”Höga naturvärden” och ”angelägna allmänna intressen” är två gummibegrepp som äter upp skogsägarnas rätt att förfoga över sin egendom och avverka den skog som behöver avverkas. Och helt nyligen försöker Skatteverket även sätta den grundlagsskyddade rätten till ersättning ur spel, skriver Björn Törnvall.

I attackerna mot skogsägares rätt till sin egendom och sin rätt att bruka den förekommer ofta uttrycket höga naturvärden. Genom att vara så oprecist och inbjuda till subjektiva tolkningar har begreppet öppnat för stor osäkerhet och många tvister. Särskilt vid nekade avverkningstillstånd, vid så kallade identifieringar av nyckelbiotoper, och vid krav på avsättning av skog till naturreservat eller naturskyddsområden.

Vem äger egentligen den svenska skogen? Foto: Janerik Henriksson/TT

Två gummibegrepp äter upp skogsägarnas äganderätt.

Törnvall: Jakten på äganderätten till ”allas vår skog”

Magdalena Anderssons blev Sverige första kvinnliga statsminister. En kombination av misslyckad krishantering vid flera tillfällen och en lång medial smekmånad som har tagit slut har börjat märkas. En undersökning som Novus har gjort på Bulletins uppdrag bekräftar att de senaste kriserna märks i sjunkande förtroende för henne.

Magdalena Andersson har haft en tuff period den senaste tiden. Intressant nog tycks hon varken växa med uppgifterna eller klara utmaningar särskilt väl.

Magdalena Andersson hamnar alltmer i kylan. På två år har var tredje fått minskat förtroende för henne. Foto: Pontus Lundahl/TT

För varje skandal tycks väljarnas förtroende minska.

Hjort: Var tredje har tappat förtroendet för Magdalena Andersson

Utbredningen av muslimsk kultur och gängkriminalitet i vårt land har lett till problem som ännu inte fått någon lösning. Exemplen på framgångsrika motåtgärder räknas i en- eller tvåsiffriga tal. De problem som pockar på sin lösning handlar i stället om fem- och sexsiffriga tal. Ekvationen går inte ihop, skriver Lennart Göranson.

Allt fler människor som jag pratar med verkar dela min uppfattning att det finns stora problem i vårt land. Inte ett problem utan flera. Sent omsider förefaller den insikten också sippra uppåt i samhället. Till dem som kanske kan göra något åt problemen. Ända till regeringen, som börjar sätta ord på den oro som många känner. Jag och dem jag pratar med vet inte vad vi ska göra, om det överhuvudtaget är något vi kan göra. Valet för dem som fått förtroendet att leda vårt land är att ”acceptera det som inte går att förändra, mod att förändra det som går att förändra och begåvas med förstånd att inse skillnaden” – fritt efter sinnesrobönen.

Kan vi hitta ett sätt hantera det nya Sverige? Foto: TT

Hur ska våra politiker hantera problemen i den muslimska invandringens spår?

Göranson: Mellanöstern har anlänt och vad gör vi nu?

Om Friedrich Hayeks idéer verkligen genomförts hade nyliberalismen förmodligen inte fått det dåliga rykte den har idag i breda kretsar.

Vårt samhälle är inte resultatet av människors goda avsikter, utan av människornas handlingar. Denna idé, som något olika formulerades både av nobelpristagaren i ekonomi Friedrich Hayek 1967 och av den skotske upplysningstänkaren Adam Ferguson 1767 är i all sin enkelhet något vi ständigt borde ha i åtanke.

Prinsessan Christina och Friedrich Hayek på Nobelmiddagen 1974 Foto: Christian de Duve/Scanpix/TT

Det blir som du gör, inte som du tänker

Korn: Nyliberalismens fiasko

Det kan vara svårt att tro när man betraktar dagens vänster, att de tidiga kommunisterna för alla deras monstruösa fel och brister, var både teknikoptimister och framstegsvänliga. Dagens vänster har hamnat i närmast den motsatta hållningen via ett antal ideologiska spårväxlingar, vilket förklarar dess förståelse för reaktionära terrorister, skriver gästkrönikören Stig Fölhammar.

Erik Lidströms krönika om “Vänsterns moraliska grumlighet” slog huvudet på spiken. Lidström beskriver partiernas agerande över tid och detta perspektiv är viktigt, men jag menar att det behöver kompletteras med ett bredare och mer sociologiskt-ideologiskt perspektiv på “vänstern”.

Vänsterns väg till stöd för palestinska terrorgrupper var inte rak. Foto: Fredrik Persson/TT

Vänsterns väg till terrorromantiken är slingrig och resultatet av ideologiska spårbyten. 

Gästkrönika: Vänsterns vindlande väg till terrorromantiken 

Att förbjuda partilotterier är att gå för långt, anser regeringens utredare. Men även hårdare reglering är enligt Socialdemokraterna ett hot mot demokratin, det vill säga mot partiet.

Spelberoende är ett allvarligt problem. Inte minst för Socialdemokraterna vars verksamhet till stor del finansieras med hjälp av lotter. Partiets omfattande lotteriverksamhet omsätter i runda tal 250 miljoner kronor och genererande år 2022 en vinst på 42 miljoner kronor. Det är tio gånger mer än vad partiet tog in i medlemsavgifter. Men nu stundar sannolikt magrare tider.

Lottförsäljare Andersson och Baudin. Foto: Caisa Rasmussen/TT

Spelberoende är ett allvarligt problem. Inte minst för Socialdemokraterna.

Skogkär: Magrare gräddfil för partiernas lotterier

Enligt Socialdemokraternas nya historieskrivning var det deras förtjänst att Sverige äntligen gick med i Nato. De glömmer hur de in i det sista slogs med näbbar och klor för att förhindra det och hur Andersson misslyckades med att hantera Turkiet och Ungern. I själva verket var det Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson som fick Sverige att ansöka.

Nato-debatten efter att Ungern sagt ja börjar krypa allt djupare ner i kaninhålet. Ännu har den inte nått punkten där Nato påstås ha grundats av Per-Albin Hansson. Det kan däremot inte uteslutas att debatten hamnar där.

Kristersson och Åkesson tvingade Socialdemokraterna att byta uppfattning. Foto: Johan Nilsson/TT 

Socialdemokraternas skifte i Nato var pragmatik inte en annan uppfattning

Hjort: Så blev Sverige ett Nato-land

Enligt en ny rapport från polismyndigheten tycks riket plötsligt överlupet av gängkriminella och ”kopplade” – hela 62 000 personer inalles. Det faller på sin egen orimlighet och är bara ett sätt att ursäkta usla resultat. Och samma siffertrixande märks i de jublande kommentarerna kring den nya avlyssningslagen från i fjol, skriver Peter Springare.

I början på 2000-talet sändes ett mycket uppskattat barnprogram i TV som hette ”Myror i brallan”. Ett av de stående inslagen i detta program hette Gissa bajset. Detta inslag leddes av före detta polisen Jonas Leksell. Han visade upp olika bajskluttar från djur för barnen – och talade sedan om från vilka djur bajskluttarna kom. Det jag i denna krönika ska försöka ge mig på, är att ”förklara bajset”, dock inte några bajskluttar från djur.

Enligt rapporten tycks riket överlupet av gängkriminella. Foto: Polismyndigheten (montage)

Vi har inga 14 000 gängkriminella och den nya avlyssningslagen är inget att jubla över.

Springare: Polisen siffertrixar om gängkriminellas antal

Undrar vad Hamasledare som Yahia Sinwar eller Ismail Haniyeh tänker om Centerns Europaparlamentariker Abir Al-Sahlani? Med största säkerhet ingenting. Att de skulle ha hört talas om just henne är osannolikt. Men de skulle säkert uppskatta hennes insatser.

Det var en märklig <a href="https://x.com/AbirAlsahlani/status/1762557177602924888?s=20">scen</a> som utspelade sig i Europaparlamentets plenisal häromdagen. Centerpartiets Abir Al-Sahlani ställde sig i talarstolen, med ena handen över munnen, och den andra, med handflatan färgad blodröd, höjd framför sig. Och där stod hon, tigande, tills mötesordförande frågade om hon tänkte utnyttja sin talartid eller ej. Det tänkte hon:

Sabir Al-Sahlani i EU-parlamentet. Skärmavbild från Facebook.

Centerpolitikerns historielöshet är hisnande.

Skogkär: Abir Al-Sahlanis blodröda hand

Svensk skola borde bli bättre på att ta tillvara elever som är extra begåvade eller motiverade. I takt med att den globala konkurrensen hårdnar är Sverige i stort behov av välutbildad arbetskraft. För eleverna är det också viktigt att få en utmaning så att undervisningen är rolig. Tidningen Vi lärare visar på att hjälp från föräldrar tvärtom kan ses som ett problem.

Svensk skola brottas med en lång rad problem. En utbredd uppfattning om att skolan inte nödvändigtvis måste sträva efter att maximera elevers kunskap och få dem att fullt ut förverkliga sin potential ligger ofta som en våt filt över verksamheten. Inom skolan finns en utbredd ideologi som bland annat manifesteras i att skolor hellre har en lika kunskapsnivå än låter de duktiga dra i från och nå sin potential.

Buller och stök är inte de enda problemen skolan har. Begåvade elever kan också uppfattas som ett problem. Foto: Johan Nilsson/TT 

Skolan måste bli bättre på att ta tillvara begåvning och motivation. 