Att en regering kan bildas och sitta kvar utan aktivt stöd från riksdagen är ett demokratiskt problem som tillåter politiken att smita från ansvar. Ett annat problem är bestämmelserna kring nyval. Det skriver Magnus Norell, som uppmanar till engagemang i demokratifrågor.

Kära läsare! Som bekant riktar jag oftast mitt sökarljus mot MENA-regionen och frågor som rör terrorism och politiskt våld.

Magnus Norell efterlyser engagemang i demokratifrågor. Foto: Gustav Mårtensson/Christine Olsson/TT

Att en regering kan bildas och sitta kvar utan aktivt stöd från riksdagen är ett demokratiskt problem.

Norell: Sverige är ingen mogen demokrati

Andra delen av Dan Korns granskning av kulturens och volymens betydelse för invandring och integration.

– Are you stupid? Är du dum i huvet, eller?

Om du inte riskerar att åka på en snyting, kan du tillåta dig att vara oförskämd.

Korn: Är du dum i huvet, eller?

Den svenska regeringsformen klargör vilka lagar och regler som åligger riksdag och regering att stifta. Men på sistone har vi sett myndigheter utfärda ”regler” som saknar referens i regeringsformen – med regeringens goda minne. Jakob Heidbrink frågar sig vad man ska med en konstitution till om man inte följer den.

Enligt 1 kap. 1 § regeringsformen utövas makten i Sverige under ”lagarna”. Detta uttrycker legalitetsprincipen, alltså principen att offentlig makt i Sverige utövas med stöd i rättsliga normer och inte får utövas som det passar. I avsaknad av en konstitutionsdomstol är det politikens sak att följa denna mest grundläggande regel.

Jakob Heidbrink är kritisk till hur statsminister Stefan Löfven (S) förhåller sig till grundlagen. Foto: Anders Wiklund/TT

Regeringen och dess myndigheter drar åt sig allt mer av lagstiftningsmakten.

Heidbrink: Regeringen struntar i grundlagen av bekvämlighetsskäl

I all tid har bonden prisat den bördiga jorden och glatts åt den goda skörden. Men idag tycks denna nästan estetiska upplevelse inför det produktiva jordbrukslandskapet vara på väg att försvinna. Jordbruket är nog den enda bransch där ledande opinionsbildare förordar en återgång till mera lågproduktiva metoder. Det börjar bli dags att återupprätta synen på jordbruket som en produktivkraft och motor för både landsbygdens utveckling och folkförsörjningen.

<section>
 <div>
 Bland det vackraste jag vet är ett bördigt, produktivt, välskött jordbrukslandskap. Höstvete som är så välgödslat att det blir nästan blågrönt. Blommande rapsfält som är så täta att man nästan får lust att lägga sig på den gula mattan. Stubbåkrar som sprutats med glyfosat så att det vissnade ogräset harmonierar med stubbens gula färg. I en sådan stubbåker kan man så en ny gröda, utan att plöja jorden, vilket ger stora miljövinster.
 </div>
</section>

Vättern från Brahehus. Foto: Anders Good/TT

Modernt jordbruk är miljövänligt och energibesparande, men motarbetas av miljövännerna.

Fagerström: Se skönheten i den produktiva jorden!

Nima Sanandaji avslutar sin genomgång av de tre största städernas siffor för försörjningsstöd och konstaterar att Malmö har klara problem. Samt stakar ut en tentativ väg framåt.

Det här är min tredje krönika om försörjningsstödet. Efter att ha skrivit om Stockholm och Göteborg tänkte jag avsluta med att se över situationen i rikets tredje största stad, Malmö. Under 1990-talet var Sverige ett samhälle där försörjningsstödet, eller socialbidrag som vi kallade det då, var relativt generöst. Själv växte jag upp i en familj som delar av tiden fick försörjning via socialbidrag.

Nima Sanandaji analyserar försörjningsstödet i Malmö. Foto: Johan Nilsson/TT

Malmö har ett högre bidragsberoende än Stockholm och Göteborg, men också potential till förbättringar.

Nima Sanandaji: Den obekväma sanningen om Malmös bidragsberoende

Om vi delar upp oss efter klass, etnicitet, kön och så vidare riskerar indelningen att låsa fast oss i en viss grupp och göra oss till ovänner. Sträva i stället efter ett individualistiskt, meritokratiskt samhälle där varje människa ses för den hon är.

KRÖNIKA. I sitt sommarprat sade polisen Nadim Ghazale: ”Är du vit, svensk, straight och man – då är du redan inkvoterad. Grattis, du fick den enklaste vägen” (<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://sverigesradio.se/artikel/nadim-ghazales-sommarprat-i-text">12/7</a>).

Kontroversiell sommarpratare. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio/Johan Nilsson/TT

Identitetspolitik är ett otyg som går på tvärs med individualism och meritokrati. 

Dahlman: Vita poliser ska självklart även stå på svartas sida

När brottsligheten ökar krävs det fler fängelseplatser. Numera är häkten och anstalter fulla – för att inte säga överbelagda. Det ökar risken för gisslandramer likt det på Hällbyanstalten. Kriminalvården är kanske inte det välsmorda maskineri justitieminister Morgan Johansson (S) vill få det till.

Sverige påminner allt mer om en plats hämtad ur ett amerikanskt kriminaldrama. En plats där kriminella gäng i kamp om narkotikamarknaden skjuter vilt mot varandra på öppen gata. En plats där maffiafamiljer kontrollerar hela stadsdelar.

Fullt polispådrag vid Hällbyanstalten i samband med onsdagens gisslandrama.  Foto: Christine Olsson/TT

Sverige behöver fler fängelseplatser. Och billigare. Besparingsutrymme finns.

Skogkär: Kriminalvården är en svensk framtidsbransch

Sverige tycks lida av en politisk ledarskapskris, där alltför många föredrar att leva i en enkel fantasivärld där de kan positionera sig som goda. Men i en verklighet som är komplex och paradoxal, blir avståndstaganden mest ett slag i luften, skriver Johan Grant.

Denna vecka har jag inte fått in någon fråga och jag väljer därför att ta upp en egen. För ett par dagar sedan skrev jag en tweet som väckte genklang hos många och jag vill passa på att utveckla mina tankar kring innebörden.

Johan Grant svarar på Bulletinläsarnas frågor. Foto: Robert Eldrim

Alltför många politiker föredrar att leva i en enkel fantasivärld där de kan positionera sig som goda.

Johan Grant: Att vägra samtal och markera avstånd – är det verkligen ledarskap?

En förskollärare fick nyligen sparken efter att hållit fast en femåring. Det är ännu ett exempel på att samhället ofta står på bråkstakarnas sida och försvagar lärarnas auktoritet. Vem vinner på det? Inte barnen som vill ha studiero. Inte Sverige.

KRÖNIKA. ”Han sparkade och slog mig så jag försökte värja mig mot det”, berättade förskolläraren. Hon hade därför satt sig på huk över femåringen och låst fast barnets ben och armar för att barnet inte skulle skada sig själv eller andra.

Skapa ordning och reda i skolan, så att barn kan bygga en framgångsrik framtid. Slapphet ger inte studiero.

Dahlman: Låt lärarna få agera mot bråkiga kids

När bilden av Sverige blir mer lik den verklighet vi lever i händer något anmärkningsvärt, skriver Lars Åberg. De som borde ta ansvar för samhällsbygget tar avstånd från sin egen skapelse.

För några år sedan debatterades Sverigebilden på det sätt som blivit det gängse: man pratade om hur saker framställdes och inte om de verkliga förhållandena bakom framställningen.

Stefan Löfven är statsminister över ett land som har problem med självbilden. Foto: Anders Henrikson (CC BY 2.0)

Eftersom många problem kunde förutses förvånar det att så lite tankemöda lades på att förebygga och undvika dem. 