberg i sin t-shirt med texten ”Yalla Intifada”. Foto: X

Aktivistens ”Yalla Intifada”-tröja är ingen slump

Jonsson: Gretas tröja är ingen skämtsam markering

”Skillnaden mellan USA och Kina handlar ytterst om vilken världsordning som ska forma framtiden. Den ena modellen bygger på fria val, maktdelning, yttrandefrihet och rätten att avsätta sina ledare. Den andra bygger på kommunistpartiets permanenta makt, censur, övervakning och lydnad” skriver Paul Holmgren.

En opinionsmätning kan ibland avslöja mer än människors åsikter. Den kan blottlägga deras förmåga att skilja mellan personliga känslor och historiska realiteter. Pew Research Centers nya undersökning ger ett närmast chockerande exempel.

Bild: Privat/Kremlin.ru/CC BY 4.0/Public Domain

Större förtroende för Xi Jinping än Donald Trump i Sverige

Holmgren: Nyktra till – Kina är en diktatur och USA är vår allierade

Justin Biebers oväntade lovsång under VM-finalens halvtidsshow väckte starka reaktioner. Men bakom protesterna på sociala medier döljer sig en större fråga om synd, skam och möjligheten till upprättelse, skriver Daniel Alm.

Världen höll andan under den historiska VM-finalen i USA. Men det var inte bara dramatiken på planen som dröjde sig kvar i medvetandet. Det var också pausunderhållningen, den första av sitt slag i fotbolls-VM, som förvandlade sportarenan till en spegel för vår tids existentiella strider. När K-popens intensiva takter plötsligt tystnade och Justin Bieber klev fram, ensam med sin gitarr för att sjunga den avskalade lovsången Everything Hallelujah, hände något som lät höras om sig.

Justin Biebers halvtidsframträdande under VM-finalen blev startskottet för en krönika om nåd, skuld och den andra chansen. Foto: FIFA/YouTube/Privat

När popikonen predikar det kyrkan glömt bort: Om synd, nåd och halvtidens teologi

Alm: Everything Hallelujah

Amnesty International kallar sig neutralt och oberoende. Men flera exempel – från stämplingen av J.K. Rowlings stödorganisation till rapporteringen om Gaza – visar att organisationen driver en tydlig politisk agenda, skriver Christoffer Jonsson.

Amnesty beskrivs som en neutral och oberoende människorättsorganisation som arbetar för att förhindra och granska brott mot mänskligheten samt stå upp för alla människors lika värde.

Amnesty kallar sig neutralt. Christoffer Jonsson menar att verkligheten ser annorlunda ut. Foto: Silanoc, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Organisationen driver en tydlig politisk agenda

Jonsson: Amnesty har tappat sin politiska neutralitet

”Varje våldtäkt är ett eget brott. Varje brottsoffer är en egen människa. Varje dom ska spegla det lidande som brottet orsakat och den risk gärningsmannen utgör för andra” skriver Paul Holmgren.

Varje våldtäkt förändrar ett liv. Den lämnar spår som följer offret under många år och skapar en otrygghet som sträcker sig långt utanför rättssalen. Därför blir synen på straff en fråga om rättvisa, respekt och samhällets ansvar att skydda sina medborgare.

”Varje dom ska spegla det lidande som brottet orsakat och den risk gärningsmannen utgör för andra”

Holmgren: Rabatt på brott – vem försvarar brottsoffret?

Mellanmjölk är inget för Ann Heberlein uppenbarligen. Ska det vara vänstersväng så ska den vara skarp, här duger inte den vänsterliberala tomgång som hon hitills plägat i Expressen sedan början av året, skriver Ofer Maimon.

Det räcker med andra ord inte med Expressen, utan aktstyckena ska tydligen ut i blodröda Flamman som för en tid sedan judedrevade mot Judiska Församlingens begravningsansvariga Anna Nachman.

Vad är nyttan med politiska renegater som inte förklara sig? Foto: Nano Torres /Skärmdumpar Gas World / Expressen

Heberlein begår premiär i Gad World – men vad är nyttan med politiska renegater som inte förklarar sig?

Maimon: Heberlein och kärleken till politiska renegater

Sverige blev rikt genom kapitalism. Välfärdsstaten växte fram när rikedomarna redan hade skapats, skriver Paul Holmgren.

Sverige används över hela världen som bevis för socialismens framgång. Amerikanska vänsterpolitiker pekar mot den svenska välfärdsstaten och beskriver ett land där höga skatter och en väldig offentlig sektor skapade trygghet, jämlikhet och välstånd.

Skribenten och Alfred Nobels laboratorium i Kalrskoga, kolorerad. Bild: Privat/Banza52/CC BY-SA 4.0

”Välfärdsstaten växte fram när rikedomarna redan hade skapats”

Holmgren: Vänstern har glömt hur Sverige blev rikt

När en läkare tycks önska sig en inkomstförsäkring för folk i det lägre trakterna av normalfördelningen när det kommer till kognitiv begåvning, så har det gått lite för långt, skriver Torsten Sandström.

Jag har goda minnen från min barndom rörande Åke Holmbergs Ture Sventon och hans betjänt Omar (som i nutida upplagor antagligen måste byta namn till Svenne). Jakten rörde förstås boven Ville Vessla (som idag antagligen skulle vara ett kodnamn för en invandrad bov). Vessla var smart och kunde ofta komma undan. Därför myntades uttrycket: ”Alltid denna Vessla”.

Torsten Sandström är skeptisk till statliga försäkringar. Foto: Privat

”Alltid ska staten utropas som hjälpare! Även för idéer som tydligt nog framstår som stjälpare” 