Om svenska politiker lyssnade på USA:s vicepresident skulle vår migrationsdebatt kunna handla mer om utvandringsländernas bristfälliga demokrati och obefintliga fördelningspolitik, skriver Lars Åberg.

Kamala Harris uppehåller sig som så många andra, och inte alls bara politiker, i det breda utrymmet mellan retorik och realism.

Kamala Harris i intervju på NBC news 8 juni i år. Foto: NBC/TT

Vicepresident Kamala Harris varnar migranter från Centralamerika för att försöka ta sig in i USA.

Lars Åberg: Kom inte hit, sa Kamala Harris

Statliga Delmi pekade i veckan ut SvD och G-P som misshagliga. Delmi namngav särskilt journalisterna Ivar Arpi och mig. Det var ett övertramp – “häpnadsväckande” enligt flera tunga medierepresentanter. Men det tycks bara vara till höger som man reagerar.

”Det är som om respekten för oberoende medier inte längre råder.” Så reagerade <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://tu.se/pressmeddelanden/tu-hapnadsvackande-att-statlig-expertkommitte-pekar-ut-svd-och-gp/">Tidningsutgivarna</a> (TU) efter att Delegationen för migrationsstudier (Delmi) pekat ut de enskilda redaktionerna G-P och SvD, och särskilt namngett journalisterna Ivar Arpi och undertecknad, som påstått samhällsskadliga.

Det tycks bara vara till höger som man reagerar på Delmis övertramp, skriver Per Gudmundson.

Gudmundson: Blockskiljande pressfrihet

Företag visar alltmer socialt engagemang. Tar de samhällsansvar eller skyddar de bara sina egna intressen? Här varnar den ledande nationalekonomiprofessorn Daron Acemoglu oss för att företagsansvar är för viktigt för att lämnas till företagsledarna.

CAMBRIDGE – Oljejätten ExxonMobil <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.cnbc.com/2020/12/14/exxon-mobil-begins-to-mount-defense-of-itself-and-a-bigas-activists-circle.html">tillkännagav</a> nyligen en femårsplan för att minska utsläppen av växthusgaser, och koncernen pumpar ut annonser som understryker dess engagemang för en grön framtid. Tobaksjätten Philip Morris <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.pmi.com/better">presenterar sina planer</a> för att hjälpa rökare att sluta röka. Facebook <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://about.fb.com/regulations/">efterlyser</a> reglering av internet. Utspelen kommer mindre än två år efter att Business Roundtable, en organisation som representerar vd:arna för USA:s största företag, publicerade ett <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.businessroundtable.org/business-roundtable-redefines-the-purpose-of-a-corporation-to-promote-an-economy-that-serves-all-americans">uttalande</a> som uppmanar företag att ta hänsyn till alla sina intressenter.

Philip Morris tidigare vd och nuvarande styrelseordförande André Calantzopoulos. Tobaksjätten säger sig vilja få rökare att sluta röka, men vill den verkligen det? Sedan en tid tillbaka är företagets slogan "Delivering a Smoke-Free Future". Foto: Eugene Hoshiko/AP/TT

Enligt Daron Acemoglu är företagsansvar är för viktigt för att lämnas till företagsledarna.

Problemet är verkställande direktörer

Henrik Alexandersson gör debut som krönikör för Bulletin med en rapport från Berlins ökända klankvarter – där allt inte är som man skulle kunna tro.

Jag bor i vad som kan vara Europas, kanske världens, mest integrerade kvarter – där Neukölln flikar in i Kreuzberg, Berlin. Här bor tyskar, en stor andel turkar och allehanda människor från Europa och resten av världen. Den utländska andelen av befolkningen är ungefär 40 procent.

Gathörn i Neukölln, Berlin Foto: Christophe Gateau DPA/TT

En rapport från Berlins ökända klankvarter, där allt inte är som man tror.

Parallella verkligheter i Berlins klankvarter

Nima Sanandaji skriver om en studie om hur länder återhämtar sig från coronakrisen ekonomiskt. Sverige klarar sig hyfsat, men med en annan politik hade det kunnat gå ännu bättre.

Hur lång tid dröjer det innan världens ekonomier återhämtar sig från coronakrisen? Den frågan ställer den internationella samarbetsorganisationen OECD i en <a href="https://www.oecd.org/economic-outlook/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">aktuell studie</a>. Mer specifikt tittar organisationen på när välståndet per invånare (BNP/capita) kommer att ha återhämtat sig.

Sverige återhämtar sig förhållandevis snabbt.

Nima Sanandaji: När kommer ekonomin att ha återhämtat sig från coronakrisen?

Hamas förhindrar varje försök till en tvåstatslösning i konflikten Israel-Palestina. Det massiva stöd de har från många länder hjälper dem att ständigt starta nya krig, skriver Magnus Norell i sin tredje och avslutande artikel om majkriget i Gaza.

När eldupphör blåstes i det senaste lilla kriget mellan Israel och Hamas (och andra mindre islamistiska grupper på Gaza som Palestinska Islamiska Jihad, PIJ), hade ca 4300 raketer skjutits mot israeliska städer och samhällen (600 av dessa nådde aldrig ens Israel, utan landade i Gaza där de bidrog till förstörda hus, döda och skadade). Under det senaste kriget sommaren 2014 avfyrades ca 4500 raketer. Det är 430 raketer om dagen. Men kriget 2014 pågick i nästan 3 månader, medan detta varade i endast 10 dagar.

Antiisraelisk demonstration i Gaza city 9 juni i år Foto: Mahmoud Nasser, Zuma Press/TT

Hamas förhindrar varje försök till en tvåstatslösning.

Är krig politik med andra medel?

Mannen som örfilade president Emmanuel Macron dömdes snabbt till fyra månaders fängelse. Därmed skulle ordningen kunna vara återställd. Men bakom örfilen ligger mycket mer, berättar författaren Karin Stensdotter i en gästtext för Bulletins ledarsida.

Den åttonde juni fortsatte president Macron sin resa genom Frankrike. Han har ännu inte officiellt startat sin valkampanj – presidentvalet infaller om ett år – men om någon vecka startar valet till regionerna, och utfallet där förmodas ge en fingervisning om hur vindarna kan tänkas blåsa. Men den åttonde, i departementet La Drôme, tog sig presidenten fort ur sin bil och skyndade sig fram för att hälsa på folket. Han var så snabb att en ung man hann grabba tag i honom och ge honom en örfil, innan hans (sjuttio man starka) livvakt kom ifatt.

Stillbilder ur mobilkamerafilm på örfilen mot president Macron.

Toppen av ett isberg, skriver Karin Stensdotter i en gästledartext.

Mycket bakom örfilen mot Macron

John Rawls (1921-2002) kom i sin bok En teori om rättvisa (1971) fram till att en opartisk rättviseprincip, som han kallade ”maximin”, skulle väljas av alla i en ursprungssituation. Detta har testats empiriskt och då får socialliberalismens princip inget stöd.

Harvardprofessorn John Rawls’ politiska teori anses ligga till grund för den socialliberala ideologin, som omfattas av stora delar av socialdemokratin och de borgerliga partierna i Sverige. Den uppfattas ofta gå ut på en långtgående inkomstomfördelning från de rika till förmån för de ”sämst ställda”. Detta filosofisk-teoretiska stöd har sannolikt stärkt det moraliska övertag som omfördelningsivriga politiker haft i mer än 50 år. Nu har beskattningen av ”de rika” fått ny aktualitet genom socialdemokratins orientering åt vänster.

John Rawls Foto: Jane Reed/Harward University

Socialliberalismens filosofiska grund ett misstag?

John Rawls hade fel, socialliberalismen bygger på misstag

Som jag skrev i min första <a href="https://bulletin.nu/regelgiljotinen-1-vagar-politiker-rakna-fram-regelkranglets-prislapp" target="_blank" rel="noopener noreferrer">krönika</a> i denna serie, så fanns det i Sverige tidigare en stark ambition att mäta och minska den omfattande börda som regelverk utgör för landets företagare.

År 2008 räknade myndigheten Nutek ut hur mycket tid och resurser som företagen behövde lägga på hanteringen av offentliga regler och direktiv. Det visade sig att denna kostnad <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nutek-foretagsregler-kostar-miljarder" target="_blank" rel="noopener noreferrer">uppgick till </a>hela 98 miljarder kronor per år. En uppdatering som publicerades året därefter bedömde kostnaden till 100 miljarder kronor per år.

Det finns effektiva sätt att förenkla reglerna för företagande, skriver Nima Sanandaji.

Nima Sanandaji: Enklare regler ger fler företag

I det åttonde avsnittet av Fråga Johan utreds skillnaden mellan transaktionellt och transformativt ledarskap.

Hej!

Skillnaden mellan transaktionellt och transformativt ledarskap.