Birgit Friggebos katastrofala insats som allsångsledare i Rinkeby Folkets hus har blivit en symbol för taffliga politiker med nollkoll. Men egentligen försökte hon bara rädda ansiktet på en ännu tondövare Carl Bildt, skriver Ann Charlott Altstadt.

We shall over come-debaclet i Rinkeby Folkets Hus 1992 väcker fortfarande hånskratt som ett av samtidspolitikens mest pinsamma ögonblick.

Carl Bildt och Birgit Friggebo besöker Rinkeby Folkets Hus 1992. Foto: Yvonne Åsell/TT

Birgit Friggebos allsång har blivit symbolen för politisk pinsamhet, men vad hände egentligen? 

Altstadt: Carl Bildt – inte Birgit Friggebo – orsakade We shall over come-haveriet i Rinkeby 1992

Där fria marknader kan balansera en myriad mänskliga behov och preferenser, genererar reglering och aldrig så välmenande och kompetenta byråkratier brist och köer. Vår gästkrönikör Erik Lidström förklarar varför.

Bostadsbristen i huvudstaden är enorm. <a href="https://bostad.stockholm.se/statistik/aktiva-kotider-per-ar/" target="_blank" rel="noopener">724 552 personer stod i bostadskö i Stockholm den 21 juni 2021</a>, ett fullständigt absurt antal. Hur många borde det vara? Ifall våra politiker inte brydde sig om våra bostäder skulle det vara noll, zéro, nul, nada. Hur många personer står i den kommunala korvkön för att få köpa falukorv i Stockholm?

En stad utan bostadsbrist. San Francisco efter jordbävningen och branden 1906. Foto:  H. D. Chadwick, Public Domain

Det är tragiskt vi har en bostadspolitik överhuvudtaget och det är hög tid att den avskaffas.

Erik Lidström: Bostadspolitik ger bostadsbrist och höga priser

Som svar på kritik från skribenten Ivar Arpi skrev Sveriges justitieminister på Twitter: ”Vad har du själv gjort i politiken?” Jag fattar att S är rädda att förlora makten nu, men att vi journalister granskar och tycker till ska uppmuntras och hyllas i en sund demokrati.

KRÖNIKA. Journalister ska granska makten. Både vi som skriver åsiktstexter och alla de reportrar som neutralt granskar, ifrågasätter och avslöjar saker är viktiga kuggar i demokratin.

Foto: Carl-Olof Zimmerman/Jonas Ekströmer/TT

Det är en farlig utveckling när en minister försöker tysta kritiker med ”Vad har du själv gjort i politiken?”

Dahlman: Johanssons påhopp på Arpi osar desperation

Sänkta krav i grundskola och gymnasium och utbildningspolitiska önskningar om att göra alla till akademiker, har inte löst problemet med underpresterande elever. Lösningen kan istället ligga i att uppvärdera det praktiska arbetet, skriver Danne Nordling.

Nu har vetenskapsjournalisten Emma Frans i SvD slagit fast att begåvning till stor del är ärftlig. Hon refererar ett antal vetenskapliga studier och drar slutsatsen: De här resultaten tyder på att den gemensamma familjemiljön påverkar intelligensen i barndomen, när vi bor hemma. När vi blir äldre och världen vidgas blir effekten av uppväxtmiljön försumbar. Liknande effekter har setts när det gäller skolresultat tidigt i livet och på universitetsnivå. <a href="https://www.svd.se/foraldrar-overskattar-sitt-formande-av-barn" target="_blank" rel="noopener">SvD 21/7-21</a>.

Klassisk valaffisch från Socialdemokraterna, valet 1948.

Utbildningspolitiken borde sadla om och ära Arbetaren istället för att vilja göra nästan alla till akademiker.

Nordling: Medfödd begåvning spelar roll för studieresultaten

USA genomlever en våldsam ökning av dödligt skjutvapenvåld. Om orsakerna tvistas det, men intresset för att dra in polisens anslag minskar. Inte minst bland afroamerikaner.

Trots alla dödsskjutningar i Sverige är det en bit kvar till amerikanska förhållanden.

Afroamerikaner i Detroit är inte intresserade av att ta ifrån polisen dess anslag. Foto: John Minchillo/TT

De som bor i områden härjade av kriminalitet är inte intresserade av att ge polisen mindre resurser.

Skogkär: Det som är sant i Detroit är även sant i Malmö och Göteborg

Efter många år av låg inflation har priserna återigen börjat öka. Här skriver Otmar Issing, tidigare chefsekonom och styrelsemedlem i Europeiska Centralbanken, om den senaste tidens prisökningar.

FRANKFURT – Efter många år av låg inflation har priserna under de senaste månaderna stigit nästan överallt. Energi och handelsvaror har gått i spetsen, vilket främst beror på flaskhalsar som uppstått efter nedstängningarna. Men medan sådana hinder i allmänhet ses som tillfälliga, vilket antyder att inflationsökningen snart kommer att avta, så finns det andra faktorer som tyder på att så inte är fallet.

10 miljarder zimbabwiska dollar år 2008. Foto: AP Photo/TT

Otmar Issing, tidigare chefsekonom vid ECB, skriver om den senaste tidens prisökningar.

Inflationens återkomst?

Tio år efter jasminrevolutionen i Tunisien ser landets bräckliga demokrati ut att falla. Förhoppningarna om demokrati i arabvärlden ser därmed ut att få sig ytterligare en knäck, skriver Per Gudmundson.

Det var i Tunisien det började. Den 17 december 2010 dränkte grönsakshandlaren Mohammed Bouazizi in sig själv i bensin och tände på. Polisen hade beslagtagit hans torghandlarvagn och myndigheterna hade vägrat honom hjälp. Han hade inte haft råd att muta sig fram.

Militär posterad vid tv-huset i Tunis. Foto: AP/TT.

Det enda land som lyckades införa demokrati efter den så kallade arabiska våren har nu haft en statskupp.

Gudmundson: Demokrati i arabvärlden ännu mer osannolikt

Polisen Nadim Ghazales gamla tweets som uttrycker hat mot Israel har väckt uppmärksamhet. Luai Ahmed skriver om den indoktrinering i antisemitism som är ett självklart inslag i arabvärlden. Och minns sitt första möte med den i en moské i Jemen.

Sociala medier exploderade under ett par veckor efter att några av tv-polisen Nadim Ghazales gamla offentliga tweets återupptäckts. Många reagerade kraftigt på hans uttalanden såsom att ”SD kan suga hästpenis”. En annan tweet som de allra flesta reagerade på var en där han jämförde Israel med Isis och kallade landet för en ”mänsklig cancer”.

Jemens huvudstad Sanaa. Luai Ahmed är krönikör på Bulletin. Foto: Antti Salonen (CC BY-SA 3.0)/Joakim Eklöf.

Indoktrinering i antisemitism är ett självklart inslag i arabvärlden. 

Ahmed: Arabisk antisemitism är vardagsmat

Liberalernas framtid ser inte ljus ut. En del menar att det är Sabunis fel, men det är väl snarare rebellerna i partiet som sänker det. Vem vågar lita på ett spattigt L där alla och ingen styr?

KRÖNIKA. Liberalerna fick 2,2 procent i senaste <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/novus-kraftigt-okat-valjarstod-for-vansterpartiet">Novusmätningen </a>som kom på onsdagen. Det är självklart katastrofalt. I mätning efter mätning ligger de där under riksdagsspärren och inget verkar hjälpa.

Nina Lundström, Jan Jönsson och Maria Leissner har alla på olika sätt obstruerat mot Nyamko Sabunis partiledarskap. Foto: Pressbild Liberalerna/Gustaf Månsson Svd TT/Janerik Henriksson TT

Vem törs rösta på ett parti som spretar hit och dit? Vänsterfalangen förstör för Nyamko Sabuni. 

Dahlman: Team Lundström, Jönsson och Leissner sänker L

I svensk sjukvård har patienten alltid rätt. Nästan. Men någon rätt att välja läkare utifrån dennes etniska och kulturella bakgrund existerar inte. Patienter med sådana önskemål avfärdas som rasister. Men är frågan så enkel?

Patienter som vill ha etniskt svenska läkare får ofta sina önskemål tillgodosedda, enligt ett <a class="attrlink" href="https://www.dn.se/sverige/patienter-tillats-valja-lakare-med-enbart-svenskt-ursprung-over-hela-landet/" target="_blank" rel="noreferrer nofollow noopener" data-target-href="https://www.dn.se/sverige/patienter-tillats-valja-lakare-med-enbart-svenskt-ursprung-over-hela-landet/">reportage</a> i Dagens Nyheter (26/7).

Spelar det någon roll vem personen bakom läkarbrickan är? Foto: Claudio Bresciani/TT

Det kan finnas andra förklaringar än rasism till att en patient vill ha en ”svensk” läkare.