Sonen medger att han och kompisen agerat dumt, men vidhåller att tjejerna på skolan varit pådrivande i en konflikt som slutade i anklagelser om sexuella trakasserier. Mamman undrar hur man ska gå vidare. Johan Grant ger sin syn på saken.

Johan Grant svarar på Bulletinläsarnas frågor. Foto: Robert Eldrim.

”Din uppgift som förälder är inte att göra livet enkelt utan att förbereda honom för verkligheten.”

Fråga Johan: Min son anklagades för sexuella trakasserier

Sveriges Radio tänker fortsätta att spela den ännu en gång brottsdömde rapparen Yasins musik. Så glorifieras gangsterlivet. Samtidigt växer gängkriminaliteten. Och oskyldiga mister livet.

En tidig morgon i augusti förra året <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/kJ49PA/adriana-12-mordades-nar-hon-var-ute-med-hunden">mördades</a> en tolvårig flicka på McDonalds parkering i Norsborg i Stockholm. Ett oskyldigt offer i de svenska gängkrigen, ett i en växande skara. På fel plats vid fel tillfälle, som det så ofta heter. Som om det skulle finnas fel plats och fel tillfälle att rasta familjens hund.

Blommor och ljus på platsen där den tolvåriga flickan sköts. Foto: Ali Lorestani/TT

När Sveriges Radio hyllar Yasins musik är det marknadsföring av gängkriminalitet.

Skogkär: Sveriges Radio får ditt våldskapital att växa

De senaste dagarna har vi sett exempel på att människor sparkas ut ur olika sammanhang på grund av sina politiska åsikter. Till somligas jubel och andras kritik. Våra politiker har skäl att begrunda sitt ansvar och vilka konsekvenser dessa utestängningar kan få på sikt, skriver Peter Springare.

Jag vill höja ett mycket stort varningens finger över några händelser som vi kunnat läsa om de senaste dagarna. Jag tänker på en SSU-medlem som nu riskerar uteslutning, vars ”brott” bestod i att sitta och ta en öl tillsammans med en aktiv SD-medlem. Nu senast också den ”stolta” beskrivning som blivit viral på facebook, av hur personal på en restaurang slängt ut ett sällskap SD-politiker, endast med motiveringen att dessa inte delade restaurangens värdegrund.

Peter Springare varnar för utestängningar som metod. Foto: Petter Koubek/TT

 Våra politiker har skäl att begrunda sitt ansvar för beteenden som inspirerar utestängningar på politisk grund. 

Springare: Att utestänga människor med ”fel värdegrund” är farligt

Byggen av vägar och järnväg blir ofta väldigt, väldigt, väldigt mycket dyrare än vad Trafikverket räknat med. Och tyvärr verkar makthavarna sakna stoppknapp när budgetar drar iväg. Det är oförskämt mot oss skattebetalare hur våra miljarder sjabblas bort.

KRÖNIKA. Trafikverkets kostnader för föreslagna infrastruktursatsningar har blivit mycket dyrare än beräknat. Myndigheten har systematiskt underskattat kostnaderna, konstaterade Riksrevisionen i en färsk rapport (<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2021-06-29-stora-och-systematiska-kostnadsokningar-vid-statliga-infrastrukturinvesteringar.html">29/6</a>).

Och se upp för kostnaderna för rälsbygget! Foto: Janerik Henriksson/TT

Politiker vill bygga vägar och järnvägar och tycks inte bry sig om det blir dyrare än det var tänkt. 

Håll koll på Trafikverkets glädjekalkyler

Mona Sahlin skriver att Ulf Kristerssons sakliga uttalande om integrationsproblemen är sataniskt uttryckt, men kallar i nästa stund män, eller för många män, för en belastning, och höjer upp invandrade kvinnors integration till skyarna, trots att det är den grupp med lägst sysselsättning. Den osakliga retoriken osar manshat.

Det är inte lätt att hänga med i de tvära kasten när man läser <a href="https://www.aftonbladet.se/debatt/a/jzQdL0/storsta-belastningen-ar-en-destruktiv-mansroll" target="_blank" rel="noopener">Mona Sahlins debattartikel</a> i Aftonbladet. Först fultolkar hon Kristerssons uttalande om invandringssystemet, som om uttalandet var ett angrepp mot var och en enskild invandrare, när uttalandet egentligen beskrev en misslyckad integration av många invandrare som ledde till sociala problem i vårt samhälle.

Mona Sahlin Foto: Alex Ljungdahl/Expressen/TT

Mona Sahlin fördömer Ulf Kristerssons ordval som sataniskt men använder själv samma retorik.

Lindberg: Din retorik osar manshat, Mona Sahlin

Harvardprofessorn och den Internationella valutafondens tidigare chefsekonom Kenneth Rogoff frågar sig om vi kan ta Latinamerikas återhämtning från pandemin för given.

CAMBRIDGE – Den nuvarande kontrasten mellan lugn på de finansiella marknaderna och underliggande sociala spänningar är måhända mer påtaglig i Latinamerika än någon annanstans. Frågan är hur länge denna starka dissonans kan fortgå.

Volcan de Fuego (”Eldvulkanen”) i Guatemala under ett utbrott för tre år sedan. Foto: Moises Castillo/AP/TT.

IMF:s tidigare chefsekonom frågar sig om investerare tar Latinamerikas återhämtning för given?

Kenneth Rogoff: Under den latinamerikanska vulkanen

Hat och förakt är tabubelagda känslor. I alla fall om de riktas mot politiker. Det ses som ett hot mot demokratin. Men när allt mer av människors vardag styrs av politiska beslut ska politikerna kanske inte bli förvånade över att de också hålls ansvariga för allt som går fel. Och att vrede väcks.

Häromdagen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en <a href="https://www.fokus.se/2021/07/anna-bjorklund-darfor-kanner-jag-avsky/">artikel</a> som väckte viss uppståndelse.

Annie Lööf (C). Älskad och hatad. Foto: Stefan Jerrevång/TT 

Politikerhat må vara förkastligt men det är inte svårt att förstå att det kan uppstå.

Skogkär: Politikerförakt uppstår inte ur tomma intet

Utanförskapet används som förklaringsmodell för en högst varierad bukett av samhälleliga åkommor. Det har blivit en projektionsyta för allt som människor oroar sig för. Men varför förknippas det med invandrare när det kan se ut på så många olika sätt, undrar Lars Åberg.

I Sverige förblir man invandrare i generationer och har man invandrat förutsätts man leva i något som kallas utanförskap.

Rinkeby, en bild av utanförskapet. Men bara en av många möjliga. Foto: Houstička (CC BY-SA 4.0). 

Utanförskapet har blivit en projektionsyta för allt som människor oroar sig för. 

Åberg: Utanförskapet är den nya hembygden

Uppföljning tycks visa att projektet fungerar och amerikanska undersökningar ger ytterligare evidensbaserat stöd för att så är fallet. Men det viktigaste är att projektet signalerar en övergång från ideologibaserade till evidensbaserade åtgärder, skriver Nima Sanandaji.

”Sluta skjut.” Så heter det projekt som har pågått i Malmö sedan 2018 och som bygger på en amerikansk strategi för bekämpande av dödligt våld i kriminella grupperingar. Utvärderingar visar att strategin faktiskt fungerar och har lyckats dämpa det dödliga våldet.

Nima Sanandaji är positiv till ”Sluta skjut”. Foto: Pressbild

Det viktigaste med ”Sluta skjut” är det signalerar en övergång från ideologibaserade till evidensbaserade åtgärder.

Nima Sanandaji: Malmö-projektet ”Sluta skjut” fungerar

En SSU:are riskerar uteslutning efter att ha tagit en öl med en meningsmotståndare. Cancelkulturen saboterar det öppna samtalet och skapar polarisering. Men inte heller högern är oskyldig i sammanhanget, skriver Luai Ahmed.

När jag kom till Sverige trodde jag att jag hade kommit till ett glatt, tolerant och civiliserat samhälle där människor respekterade varandras rätt till egna åsikter.

Luai Ahmed är krönikör på Bulletin. Foto: Joakim Eklöf.

Man lär sig mycket av sina meningsmotståndare. Som att de är människor de också.