Trots att det länge förnekades finns svenska No Go-zoner. Nu har vi också fått No Go-vägar, skriver Johan Sundeen.

<section>
 <div>
 Allt sedan jag med ivriga barnsben löpte längs sanddyner på Borrby strand på 1970-talet, har årets sommarmånader tillbringats i de böljande sädesfältens landskap. De cirka femtio semestervistelserna på Österlen har gjort att Skåne och Danmark har tenderat att flyta samman; har blivit till ett. Närheten finns symboliskt uttryckt i att det gröna korset i Bornholms flagga ryms bredvid det gula i Österlens dito. Och Dronningens by når man med tåg på dryga timmen från Ystad. Så kan sädesfältens ro förenas med storstadens larm.
 </div>
</section>

Polis kontrollerar E65 mellan Malmö och Ystad. Foto: Johan Nilsson/TT

Den svenska storebrorsmentaliteten mot Danmark är lika arrogant som obefogad.

Ett annat land – hundra stenkast bort

Två barn skottskadades på lördagen. Statsministern ”blir förtvivlad”. Men vi behöver mer än hans tårar och tomma ord. Sverige behöver kraftfulla insatser. Bara så kan barn känna sig trygga.

KRÖNIKA. De var ute och lekte och så PANG.

Så länge den rödgröna regeringen prioriterar helt fel är deras bekymrade, upprörda ord bara tomt snack.

Dahlman: Strunta i familjeveckan och ge barnen trygghet

I woke-ideologin förenas reklam och journalistik, skriver Lars Åberg. En ny generation uppfostrare söker sin plats på scenen, och med humorlös moralism ska människor förmås att förstå att de har fel om det mesta.

I reklambranschen vill man ligga rätt i vinden, ett behov som är spritt inom verksamheter där attityder, åsikter och ordval ringar in grupptillhörigheten och markerar avstånd till dem som inte begripit hur det ligger till.

Lars Åberg är krönikör i Bulletin. Foto: Lars Strandberg.

Humorlösa woke-moralister är övertygade om sin egen förträfflighet, och vinner mark.

Åberg: De nya moralisterna ersätter gamla fördomar med nya

Statsvetarprofessorn Minxin Pei skriver om hur Kina skadar sin tekniksektor med plötsliga och godtyckliga åtgärder.

Den här artikeln finns också på engelska. If you want to read it in English, click <a title="China Is Killing Its Tech Golden Goose" href="https://bulletin.nu/china-is-killing-its-tech-golden-goose">here</a>.

Hönor på väg till slakt? Bild från en marknad i Shanghai, Kina. Foto: Eugene Hoshiko/AP/TT

Statsvetarprofessorn Minxin Pei om hur Kina skadar sin tekniksektor med plötsliga och godtyckliga åtgärder.

Kina dödar teknikhönan som värper guldäggen

I Stefan Löfvens (S) Europa – det verkliga Europa bortom statsministerns högtidstal – byggs kanske inte så många murar men ett och annat stängsel. I takt med att asyllagar blivit generösare har ansträngningarna ökat för att hålla asylsökande borta.

Just nu <a class="attrlink" href="https://www.dw.com/en/lithuania-starts-building-belarus-border-anti-migrant-fence/a-58219572" target="_blank" rel="noreferrer nofollow noopener" data-target-href="https://www.dw.com/en/lithuania-starts-building-belarus-border-anti-migrant-fence/a-58219572">anläggs</a> ett 55 mil långt gränshinder bestående av rakbladstråd mellan Litauen och Belarus.

Migranter från Kamerun i ett litauiskt uppsamlingsläger. Foto: Mindaugas Kulbis/AP

I takt med att asyllagar blivit generösare har ansträngningarna för att hålla asylsökande borta ökat.

Skogkär: I Löfvens Europa rullas rakbladstråden ut

I en serie artiklar kommer Dan Korn att utreda frågan om betydelsen av kultur och volym när det gäller invandring och intergration. Detta är den första texten.

”Vi har gjort det förr” var den klämkäcka rubriken på Ingrid Lomfors anförande under mötet ”Sverige tillsammans” på Münchenbryggeriet i Stockholm hösten 2015, då följande ord stod uppförstorade på väggen bakom henne:

Ingrid Lomfors talar under rubriken ”Vi har gjort det förr” på Münchenbryggeriet 2015. Foto: Sveriges riksdag.

Volymer av invandring och kulturella skillnader spelar stor roll.

Korn: Nej, vi har inte gjort det förr

Landet befinner sig i en svår ekonomisk och politisk kris som riskerar att öka motsättningarna mellan landets etniska grupper. Möjligheterna att hitta en lösning på situationen försvåras av bekväma eliter och av Hizb’allahs och Irans maktambitioner, skriver Magnus Norell.

Sedan inbördeskriget i Syrien har en miljon syrier flytt till Libanon och en prekär existens klämda mellan kriget i hemlandet och de allt större interna motsättningarna i Libanon. Av Libanons befolkning på cirka sex miljoner (någon folkräkning har inte kunnat genomföras på mycket länge) utgörs således en miljon av syriska flyktingar.

Protester i Beiruts hamnområde efter explosionen där sommaren 2020. Foto: Privat

Möjligheterna att hitta lösningar försvåras av bekväma eliter och av Hizb’allahs och Irans maktambitioner.

Norell: Vart är Libanon på väg?

Nima Sanandaji tittar på siffrorna för Stockholm och konstaterar att färre hushåll överlag mottar stöd, att försörjningsbidragen blivit klart mindre generösa, och att andelen inrikes födda minskat bland mottagarna.

När jag växte upp försörjdes vår familj, åtminstone delar av tiden, via kommunalt försörjningsstöd, eller socialbidrag som det då hette. På den tiden var Sverige mer av ett bidragssamhälle, i och med att de offentliga bidragen över lag var mer generösa, och det fanns färre krav på övergång från bidrag till studier eller arbete. En annan sak som jag minns är att det då också var vanligare att infödda svenska hushåll fick ekonomiskt bistånd.

Nima Sanandaji analyserar försörjningsbidragen i Stockholm. Foto: Pressbild

Färre hushåll mottar försörjningsstöd och bidragen har blivit klart mindre generösa.

Nima Sanandaji: Utrikesfödda i majoritet bland de som får försörjningsstöd

Integrationen går knackigt i Sverige. Om detta tycks de flesta vara överens. Beträffande orsakerna går meningarna däremot starkt isär. Kanske är förklaringen, eller i alla fall en del av den, att det finns för få Eivor och Eva-Lisor i det här landet.

Eivor och Eva-Lisa var två hjärtegoda, äldre svenska kvinnor som hjälpte Nadim Ghazale och hans familj att finna sig till rätta i Sverige efter flykten från Libanon, berättade Ghazale i <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/nadim-ghazale-sommarprat-2021">programmet</a> Sommar i Sveriges Radio (12/7).

Nadim Ghazale. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Invandrares berättelser om svensk rasism får hjärtat att slå snabbare hos antirasister.

Skogkär: Det finns för få Eva-Lisor

Vantolkningarna av Kristerssons härvidlag ökända uttalande är en del av ett politiskt spel som endast skapar polarisering, utan att lösa några problem. En invandring som inte fungerar är en belastning för både invandrare och svenskar, skriver Omar Makram.

Ulf Kristerssons uttalande om att invandringen i Sverige har blivit en belastning har lett till många reaktioner, från såväl politiker som på sociala medier. 
 Kritikerna har byggt upp en halmgubbe av vad Kristersson sade och låtsas att han menade att alla invandrare är en belastning, när det är uppenbart att det inte var det han menade. ”Det är uppenbart att invandringen i Sverige har blivit en belastning både när det gäller kriminalitet, när det gäller hedersproblematik, när det gäller sociala problem och trångboddhet”.

Ulf Kristersson har hamnat i blåsväder. Foto: Stina Stjernkvist/TT

 En invandring som inte fungerar är en belastning för både invandrare och svenskar.