Abstrakta mänskliga rättigheter övervinner konkreta medborgerliga rättigheter då den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg ogiltigförklarar Danmarks lagstiftning, skriver Mikael Jalving.

Familjen sitter inpackad i semesterbilen på väg mot Bornholm och väntar på att stenar skall träffa framrutan. Vi har just nått fram till den ökända sträckan på E65 mellan Malmö och Ystad, där okända förövare kastar sten mot förbipasserande danska bilar. Därför att de kan. Därför att polisen inte kan gripa dem. Därför att förövarna övar sig på krig.

En person har mist synen på ena ögat av stenkastningen på E65. Foto: Johan Nilsson/TT

Europeiska människorättsdomstolen kör över Danmarks politiker, en kamp mellan universalism och nation.

Jalving: Europadomstolen kastar sten genom framrutan

I spåren av nationalstatens sönderfall lyser monarkin starkare än någonsin. Stödet för kungahuset kommer att öka, och det i alla politiska läger, förutspår Ann Charlott Altstadt, samtidigt som hon frågar sig om det intellektuella försvaret för monarkin gränsar till magiskt tänkande.

Vår blivande drottning Victoria fyller hela 44 år i dag Tiden rusar medan den anakronistiska monarkin står stadigt fastrotad i den folkliga opinionens mylla. Nyligen har Kungssångens uppmaning att göra kronan på hans hjässa lätt även hörsammats från det mest oväntade håll.

Monarkin går en ljus framtid till mötes enligt Bulletins krönikör Ann Charlott Altstadt. Foto: Bengt Nyman (CC BY 2.0).

Med energi från nationalstatens sönderfall lyser monarkin starkare än någonsin. 

Altstadt: Kungahusets magi förvandlar liberaler till konservativa!

Sedan 2016 kan riksbanken använda sig av valutainterventioner i stället för räntor som ett sätt hålla inflationen uppe. Men detta verktyg har aldrig använts trots att Riksbanken fått de formella befogenheterna. Danne Nordling skriver om klyftor och inflation.

Före regeringskrisen fanns det en ganska långt framskriden samsyn mellan de borgerliga och socialdemokraterna om att de ekonomiska ”klyftorna” hade ökat de senaste åren, till följd av Riksbankens politik att med hjälp av låga räntor försöka hålla uppe inflationen. Däremot var man inte på samma bog om vad som borde göras för att ”öka jämlikheten”. Detta framgick av en utfrågning i finansutskottet i början av februari.

Riksbanken har aldrig använt sig av valutaintervention. Krönikören Danne Nordling frågar sig: varför? Foto: Carl von Blixen (Public Domain) 

Riksbanken borde överväga att använda sig av valutaintervention för att stävja ökande klyftor.

Danne Nordling: Varför har valutapolitiken inte använts mot de ökande klyftorna?

Med en hel del hjälp från utländska kollegor har svensk polis slagit till mot ledare för landets organiserade brottslighet. Många sitter nu bakom lås och bom. Men återväxten är god. Det råder ingen brist på ambitiösa och samvetslösa unga män som är redo att ta vid och göra kriminell karriär.

Möjligheterna att göra kriminell karriär har förmodligen aldrig varit godare i Sverige.

Justitieminister Morgan Johansson (S) hävdade redan 2017 att regeringen var på väg att knäcka gängen. Munväder, visade det sig. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Unga män utan hämningar står redo att göra kriminell karriär när de gamla ledarna åker fast.

Skogkär: Gängen har inga rekryteringsproblem

Den senaste tidens diskussioner om busliv på Strandvägen pekar på en häxbrygd av etnifierade klassmotsättningar, kulturkrockar och ineffektiva polismetoder. Men det är viktigt att minnas att de främsta offren för dessa aggressiva unga män är de förortsbor som tvingas dela bostadsområden med dem, skriver Omar Makram.

Strandvägen, precis som Hornsbergs strand, har nyligen diskuterats på grund av den oordning som har skapats under sommarkvällarna. Unga män (för det mesta) från förorterna samlas där, kör streetrace och spelar hög musik till sent på natten. De tar inte hänsyn till att deras beteende stör de boende i området som ofta är rädda för att konfrontera dessa män på grund av de aggressiva reaktioner de får. Detta återspeglar något som kallas för antisocialt dominansbeteende. 
 I ett reportage av SR där några av dem som orsakat detta kaos intervjuades blir det tydligt att deras attityd återspeglar mer än bara en önskan att få ha kul. En man påstår att svenskarna inte vill ha invandrare i området och att det som de gör är rebellhandlingar mot den svenska staten, och säger ”när de jävlas med oss (polisen) då jävlas vi tillbaka”. ”Lite egoistiskt att svenskarna har gjort det så fint för sig själva”, säger en tjej, som tillägger att hennes dröm är att sitta på ett tak i Gamla stan, och att hon bara ser äckliga hus i Tensta där hon bor. När hon fick frågan om hon inte tycker synd om dem som bor där, svarar hon: ”Absolut inte!”. Detta handlar inte bara om klass och det handlar inte bara om kultur heller. Det handlar om en kombination av bägge samt andra bidragande faktorer. Läs även: <a href="https://bulletin.nu/betonglejon-placeras-ut-for-att-stoppa-kaotisk-stamning">Betonglejon placeras ut för att stoppa ”kaotisk” stämning vid Strandvägen</a> 
 Attityden hos de intervjuade ortengängen visar förbittring och avund som är baserade på både etnicitet och klass. Den visar också på en offermentalitet och på animositet mot polisen, den svenska staten och svenskar i allmänhet. Det här är människor som inte ser sig själva som svenskar och inte känner att andra ser dem som svenskar heller, så de försöker skilja sig ännu mer från svenskar och det blir en ond cirkel, som förstärker den toxiska attityden. 
 Det är dock viktigt att förstå att den attityden även existerar i länder i Mellanöstern, inklusive i Egypten där jag kommer ifrån. Men sådana situationer uppstår sällan utan konsekvenser. Antingen skulle polisen kliva in eller så skulle invånarna i området konfrontera de nykomlingar som orsakar störningen. Det som komplicerar bilden är att det finns några extra dimensioner här i Sverige. Till att börja med har underklassen tyvärr blivit etnifierad, och det blir lättare att hysa förbittring och fientlighet när det inte bara blir klass mot klass, utan också invandrare mot svenskar. 
 En annan aspekt är att polisen i Mellanöstern är mycket mer hårdhänt och därför räds man den mycket mer. Detta är något som personer som orsakar allmän störning skulle ta hänsyn till, medan de inte riktigt verkar betrakta polisen här i Sverige som ett hinder. Läs även: <a href="https://bulletin.nu/omar-makram-en-polismakt-som-signalerar-hjalploshet-ar-daliga-nyheter-for-samhallet">Makram: En polismakt som signalerar hjälplöshet är dåliga nyheter för samhället</a> 
 En tredje aspekt är genomsnittliga kulturella skillnader. Svenskar är mer konflikträdda, så sannolikheten för konfrontation mellan svenskar och de människor som orsakar störningen är också minimala. Vad som betraktas som hederligt och normativt beteende vid konflikter skiljer sig också åt. Ämnet togs nyligen upp i podden Sista Måltiden, där Mustafa Panshiri påpekade att medan det i Sverige betraktas som eftersträvansvärt att behålla lugnet och bejaka självbehärskning i konfliktsituationer, så gäller det motsatta i Mellanöstern. Och det stämmer. I Mellanöstern skulle hederligt beteende inte vara att hålla sig lugn och sansad när man attackeras, utan tvärtom. Om du accepterar påhopp från en annan person ses din passivitet som svaghet och betraktas som skamlig. 
 Det är sorgligt att oansvarig migrationspolitik och dysfunktionell integrationspolitik förvärrat situationen och lett till segregation och parallella samhällen. Och för att vara ärlig: Medan det naturligtvis är oacceptabelt när besvärliga människor från förorterna orsakar störningar och inte visar någon respekt för invånare som råkar vara svenskar som bor på Östermalm, så är det faktiskt mest synd om de vanliga människor som bor i förorterna och som har fastnat i samma områden som dessa konfliktsökande unga män. Läs även: <a href="https://bulletin.nu/storbritannien-foreslar-radikala-forandringar-av-migrationspolitiken">Storbritannien föreslår ”radikala” förändringar av migrationspolitiken</a> 
 De flesta i förorterna är fortfarande hedervärda människor som strävar efter ett bättre liv, vill göra rätt för sig och vara en del av samhället. Dessa antisociala män förstör för dem ännu mer än de gör för svenskarna. Både genom att ge människor i förorterna ett dåligt rykte, utsätta dem för samma antisociala beteenden och genom att även utsätta dem för brott. 
 Det är de goda människorna i förorterna som framför allt behöver samhällets brådskande hjälp och stöd och det kan endast ske genom en ansvarsfull migrationspolitik, en funktionell integrationspolitik, liksom en effektiv kriminalpolitik som befriar förorterna från sina vargar.

Omar Makram skriver om buslivet på Strandvägen. Foto: Arild Vågen (CC BY-SA 4.0)/Privat.

De främsta offren för asocialt dominansbeteende är de förortsbor som tvingas dela bostadsområde med dem.

Makram: Asocialt dominansbeteende och behovet av fungerande migrationspolitik

I förra veckan petades en SSU:are för att han druckit öl med en sverigedemokrat. Samma vecka gav Centern vänstern makten för att inte på något vis ha med SD att göra. Kan vi snälla börja prata om sakfrågor i stället – och få ordning på Sveriges problem?

KRÖNIKA. Partier har i en sund demokrati naturligtvis rätt att lyfta vilka personer de vill. Men det blev ännu ett tecken på hur vrickad den svenska politiska debatten är när SSU Värmland stoppade nomineringen av Alexander Paulsson till förbundsstyrelsen för att han druckit bärs med en SD:are. Det kunde nämligen se ut som att de båda ungdomsförbunden skulle samarbeta (<a href="https://sverigesradio.se/artikel/ssu-styrelsen-paulsson-olamplig-som-partiforetradare" target="_blank" rel="noopener noreferrer">P4 9/7</a>).

Sveriges problem har eskalerat medan politiker har varit besatta av att distansera sig från Sverigedemokraterna.

Dahlman: SD-beröringsskräcken skadar Sverige

Geopolitiken tycks vara på väg tillbaka. Här ger Princetonprofessorn Harold James oss såväl ett historiskt perspektiv som sin syn på utvecklingen, och argumenterar för att ”geopolitik” som idé inte leder till en lösning av internationella problem.

PRINCETON – Hoppet om att Donald Trumps stökiga avfärd från Vita huset åtminstone skulle innebära att en smula lugn återställdes i världen får nu anses vara släckt. Det finns redan ett nytt och farligt internationellt hot: ”geopolitikens” återkomst på den internationella säkerhetspolitiska arenan.

Den svenske statsvetarprofessorn och riksdagsmannen Rudolf Kjellén (1864–1922)  myntade begreppet ”geopolitik”. På bilden en detalj ur ett pass utfärdat för hans resa till Tyskland och Österrike-Ungern år 1916. Källa: Uppsala Universitet/Alvin Public Domain.

Princetonprofessorn Harold James skriver om geopolitikens återkomst.

Harold James: Lite geopolitik är en farlig sak

Två unga män tar en öl i tillsammans i Karlstad i syfte att lära känna och förstå varandra bättre. En kvinna i Hudiksvall blir förälskad i en man och inleder ett förhållande. Självklarheter i dagens Sverige kan tyckas, men inte i Socialdemokraternas värld.

Alexander Paulsson från SSU Värmland drack i torsdags en <a href="https://sverigesradio.se/artikel/sossebrak-om-ol-med-ungsvensk">”partiöverskridande öl”</a> med Robin Lennartsson från Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna för att diskutera politik. Kritiken från S lät inte vänta på sig.

I S värld får varken kärleken, vänskapen eller tanken vara fri. Foto: JENS MEYER/TT

Socialdemokraterna visar alla tecken på att vara ett parti i panik.

Blomberg: S vågar inte låta tanken vara fri

Uppklaringsprocenten för brott är bedrövlig och gör kriminalitet till en lönsam affär. Med ett val som närmar sig måste frågan diskuteras. Och våra politiker måste våga sätta upp mål för ökad uppklaringsprocent, skriver Nima Sanandaji.

Hur många brott handläggs av polisen, utreds och klaras upp? Det är en intressant fråga att undersöka i ett land som går mot valrörelse och där en av de främsta samhällsfrågorna är kriminaliteten och polisens arbete med att stoppa brottslingarna.

Nima Sanandaji vill se uppsatta mål för högre uppklaringsprocent. Foto: Peter Isotalo, Public Domain/Pressbild.

Nima Sanandaji går igenom statistiken och uppmanar till tydliga mål för bättre uppklaringsprocent.

Nima Sanandaji: Politiker, våga sätta upp mål för minskad kriminalitet!

I sin krönika skriver Henrik Alexandersson om behovet av borgerligt frimod för att försvara ett öppet och fritt samhälle mot en destruktiv vänster som vill riva ner utan att veta vad den skall göra sedan.

Borgerligheten är främst intresserad av att saker fungerar. Och att man respekterar människans grundläggande rättigheter som liv, säkerhet och egendom. Man ser individen som fri medborgare med lika rättigheter och med ansvar för sina handlingar.

Henrik Alexandersson är samhällsdebattör och krönikör på Bulletin. Foto: Privat.

Det är dags för borgerligheten att bli frimodig, ta debatten och stå upp för ett öppet och fritt samhälle.