Regeringens budget är defensiv. Inte minst vad gäller strukturreformer för att få fart på tillväxten. Men behovet av att stärka inre och yttre säkerhet tas åtminstone på allvar.

Statens främsta uppgift är att garantera medborgarnas säkerhet, att genom rättsväsendet och försvarsmakten skydda mot inre respektive yttre hot.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) på traditionell budgetpromenad till riksdagen med budgetpropositionen i hand, omgiven av Säpovakter och journalister. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Regeringen hade kunnat gå fram hårdare med både osthyvel och tårtspade.

Skogkär: Regeringen måste ta djärvare budgettag

I en tid där allt fler konkreta problem lösts, tvingar en polariserande medielogik politiken att ägna sig åt alltmer verklighetsfrånvända frågor, och i ett allt gällare och hårdare tonläge. Och när kvarvarande allvarliga problem läggs åt sidan för rent strunt skapar det bristande tilltro till demokratin, skriver Anders W. Edwardsson.

Mentala kortslutningar är vardag inom politiken. Ett exempel är att vissa hävdar att genetiska skillnader mellan kvinnor och män är betydelselösa. Margareta Winberg, en gång i tiden jordbruksminister, deklarerade 1999 att ”Traditioner tillhör politikens område, de kan förändras. Vore olikheterna en fråga om biologi skulle vi politiker ju stå hjälplösa.” Hon uttryckte alltså samma verklighetsfrånvända verklighetsuppfattning som idag får många inom den självutnämnda intelligentsian att förneka självklara saker att barn bara föds som pojkar eller flickor—och av kvinnor och inga andra.

Dagens politiska situation – har vissa cirkustendenser? Foto: Library of Congress (public domain)

En polariserande medielogik tvingar politiken att ägna sig åt alltmer verklighetsfrånvända frågor.

Edwardsson: Mentala kortslutningar i politiken hotar demokratin

Frågan är hur samhället ska kunna hålla ihop när demokratins ideal och samhällets normer undergrävs av både de marginaliserade underifrån och av våra makthavare ovanifrån, av gängbildningar rotade i olika parallellsamhällens mylla, långt från hederliga människors verklighet, skriver Ann Charlott Altstadt.

<div>
 Sverige har genomlevt blodiga veckan och dödsskjutningarna har slagit ett smärtsamt bottenrekord. De gängkriminella har som tippat tagit våldet till nya nivåer av hänsynslöshet, som för tankarna till sydamerikanska knarkkarteller och uppgörelser i favelas där polisen både mist våldsmonopolet och tillträde. Barnsoldater skjuter inte bara varandra utan också in i vanliga människors lägenheter, mördar konkurrenternas anhöriga liksom dödar oskyldiga – collateral damage som det kallas i krig.
</div>

2006 visade dåvarande länspolismästare Carin Götblad upp en väldigt speciell polisbil som hette Aina och som skulle locka ungdomar i Stockholm att utbilda sig till poliser. Hur det gick är oklart. Foto: Karl Gabor / Mark Earthy / TT

Våra samhälleliga normer hotas av både gängkriminella i orten och våra eliters gängomoraliska kotterier.

Altstadt: Carin Götblad och högdjurens gängbildningar

Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser – så sammanfattar Riksrevisionen de senaste tio årens politiska beslut avseende det svenska elsystemet.

En av de frågor Riksrevisionen tittar närmare på i sin senaste <a href="https://riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2023-09-19-otillrackliga-statliga-atgarder-for-ett-effektivt-elsystem.html">granskningsrapport</a> är beslutet 2015 att höja effektskatten på kärnkraft. Höjningen ledde till att fyra kärnkraftsreaktorer stängdes i förtid med vid det här laget kända konsekvenser för Sveriges elförsörjning liksom för hushållens och företagens ekonomi.

Sverige hade för inte så länge sedan ett stabilt elsystem som garanterade företag och hushåll säker tillgång till el till förmånligt pris. Det var innan Stefan Löfven (S) och Åsa Romson (MP) bildade regering. Foto: Pontus Lundahl/TT

Att tänka efter före är inget för svenska politiker.

Skogkär: I Riksrevisionens rapport står den politiske kejsaren naken

I gårdagens krönika förklarade jag det skriande behovet av ett sant borgerligt parti i riksdagen, ett parti i samma anda som Gösta Bohmans Moderater. I del två går jag igenom ett antal politikområden och pekar ut den väg ett sådant parti måste ta, skriver Erik Lidström.

Ett sant borgerligt parti måste stå för sänka skatter och bidrag. De offentliga utgifternas andel av BNP måste sänkas radikalt, inom två mandatperioder ner till under 20 procent, från <a href="https://www.ekonomifakta.se/fakta/offentlig-ekonomi/offentlig-sektor/offentliga-sektorns-utgifter/" target="_blank" rel="noopener">dagens andel om 49,5 procent</a> och skattetryck om <a href="https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetrycket-historiskt/" target="_blank" rel="noopener">42,8 procent av BNP</a> (siffror för 2021).

Fri åsiktsbildning, som vid Speakers’ Corner i Hyde Park, är central för ett borgerligt parti. Foto: AP

Radikalt sänkta skatter, ökad frihet, hårdare straff, stärkt försvar och krav på den som invandrar.

Lidström: Sverige behöver ett sant borgerligt riksdagsparti, del 2

Anna Maria Corazza Bildt tvingades bort från Moderaterna i Europaparlamentet. Nu återuppstår hon hos Liberalerna. Har hon bytt ideologi eller är det en chans att komma tillbaka till en politikerroll som hon älskar? Med en historik av allt annat än liberala uppfattningar är det också långt ifrån säkert att Liberalernas väljare kommer att omfamna henne.

Anna Maria Corazza Bildt, AMCB, blir liberal. I en artikel i Expressen meddelar hon sitt beslut att inför det kommande valet till Europaparlamentet kandidera för Liberalerna. Tidigare har hon suttit två mandatperioder för Moderaterna, där hennes make Carl Bildt var partiledare.

2009 stod Corazza Bildt som huvudmotståndare till Marit Paulsen. Starka kvinnor som är engagerade i mat. Nu vill hon ta över Paulsens plats i Liberalerna. Foto: David Magnusson / SvD / TT 

Har Corazza Bildt bytt politisk uppfattning eller fått chans till en comeback? 

Hjort: Corazza Bildt – liberal eller EU-parlamentariker? 

De starka har inte alltid rätt, men inte heller har de alltid fel, och svaga individer och grupper har vanligen själva en del av skulden för sin situation. Det må låta hårt, men den som vill hjälpa måste starta i sanningen, skriver Jakob Sjölander.

Den starkes rätt, djungelns lag. Detta är en av de mest föraktade etiska idéerna. Eller kanske snarare oetiska idéerna. Man behöver inte vara en Sokrates för att göra skillnad på att vara stark och att ha rätt. Det är bra att vi förkastar idén.

Bilden av den starke som förtryckare präglar vårt tänkande, men hur sann är den? Ill: Tad Dorgan (1877 – 1929), public domain

Den som vill hjälpa svaga individer och grupper måste börja med hur verkligheten är beskaffad.

Sjölander: Myten om den starkes förtryck av den svage

Den som säger sig ha en enkel lösning på ett komplicerat problem kallas ofta populist. I så fall är många som nu ropar på mer av förebyggande insatser mot den skenande kriminaliteten också populister.

Misstänkt mord i Göteborg, sprängdåd mot en villa i Nyköping, skott mot en lägenhetsdörr i Handen söder om Stockholm – söndagskvällen och natten till måndagen var med andra ord förhållandevis lugna.

Polis som ryckt ut på ännu ett larm om skottlossning. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den grova brottsligheten visar inga tecken på att släppa sitt järngrepp om Sverige.

Skogkär: Mjuka tag kan vara lika populistiska som hårda

Gösta Bohmans Moderater är en sedan länge svunnen epok, och Sverige befinner sig i den märkliga situationen att sakna ett rakt igenom borgerligt parti som siktar på riksdagen. Det är hög tid att börja skissa på hur ett sådant parti skulle kunna se ut, skriver Erik Lidström.

Sverige saknar ett sant borgerligt parti i riksdagen, ett parti i samma anda som Gösta Bohmans Moderater. Här kommer därför ett förslag i denna riktning. Därmed självklart inte sagt att Bohman skulle hålla med om allt i vad som nu följer.

Ett sant borgerligt parti kan tillåtas bli en tummelplats för förbudsivrare.

Lidström: Sverige behöver ett riktigt borgerligt riksdagsparti – del 1

Alla mina morbröder och mostrar har, till skillnad från min mor, gift sig med sina kusiner. Och idag har jag två vuxna kusiner som lider av mutism och grava psykiska åkommor. Det är alltså detta som tidigare ministern Annika Strandhäll betraktar som en ”genuin skitfråga”, skriver Luai Ahmed.

<div>
 Min mormor är en av de finaste kvinnor jag någonsin träffat. Hennes aura var till brädden fylld med värme, kärlek, omtänksamhet och lycka. När hon gick bort för fem år sedan grät jag floder. Min kärlek till henne är odödlig och stark, och de hemska ting hon trott på och gjort, ser jag som en produkt av hennes omgivning och uppväxt, inte henne. Läs även: <a href="https://bulletin.nu/brinkemo-kusinaktenskapen-maste-forbjudas">Brinkemo: Kusinäktenskapen måste förbjudas</a>
</div>

Annika Strandhäll har inget att skratta åt och inte jag heller. Foto: Timmy Augustsson, Maja Suslin/TT

Att se och uppleva hur kusinäktenskapen har förstört i min familj och mitt gamla hemland är tragiskt.