Utrikesminister Tobias Billström, som själv tillhör hbtq-communityn, bjöd nyligen in en stor muslimsk organisation med 57 medlemsländer till ett möte för att diskutera islamofobi. Jag förbluffas över hbtq-personer som gör sitt allra yttersta för att vädja till samma islamistiska stater som hänger dem, skriver Luai Ahmed.

”Jag tror att ett besök från Ers excellens i Sverige skulle kunna stärka dialogen mellan Sverige och IKO, och jag skulle välkomna möjligheten att fördjupa vårt utbyte i viktiga, aktuella frågor, inklusive kampen mot islamofobi och alla andra former av intolerans”, skrev Sveriges första öppet bisexuella minister till den Islamiska konferensorganisationens generalsekreterare.

Foto: Timmy Augustsson, Anders Wiklund/TT

Varför krusar hbtq-personer människor som står så långt från deras värderingar som det alls går?

Ahmed: Varför fjäskar du för islamister, Billström?

EU:s vapendirektiv är en segdragen fråga. Socialdemokraterna obstruerade mot riksdagen och inför senaste valet lovade oppositionen att det skulle bli miniimplementering om de vann. De vann, men skrämdes av att EU hotade med stämning och böter. Så det blev guldplätering. Men trots det stäms Sverige av EU. Så det blir både dålig lagstiftning och en fajt i domstol.

Ibland kommer de där nyheterna som ger väldigt motstridande känslor. Skratta eller gråta? Bli arg eller bara sucka?

Det finns ett mörker över EU:s vapenlagstiftning. Foto: Henrik Montgomery/TT

Skyttesverige under bussen och Sverige inför domstol. Regeringens hantverk är pinsamt. 

Hjort: Pinsam hantering av vapendirektivet 

Sveriges ordförandeskap har i många avseenden varit en formidabel succé, med genombrott på knepiga politikområden som migration, energi och klimat. Parallellt har Sverige skördat framgångar inom såväl gruvnäring som rymdteknik, och oavsett vad man anser om andra politikområden måste det betraktas som uteslutet för Sverige att lämna unionen, skriver August von Seth.

Helgens ljuva väder och traditionsenliga midsommarfirande genererade i många svenskar av en särskild nationalromantisk tillgivenhet, och det råder ingen tvivel om att de allra flesta ser Sverige som ett land värt att vara stolt över. Vår nation präglas inte bara av forntida seder och vacker natur, utan likafullt av pragmatism och en oförtröttlig förmåga att hålla huvudet kallt när allvaret hänger i luften. Vi är kända för ledarskap och företagande i stora delar av världen, men speciellt här i Europa, där våra medeuropéer för jämnan betraktar svenskproducerat som ett kvalitetsmärke. Det bör dock påpekas att ett Sverige utan Europa skulle upphöra i sin storhet, vilket blev kristallklart under det svenska EU-ordförandeskapet.

Det svenska EU-ordförandeskapet har varit en framgång. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Sveriges ordförandeskap har i många avseenden varit en formidabel succé, med genombrott på knepiga politikområden.

von Seth: Efter det lyckade EU-ordförandeskapet – glöm Swexit

Tanken om att Sverige trots vår litenhet är en ljusets fyrbåk bland världens länder hann nästan fylla åttio år. Den lanserades 1944, men dog 2023, så åttioårskalaset är inställt.

Det var inte roligt att vara svensk statsminister under 1940-talets början. Per Albin Hansson fick finna sig i att gång på gång bli förödmjukad, samtidigt som han visste om att ett flertal statskupper planerades mot honom.

Per Albin Hansson. Foto: Pressens Bild/TT

När Sverige var Europas och världens samvete.

Korn: Åttioårsfesten inställd – Sveriges malligaste idé är död

Efter de våldsamma upploppen har frågan om landet går mot någon form av inbördeskrig hamnat i centrum för den franska debatten. Med tanke på den likartade utvecklingen i Sverige måste frågan ställas även här.

I en debatt med Marine Le Pen i den franska presidentvalrörelsen förra våren <a href="https://www.youtube.com/watch?v=g_rDW0bI9M4">varnade</a> Emmanuel Macron för inbördeskrig om Le Pen skulle segra. Frankrike återvalde Macron, men inbördeskriget – som kan ta sig många former – det kom ändå.

Utbrunnen buss i Nanterre. Foto: Lewis Joly/AP

Numera kan de som varnar för inbördeskrig inte längre viftas bort som alarmister, extremister eller stollar.

Skogkär: Det franska inbördeskriget

Ukrainska flyktingar integreras rekordfort. Efter ett år är fler i arbete än vad andra flyktinggrupper har nått efter fyra år. Orsakerna är flera, som utbildningsnivån, men också att själva mottagandet är annorlunda.

En bit över hälften, 56 procent, av de ukrainska flyktingarna har jobb efter ett år, rapporterar TT. Siffran är anmärkningsvärt hög och förvånar. Ukrainarna är också en förhållandevis stor grupp flyktingar. Bedömningen är att det finns 38 000 ukrainare som får skydd i Sverige.

Ukrainska flyktingar anländer till Karlskrona. Integrationen har gått rekordfort. Foto: Johan Nilsson/TT

Skillnaderna mellan ukrainare och andra flyktinggrupper är enorm. 

Hjort: Ukrainska flyktingar integreras och vi borde lära av det

Muslimer har rätt att kämpa för sina rättigheter som minoritet i Sverige. Men en fråga ställer sig själv: Varför fängslas minoriteter när de protesterar för sina rättigheter i de progressivaste av muslimska länder? frågar sig Luai Ahmed.

Muslimska demonstrationer i Sverige bör välkomnas. Oavsett om svenskar gillar läget eller inte är drygt tio procent av det svenska samhället numera muslimskt. Som minoritet har de rätt att kräva sina egna egendomliga rättigheter, det hör till spelreglerna i en demokrati. Det betyder inte nödvändigtvis att deras önskningar bör beviljas, men deras rätt att begagna sin yttrandefrihet är ovillkorlig.

Varför fängslas minoriteter när de protesterar för sina rättigheter i de progressivaste av muslimska länder?

Ahmed: Inga minoriteter på muslimska gator!

Regeringen stramar åt migrationspolitiken, enligt ansvariga ministern Maria Malmer Stenergard (M) nödvändigt för att få ordning på integrationen. Men frågan är om inte det tåget gått.

Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M) strävar på med det av Tidöpartierna utlovade migrationspolitiska paradigmskiftet. Vid en pressträff på torsdagen presenterade hon tillsammans med Mattias Bäckström Johansson (SD) regeringens senaste förslag på området.

Maria Malmer Stenergard (M). Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT

Att röja upp i migrationspolitiken efter de galna åren är inte gjort i en handvändning.

Skogkär: Hårdare regler för mjuka

Ann-Sofie Hermansson ångrar, i en ledare i GP, att hon inte gick hårdare åt extremismen. Samtidigt varnar hon för nästa område som kommer att drabbas är förvaltningen. Redan nu kan vi se samma mönster som förr – de som pekar på problem beskylls för rasism och problemet får äta sig djupare och djupare in tills det inte går att förneka längre.

Ann-Sofie Hermansson skriver en <a href="https://www.gp.se/ledare/jag-borde-lagt-ännu-mer-kraft-på-att-bekämpa-islamismen-1.104629063">tankvärd ledare i GP</a>. Hon ångrar att hon som politiker inte tog extremismen på mer allvar. Det är en viktig reflektion och Hermansson är ändå en av dem som gick långt längre än de flesta. Hon till och med hamnade inför rätta på grund av sitt motstånd mot extremism..

Att tala volymer på flyktingar ansågs länge djupt rasistiskt. Foto: Staffan Lšwstedt/SvD/TT 

Att lösa problem nu är enklare än om flera år

Hjort: Anklagelser om rasism förvärrar problemen

När diverse diktaturer i FN fördömer koranbränning är deras retorik påfallande lik hur det numera allt oftare låter från den svenska regeringen.

FN:s människorättsråd antog på onsdagen en <a href="https://documents-dds-ny.un.org/doc/UNDOC/LTD/G23/136/45/PDF/G2313645.pdf?OpenElement">resolution</a> som fördömer de koranbränningar som skett i “vissa europeiska länder”, det vill säga Sverige.

Koranbrännaren Salwan Momika har nu hamnat på Al Qaidas dödslista. Foto: Stefan Jerrevång/TT

Är det inte en bränd koran så är det en teckning. Är det inte en teckning så är det en bok.