Det är förstås allvarligt att det ofta saknas resurser för grävande journalistik. Men i många miljö- och jordbruksrelaterade frågor handlar det minst lika mycket om en brist på vilja att gå emot populära uppfattningar. En nyhetsjournalist behöver faktiskt inte koppla på autopiloten så fort begreppet ekologiskt jordbruk nämns, skriver Bulletins ledarkolumnist Torbjörn Fagerström.

Den grävande journalistiken har hamnat på undantag. Den är klämd av både resursbrist och sviktande kompetens i grävandets metoder. Samtidigt är behovet av granskning av makten större än någonsin, nu när faktaresistens, nättroll och kommentarstrådar på nätet löper amok med det som är sant och relevant.

Torbjörn Fagerström, professor emeritus. Foto: Karl Gabor.

Det handlar om en brist på vilja att gå emot populära uppfattningar bland nyhetsjournalister.

Torbjörn Fagerström: Granskande journalistik – en telefon räcker långt om viljan finns

Från våra avlägsna förfäders storviltsjakt, via slitet i jordbruket och över kristna föreställningar har en självklar föreställning inskärpts: Ömsesidighet i hjälp och att inte ligga andra till last, skriver vår krönikör Erik Lidström.

Ska man fritt få tigga på våra gator och torg? De som påstår sig ha det svårt, ska de få söka hjälp utanför svenska butiker? Ja, säger våra folkvalda. Helst inte, tycker en stor del av allmänheten. Men varför inte? Varför skulle man inte få göra det?

Tiggeri – en typ av känslomässig utpressning? Foto: Privat / Fredrik Sandberg/TT

I Sverige har sedan länge en självklar föreställning inskärpts: Ömsesidighet i hjälp och att inte ligga andra till last.

Lidström: Tiggeri är en form av emotionell utpressning som bör förbjudas

Mångkulturalismen började som en vacker tanke, men det blev inte som folk hade tänkt sig. Efter hand ändrade dessutom tanken sig så att hyllandet av olikheter blev förnekandet av olikheter. Det är dags att skrota mångkulturen som ideal.

När idén om Sverige som ett mångkulturellt land började dyka upp på 1960-talet handlade det i hög grad om att rätta till gamla försyndelser mot inhemska minoriteter. Finsktalande skolbarn i Tornedalen hade tvingats tala svenska också på rasterna. Samerna hade ibland utsatts för tvingande assimileringspolitik och ibland för dess raka motsats, enligt devisen ”lapp skall vara lapp”. Ibland hade därför samiska barn tvingats gå i internatskolor där de drillats i svenska, ibland hade de tvärtom fått bo i kåtor och bara fått enklaste form av undervisning. Båda metoderna andades onödig klåfingrighet från myndigheternas sida.

Debatten om mångkultur handlade länge om hur underbart det var med nya spännande dofter och maträtter och en levande torghandel. Foto: Anders Hillergren/TT

Med stor invandring krävs inte mångkultur, utan svensk kultur, för att underlätta integration.

Dan Korn: Mångkulturalismens misslyckande

Budgetsatsningar beskrivs oftast i nominella tal och inflation och befolkningsökning tas inte heller med i beräkningen. En sådan granskning visar dock att regeringens prioriteringar är andra än de vill ge sken av, skriver vår gästkrönikör John Gustavsson.

Sedan regeringens budgetproposition presenterades har media sedvanligt fokuserat på vilka grupper som är vinnare och förlorare. Tyvärr verkar de flesta journalister vara omedvetna om att Sverige idag har en högre inflation än vi kommit att bli vana vid sedan finanskrisen, och till råga på det växer vår befolkning. Pengarna räcker alltså inte till lika mycket, och ska dessutom spridas över en större befolkning. När man tar hänsyn till detta så framstår flera av regeringens ”satsningar” som högst blygsamma, medan nedskärningarna framstår som betydligt mer brutala.

Finansministern på årets budgetpromenad. Vår krönikör John Gustavsson. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / Privat

En granskning visar att regeringens prioriteringar är andra än de vill ge sken av.

Gustavsson: Höstbudgeten avslöjar regeringens prioriteringar – och det är inte fattigpensionärer

Garantipensionen till människor som invandrat vid högre ålder är bara ett av många sätt som Socialdemokraterna använder skattepengar till röstköp på, skriver Torsten Sandström.

Antalet nya invandrare till Sverige under de senaste 15 åren uppgår till nästan en miljon. Alltså i runda slängar tio procent av dagens befolkning. Tillsammans med tidigare anlända utrikesfödda talar vi faktiskt om det dubbla antalet, drygt två miljoner människor. De utgör idag Socialdemokraternas största väljargrupp, övertrumfande svenskfödda industriarbetare i olika åldrar. Nu ska jag tala om varför för den som inte redan vet.

Torsten Sandström är krönikör i Bulletin. Foto: Janerik Henriksson/TT / Privat

Garantipensionen till människor som invandrat vid högre ålder är bara ett av många sätt som röster köps på.

Sandström: Sossarna storköper röster på ett omoraliskt vis

När statlig service blir tillgänglig enbart varannan dag vill jag bara betala skatt varannan dag.

Posten, eller rättare sagt statliga aktiebolaget Postnord, meddelar att man nu börjar med varannandagsutdelning. Det innebär ”brev, tidningar och reklam varannan vardag, istället för varje vardag som det är i dag”. Under hösten rullas <a href="https://www.postnord.se/vara-losningar/artiklar/framtidens-post/sa-fungerar-varannandagsutdelning?utm_source=facebook.com&amp;utm_medium=social&amp;utm_campaign=solo_regionstockholm&amp;utm_content=organic_post&amp;fbclid=IwAR2qeJYGu980LK1qz82tRNHMm-sIjEBe5ZnYtcJA0ghE2RYls6bBDxAtVAw">modellen</a> ut i Stockholmsregionen efter att tidigare ha prövats i Syd och Väst. Nästa år ska varannandagsutdelning råda i hela landet.

Statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson. Foto: Pontus Lundahl, TT.

När statlig service blir tillgänglig enbart varannan dag vill jag bara betala skatt varannan dag.

Gudmundson: När får vi varannandagsskatt?

Vi lever med en befogad rädsla för våld och hot om mera våld. Att kvinnor lär sig självförsvar är inte tecken på någon feminisering av samhället utan på motsatsen, skriver Lars Åberg.

Det sägs på sina håll att Sverige har feminiserats och att det är en viktig förklaring till landets olycka. Med det senare avses då den tilltagande otryggheten och ett allmänt förfall hos den välfärd vi betalar skatt för. Det kan låta ungefär så här:

Kvinnor som tränar självförsvar – samhällets maskulinisering eller feminisering? Foto: TT Nyhetsbyrån / Lars Strandberg

Det är en synvilla att samhället skulle ha feminiserats när det är machokulturen som brer ut sig.

Åberg: Borde kvinnor skaffa maskingevär?

Regeringen gör sitt bästa för att verka ta krafttag mot kriminaliteten. Men i själva verket agerar de rödgröna svagt, långsamt och ofta efter press från oppositionen. Man får hoppas att väljarna ser igenom och synar.

KRÖNIKA. På fredagen <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.regeringen.se">presenterade </a>regeringen ett antal åtgärder mot grov brottslighet, som slopad straffrabatt, utökning av Sluta skjut och avhopparverksamhet.

Morgan Johansson (S) försöker få oss att tro att regeringen är kraftfull. 

Dahlman: De rödgröna bluffar om sin tuffhet 

Finansministern och måhända blivande statsministern Magdalena Andersson siktar in sig på rollen som jämlikhetsivrare. Danne Nordling skärskådar socialdemokratins jämlikhetstanke med berättelsen om den lilla röda hönan.

Finansminister Magdalena Andersson (S) försöker i sin rapport om fördelningspolitik och jämlikhet från i maj 2021 ta ett ideologiskt grepp med inriktning på utjämning. Första avsnittet i rapporten har rubriken: ”Jämlikhet är socialdemokratins bärande idé”. Arbetsgruppen under Anderssons ledning skriver:

Magdalena Andersson – en förkämpe för jämlikhet? Foto: Fredrik Sandberg/TT / Privat

Nordling skärskådar socialdemokratins jämlikhetstanke med berättelsen om den lilla röda hönan.

Nordling: Socialdemokratisk syn på jämlikhet bygger på orättvisa

Pöbelhopar på sociala medier och i etablerad press samspelar för att tvinga bort oliktänkande och beröva människor försörjning, skriver Bulletins ledarkolumnist Johan Sundeen.

I sin mycket uppmärksammade bok Fallet (Mondial förlag) skildrar etikern och författaren Ann Heberlein en deplattformeringshistoria. Hon skriver närmare bestämt om sin egen utestängning från det massmediala och akademiska finrummet. Heberleins bok rymmer oräkneliga exempel på vuxenmobbning i svensk offentlighet. Hon visar hur pöbelhopar på sociala medier och etablerade pressorgan samspelar för att inte bara tvinga bort oliktänkande, utan rent av beröva människor deras försörjning.

Ann Heberleins bok Fallet skildrar en närmast systematisk deplattformering som alltjämt pågår, skriver Bulletins ledarkolumnist Johan Sundeen. Foto: Claudio Bresciani, TT.

Pöbelhopar på sociala medier och i etablerad press samspelar för att tvinga bort oliktänkande och beröva människor försörjning.