Antisemitismen har troligtvis ökat i Sverige till följd av att vi fått många invandrare från Mellanöstern. Detta får vi inte blunda för av rädsla för att kallas islamofober. Judarna måste skyddas från hat och hot.

KRÖNIKA. Sofie Löwenmark från Doku var nyligen inne i något som tydligen kallas ”Adolf H-rummet” på den hajpade digitala mötesplatsen Clubhouse och fann kommentarer som åtminstone triggar mina kräkreflexer. ”Vi saknar Hitler. Alla Israelvänner ska slaktas på torget. Judar äger världen. Jag ska knulla din mamma” (<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://twitter.com/SofieLowenmark/status/1393899169430097923">Twitter 16/5</a>).

Migration från Mellanöstern, där antisemitismen är utbredd, kan naturligtvis ha påverkat hur judar bemöts här. 

Skydda judar från hatet

Hederskulturen är stark i många invandrargrupper och så länge invandringen tillåts vara större än vår förmåga att integrera förvärras situationen, eftersom det verkliga problemet är segregationen, skriver Omar Makram

Hedersvåld och förtryck är ett av Sveriges allvarligaste samhällsproblem idag. Om vi ska bli av med det måste vi nedmontera hederskulturen helt.&nbsp;

Omar Makram: Det är segregationen som är problemet

Under pandemin har Sveriges restauranger tappat 51 miljarder kronor i intäkter.

Från och med juni räknar regeringen och Folkhälsomyndigheten med att krogarna kan ha öppet till klockan 22 igen. Och i september kan möjligen något som liknar ett normalt krogliv återuppstå. Det meddelade statsminister Stefan Löfven (S) i förra veckan.&nbsp;

Gudmundson: Det kommer några få, avgörande stunder i livet då man måste göra uppoffringar inte bara för sin egen skull.

Så många öl måste varje svensk dricka för att rädda krogarna

Kritiken hårdnar mot Sveriges Radios hantering av att en reporter hade en relation med en man som Säpo bedömer vara ett säkerhetshot, samtidigt som hon rapporterade om hans utvisningsfall.

Det blir milt uttryckt märkligt när public service själva ska rapportera om skandalen som briserade när stiftelsen <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://doku.nu/2021/05/05/ekoreporter-inledde-relation-med-sakerhetshot/">Doku</a> avslöjade historien om varför de hårdvinklade reportagen i Ekot, med udd mot Säkerhetspolisens (Säpo:s) arbete, hade just en sådan slagsida.

Cilla Benkö blandar bort korten. Foto: Leif R Jansson/TT.

Annika Borg listar sex kritiska punkter i Sveriges Radios agerande.

SR:s vd Cilla Benkö går fortfarande kräftgång

Regeringen vill skärpa straffen för brott mot knivlagen. Men det räcker inte – brottsutvecklingen i Sverige är en konsekvens av systemfel.

Regeringen vill skärpa straffen för brott mot knivlagen. Det meddelade inrikesminister Mikael Damberg (S) på måndagmorgonen. Förslaget som nu skickas på remiss syftar till att fler brott mot knivlagen ska bedömas som grova, samtidigt som minimistraffet i så fall också höjs för grovt brott, från 14 dagars till sex månaders fängelse.&nbsp;

Mikael Damberg (S) Foto: Henrik Montgomery/TT.

Gudmundson: Den rödgröna kriminalpolitiken består till häften av pressträffar, till häften av småduttande med straffsatser.

Sverige behöver rättvisa men regeringen duttar med knivlagen

I Agenda fick en aktivist fritt spelrum att sprida yttervänsterns överdrivna bild av fri hyressättning för nyproduktion. Det både skadar förtroendet för public service och Sverige.

KRÖNIKA. Januaripartierna enades för ett par år sedan om att om att införa fri hyressättning vid nybyggnation. En utredning tillsattes.&nbsp;

När public service intervjuar en aktivist i en vänsterrörelse tappar man förtroende. Dessutom vrids debatten i en riktning som skadar. 

SVT:s vänstervinkel om marknadshyror kan ge bostadsbrist

En realistisk syn på företagare skulle kunna förbättra förhållandena inte bara för dem, utan för hela landet. Företagare arbetar ofta hårt mot liten inkomst och tyngs ytterligare av statlig byråkrati och avgifter, skriver Nima Sanandaji.

Den typiska företagaren i Sverige har en omfattande arbetsbörda. Småföretagare är <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://bulletin.nu/sveriges-hardast-arbetande-grupp">Sveriges hårdast arbetande grupp</a>, den enda grupp som i snitt arbetar nästan 40 timmar per arbetsvecka. Men de många arbetstimmarna är inte en garanterad biljett till lyxliv à la <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://bulletin.nu/nima-sanandaji-krosus-sork-vs-verklighetens-krosus">Krösus Sork</a> eller Joakim von Anka.

Myten om den rike företagaren stämmer ofta inte med verkligheten.

Företagare arbetar hårt och är ofta fattiga

EU-kommissionens förslag på hur europeiskt jordbruk ska utvecklas bär drag av miljöaktivism. Sverige förväntas reducera sin användning lika mycket som värstingarna i Europa. Det är orättvist och irrationellt om målet är att uppnå ett mer hållbart jordbruk.

Brexit innebar, bland mycket annat, att Sverige förlorade en viktig bundsförvant i synen på jordbruksfrågor i EU. Sedan decennier har Storbritannien stått på barrikaden tillsammans med ett antal mindre länder (Sverige, Finland, Nederländerna, Tjeckien) och konsekvent företrätt vetenskapliga principer, t.ex. vid riskvärdering av grödor som har förädlats med modern genteknik (GM-grödor). Andra vetenskapliga stormakter, enkannerligen Tyskland och Frankrike, har varit förvånansvärt villiga att gå i säng med företrädare för ovetenskapliga strömningar.

Synen på kemiska växtskyddsmedel handlar det faktiskt om ren och skär kemofobi.

Den kemofoba grytan puttrar vidare

När förment radikala människor idkar självcensur mot islam, samtidigt som de gärna och ofta kritiserar andra religioner, innebär det en falsk omtanke som skadar mer än den hjälper, skriver Nina Lekander.

Religion, mat, sex, våld: en bedrövlig röra. En vänster, hävdvunnet religionskritisk, vurmar sedan en tid tillbaka inte sällan för den religion som den kanske minst förstår sig på, nämligen islam. I värsta fall islamism och salafism.&nbsp;

Helvetets portar så som Gustave Doré föreställde sig dem

Nina Lekander diskuterar självcensur mot islam

Nina Lekander: Självcensur och falsk omtanke

De bristande språkkunskaperna bland vårdpersonal är ett växande problem för äldreomsorgen. Den humanitära stormakten Sverige måste lära sig att prioritera bland målkonflikterna.&nbsp;

Vi kan kalla henne Elsa. Hon är strax över åttio år och har varit van att klara sig själv genom livet. Elsa blev änka tidigt. Barn och barnbarn bor idag på annan ort och redan innan pandemin var det ofta de umgicks genom att tala i telefonen. Elsa vill inte ligga barnen till last. Hon har en stark integritet och vill själv kunna hantera sitt liv så långt det är möjligt.&nbsp;

Äldres integritet kräver att det finns tydliga språkkrav för att arbeta inom vården. Foto: Johanna Norin/TT.

Det är faktiskt en mänsklig rättighet att kunna få möjlighet att sköta sin hygien.