Det har gått tio år sedan de fasansfulla dåden på Utøya och i debatten hävdas det att Breiviks tankegods blivit mer accepterat. Men även mainstreamdebattörer till vänster tycks ha radikaliserats av terrordådet, skriver Ann Charlott Altstadt.

Det har gått tio år sedan Anders Breiviks sprängdåd i Oslos regeringskvarter och den fasansfulla massakern på Utøya.

Ungdomar besöker minnesmärket på Utøya. Foto: Human-Etisk Forbund (CC BY-SA 2.0)

Tio år efter Utöya. Har Breivik blivit mainstream?

Altstadt: Tio år efter Utøya – har Breivik radikaliserat mainstream?

I dag går många arbetslösa samtidigt som arbetsgivare desperat skriker efter personal. Utbildningssystemet måste genast styras hårdare för att möta behoven. Så länge skattebetalarna står för notan behöver friheten begränsas.

KRÖNIKA. Företag i Norrland är i stort behov av arbetskraft. En industriell expansion är på gång och många grunnar över hur man ska få hundratusentals att vilja flytta norrut. Det planeras till och med rekryteringsresor till Kina för att fylla kompetensluckorna.

Måste styra mer. Foto: Claudio Bresciani/TT

Friheten inom utbildningsväsendet måste begränsas så länge skattebetalarna står för notan.

Dahlman: Fler måste plugga rätt – så länge skattebetalarna betalar

Socialdemokraternas och politikerklassens ovilja att släppa taget om makten börjar bli ett demokratiproblem, skriver gästkrönikören Torsten Sandström, och efterlyser mer av direktdemokratiska inslag.

Att inte släppa taget beskrivs ibland som en dygd. Det gäller att kämpa för sina ideal. Det ligger nog mycket i detta. Det är allmänt sett berömvärt att stå för sina åsikter. Men räcker det verkligen?

Ledare för ett parti som biter sig fast vid makten? Foto: The Presidential Press and Information Office (CC BY 4.0)/Privat

Socialdemokraternas och politikerklassens ovilja att släppa taget om makten börjar bli ett demokratiproblem. 

Torsten Sandström: Därför släpper sossarna inte taget över nationen

Friedrich Nietzsche, den gamle tyske kritikern av alla moraliska normer som andra tar för givna, gav oss för längesedan en nyckel till förståelsen av det kroniskt dåliga samvetet i Norden.

Vi brukar säga att Sverige och Danmark vuxit ifrån varandra under de senaste årtiondena, exempelvis i frågan om invandring och dess konsekvenser. Som Dan Korn har varit inne på här på denna ledarsida, har särskilt tre påståenden varit bestämmande för den svenska självförståelsen, åtminstone den som definieras av den politiska klassen i Stockholm:

Friedrich Nietzsche. Foto: Privat/ Public Domain/ TT

Nietzsche förklarade den grundläggande orsaken till många av dagens problem.

Jalving: Grymhet är en förutsättning för modern humanism

Narkotikadödligheten i Sverige är fyra gånger så hög som EU-genomsnittet. Trots detta vägrar våra politiker att titta på de alternativ till kriminalisering som finns i bland annat Portugal. Dessutom skulle en legalisering beröva de kriminella gängen deras basinkomst, skriver Omar Makram.

Gängvåldet på gatorna i Sverige fortsätter att eskalera och fler och fler utomstående drabbas. Även poliser och barn har hamnat i korselden. 
 Trots polisens offensiva insatser och att fler och fler kriminella grips lyckas gängen återhämta sig och de brottslingar som blir häktade ersätts snabbt av andra, något som regionpolischef Mats Löfving är förvånad över: “Jag är förvånad över att vi inte ser tydliga effekter av att vi har så många frihetsberövade, inte minst i ledarskiktet.” (<a href="https://www.svt.se/nyheter/regionpolischefen-jag-ar-forvanad-av-att-vi-inte-ser-tydliga-effekter" target="_blank" rel="noopener">SVT, 21/7</a>) 
 Politiker, poliser, kriminologer och debattörer diskuterar repressiva och förebyggande åtgärder för att bekämpa kriminella gäng: Längre straff, slopad ungdomsrabatt, avlyssning, fritidsgårdar och socialtjänstens och skolans roll i att tillse att tonåringar inte går in i brottslighet. Som vanligt är det dock för mycket prat och för lite handling från politikernas sida. Men det finns en viktig aspekt som saknas i den svenska debatten, men som i stort sett diskuteras i alla andra länder: Avkriminalisering eller legalisering av cannabis för att beröva gängen deras basinkomst. Evidensen visar att kriget mot narkotikan är omöjligt att vinna, och fler och fler länder börjar långsamt inse detta. Det finns inget som tyder på att kriminalisering av droger leder till att de blir otillgängliga för narkotikamissbrukare. Här i Europa har många länder redan avkriminaliserat personlig användning av cannabis, liksom flera delstater i USA, varav vissa också legaliserat cannabis helt, på samma sätt som i Kanada. Vissa länder, som Portugal, har gått ännu längre och avkriminaliserat personlig användning av i princip alla droger, och det gjorde nyligen delstaten Oregon i USA också

Omar Makram är krönikör för Bulletin. Foto: Khalid Mahmood (CC BY-SA 3.0)/Privat

Det är dags att legalisera cannabis och utdela det hårdaste slaget mot gängkriminaliteten någonsin.

Makram: Det är dags att legalisera cannabis

Vissa inom KD protesterar mot partiets ”hårda” linje. Alf Svensson vill se fler barmhärtiga samariter i svensk politik. Men är det verkligen barmhärtigt att tvinga folk att vara goda? Jag tycker inte det.

KRÖNIKA. ”Det behövs fler barmhärtiga samariter i svensk politik”, sa Alf Svensson, Kristdemokraternas tidigare partiledare, till Dagens Nyheter i helgen (<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.dn.se/sverige/frikyrkliga-overger-kd-pa-grund-av-flyktingpolitiken/">25/7</a>).

Tidigare partiledaren är kritisk mot den nuvarande. Foto: Erik Abel/TT

Tvinga inte svenskarna att bli barmhärtiga samariter. Godhet måste komma frivilligt från hjärtat.

Dahlman: Var inte god på din nästas bekostnad

Välfärdsstaten byggdes för att ingen skulle tvingas tigga för sitt uppehälle. Men tiggarna är sedan länge tillbaka. Fast de kommer från andra länder. Politiker lät utvecklingen rulla på. Välgörenhetsorganisationer gjorde allt för att underlätta tiggarnas tillvaro. Det tackar säkert människohandlarna för.

Poängen med välfärdsstaten, eller folkhemsbygget om man vill kalla det så, var att avskaffa fattigdomen, åtminstone den absoluta.

Tiggare i Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg/TT

I spetsen för att legitimera och normalisera det nya gatutiggeriet har diverse hjälporganisationer gått.

Skogkär: De som normaliserat tiggeriet är de kriminellas nyttiga idioter

Även om Trump är borta så fortsätter Kina att vara i fokus för den amerikanska utrikespolitiken. Här skriver professor emeritus Melvyn B. Krauss om Bidens försök att skapa en enad front mot Kina och hur det även kan innebära en kursändring gentemot Ryssland.

STANFORD – Den <a title="Biden’s Great Game" href="https://www.project-syndicate.org/commentary/biden-nord-stream-2-part-of-broader-china-strategy-by-melvyn-krauss-2021-06" target="_blank" rel="noopener">strategiska doktrinen</a> bakom den amerikanske presidenten Joe Bidens senaste toppmöten i Europa var att forma en enad västerländsk front mot Kina. Under veckorna som förflutit sedan dessa möten har det blivit tydligt att han lyckats.

Richard Nixon under sitt besök i Kina 1972. Enligt Melvyn B. Krauss försöker Biden sig nu på ett strategiskt politiskt skifte likt Nixons ping pong-diplomati, fast denna gången riktar sig omläggningen av politiken mot Kina. Foto: AP/TT.

Professor emeritus Melvyn B. Krauss om Bidens försök att skapa en enad front mot Kina.

Melvyn B. Krauss: Joe Bidens Nixon-strategi gentemot Kina och Ryssland

Paul Milgrom belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2020 för sitt arbete med auktionsteori och marknadsdesign. Här argumenterar han och kollegan Silvia Console Battilana för att dylika metoder kan användas för att fördela knappa resurser, som till exempel vatten, inom miljöområdet.

Den här artikeln finns också på engelska. If you want to read it in English, click <a title="The Power of Market Design" href="https://bulletin.nu/the-power-of-market-design">here.</a>

Torka på en gård i Kalifornien, maj 2015. Kan ekonomisk teori hjälpa oss att undvika liknande scener i framtiden? Foto: Rich Pedroncelli/AP/TT

Ekonomipristagaren Paul Milgrom argumenterar för att marknadsdesign kan användas för att fördela knappa resurser, som till exempel vatten.

Marknadsdesignens kraft

Luai Ahmed ser tillbaka på en period i sitt liv präglad av protester, hopp och en brinnande tro på att förändring var möjlig. Om en proteströrelse som inkluderade alla ideologier under himlen. Och förändringar blev det. Men överlag till det sämre.

Den 17 december 2010 blev den 26-årige Mohammed Bouazizi trakasserad och örfilad av en kvinnlig polis i Tunisien. I sin ilska gick han till en bensinstation och köpte en hink med bensin. Med den gick han till stadens polisstation. Där hällde han bensinen över sig och satte eld på sig själv. Då visste han inte att han inte bara skulle sätta eld på hela arabvärlden, utan även på Europa.

Tahrirtorget i Kairo under den arabiska våren. Luai Ahmed är krönikör på Bulletin. Foto: Lilian Wagdy (CC BY 2.0)/Joakim Eklöf

Vore jag tillbaka i 2011 så hade jag fortfarande gått till Förändringstorget och ropat efter förändring.