När vissa genusdebattörer och genusforskare hävdar att biologiskt kön är en social konstruktion, eller en fiktion, utmanar de löjet i många biologers och medicinares ögon. Det är synd, och helt onödigt; det borde kunna råda enighet om att visserligen är biologiskt kön inte en fiktion, men däremot är det en fiktion att alla människor kan tilldelas ett biologiskt kön. Det skriver ledarsidans kolumnist Torbjörn Fagerström, professor emeritus i evolutionär ekologi.

För snart tjugo år sedan skrev jag några kolumner på DN:s ledarsida som handlade om kön och genus ur ett vetenskapligt perspektiv. Mitt budskap var, i all enkelhet, att kön är en väldefinierad biologisk egenskap. Genus, däremot, är ett mera svårfångat begrepp som berör många kunskapsområden förutom biologi och medicin – inte minst samhällsvetenskaper som psykologi och sociologi. Jag nämnde också att inte alla människor passar in i den biologiska könsdefinitionen – pojkar/män och flickor/kvinnor utgör inte tillsammans 100 procent av populationen.

Torbjörn Fagerström: Den rimliga vetenskapliga utgångspunkten är att människan biologiskt sett har två kön.

Kön, biologi och den gränslösa konstruktivismen 

Bandithagen. Blandhagen. Kärt Bandhagen har många namn. Följ med Nina Lekander i den ganska märkliga förorten där många sorters människor blandas. Som ladyboyen Lolu på den lokala pizzerian där även söderortsbönan Marina hänger. &nbsp;&nbsp;

KÅSERI. Det var en mörk men inte stormig natt den första december förra året. Jag trevade mig fram i mitt nya bostadsområde, stadsdelen Bandhagen i Stockholms kommun, och slank in på baren i dess lilla pittoreska centrum. Ett glas vin för bara 50 spänn vid disken, det var när man ännu fick stå upp, och jag blev strax tilltalad av en man i min egen ålder.

Bandithagen. Blandhagen. Kärt Bandhagen har många namn. Ett kåseri från en ganska märklig förort.

Nina Lekander: Ladyboyen Lolu drev inbrottstjuvarna på flykten

Att läsa sagor och plåstra om skrapade knän ger inga doktorshattar. Ändå behövs omsorgen. Ledarsidans kolumnist Susanna Mannelin skriver om värdet av omsorg.

När Ardalan Shekarabi (S) twittrade om ofrivillig ensamhet häromveckan var mottagandet överlag positivt. Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och rikskändis under pandemiåret, såg dock i Shekarabis beklagande över människors ensamhet en dold förhoppning om att få hemmafrun åter. Hur den logiska linjen såg ut från en lågmäld önskan om att bryta ofrivillig ensamhet till hemmafruns återtåg är oklart, men ett välbekant förakt för (kvinnlig) omsorg gjorde sig påmint i nästkommande tweets från Wold där hon upprepade sin käpphäst om hur kvinnor blir ”fast” med barn och hushåll när de väljer att arbeta deltid eller att ta ut en större del av föräldraledigheten.&nbsp;

Susanna Mannelin: Att läsa sagor och plåstra om skrapade knän ger inga doktorshattar. Ändå behövs omsorgen. 

Omsorgens gåva är det vackraste vi har

Enligt nyare forskning har kommunistiska samhällssystem medfört andra stora kostnader än det sedan länge kända, ohyggliga pris som mäts i spillda människoliv. Nationalekonomen Niclas Berggren visar med en rad exempel att praktiserad kommunism leder till sänkt tillit mellan människor.

KRÖNIKA. Medan Vänsterpartiet – åtminstone officiellt – valde att fjärma sig från kommunismen i och med namnbytet 1990, är Ung Vänster alltjämt öppet förtjust i denna ideologi. I det <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="http://ungvanster.se/wp-content/uploads/2021/02/Ung-V%C3%A4nsters-principprogram-antagna-2021-MED-FRAMSIDA-1.pdf">principprogram</a> som antogs tidigare i år skriver ungdomsförbundet att dess politiska mål är ”ett klasslöst samhälle, fritt från förtryck – ett kommunistiskt samhälle”.&nbsp;

Kommunism kostar; inte bara i form av miljontals människoliv utan också socialt och ekonomiskt. 

Niclas Berggren: Kommunismens sociala och ekonomiska pris

Socialdemokraternas särställning, som gjorde partiet till en både stats- och nationsbärande kraft, har successivt gått förlorad. Partiet har inte lyckats att förvalta sitt mest centrala arv, skriver ledarsidans kolumnist Mauricio Rojas.&nbsp;

I boken Från&nbsp;idéer till idyll (Norstedts, 1966) använde Herbert Tingsten en planetarisk metafor för att beskriva socialdemokratins unika ställning i svensk politik. S var den sol kring vilken alla andra partier kretsade. Enligt DN:s legendariska chefredaktör hade partiet “en&nbsp;särställning, ett nästan magiskt försteg i förhållande till andra partier”.&nbsp;

Mauricio Rojas: Socialdemokraterna har inte förvaltat idén om folkhemmet, och låtit Sverigedemokraterna ta över begreppet.

S-kräftgång och SD-framgång: två sidor av samma mynt

Populismen har haft sin storhetstid och dess efterträdare är redan här. Säg hej till ”diagonalismen”.

Titta på bilderna från förra helgens <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://sverigesradio.se/artikel/polisen-upploser-demonstration-pa-medborgarplatsen">coronademonstrationer</a>. Där har du framtidens politiska rörelse. Du ser en brokig blandning av människor viftandes med skyltar om censur, 5G, ”media är det verkliga viruset” och, givetvis: ”covid – 1984”. "Valen är riggade" står det, lite oväntat, på ett annat plakat. I folksamlingen finns barnfamiljer, hippies, äldre män i kostym, kulturtanter, ungdomar, sannolikt högerextrema personer – om vartannat. I <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.bbc.com/news/av/world-europe-53958428">Tyskland</a> och <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://nyheder.tv2.dk/samfund/2021-02-27-otte-anholdt-til-demonstration-mod-coronarestriktioner">Danmark</a> och på <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.bbc.com/news/av/uk-54310520">många</a> andra <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.euronews.com/2021/02/01/10-000-people-rally-against-austrian-police-in-anti-lockdown-protest-in-vienna">håll</a> i Europa har liknande demonstrationer hållits det senaste halvåret. Mot restriktioner och mot vaccinationer. Mot politiker och myndigheter.

Birgersson: De misstror medier, politiker, myndigheter, vetenskap och erkänd expertis. De är den nya politiska rörelsen, de är "diagonalisterna".

Vilka är det som demonstrerar? 

Linda Westerlund Snecker (V) skröt på Instagram över att INTE ha gett en man som tappat sitt kaffe en blick av medlidande. Är det så Vänsterpartiet tycker att vi ska bete oss mot varandra?&nbsp;

KRÖNIKA. Hon <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.instagram.com/lindasnecker/">skrev</a>: ”Jag märker att män ofta söker bekräftelse av kvinnor. Som mannen som precis tappade ut sitt kaffe på tåggolvet, han tittade på mig och ville ha den där blicken av medlidande. Det fick han inte. Det var oerhört skönt.”

V:s rättspolitiska talesperson på Instagram.

Westerlund Snecker bestraffade en man för vad andra män gjort. I min värld är vi snälla mot alla.

Dahlman: I ett gott samhälle bekräftar vi varann – oavsett kön

Vad har de borgerliga partierna egentligen levererat under 40 år? Det frågar statsvetaren Jan Kallberg. Knappast något alls, är hans slutsats när han jämför med Miljöpartiets inflytande över svensk politik.

KRÖNIKA. Jag gick med i Moderata ungdomsförbundet i slutet på 1970-talet i tron att det fanns en väg ut ur det socialistiska folkhemmet. När man nu börjar få perspektiv ställer jag mig frågan vad svensk borgerlighet egentligen har åstadkommit de senaste 40 åren. När jag ser tillbaka undrar jag varför den väg vi såg blev en återvändsgränd.&nbsp;

Vad har de borgerliga partierna egentligen levererat under 40 år? Knappt något alls. 

Jan Kallberg: Borgerlighet – mycket snack, lite hockey

Meghan Markle väljer att ömka sig själv, Prinsessan Sofia kavlar upp ärmarna och väljer att prata om det som vi alla upplever. Det är en anmärkningsvärd uppvisning i pliktkänsla.

Jag har ofta irriterat mig på de intetsägande intervjusvaren från medlemmar i den svenska kungafamiljen. Allt är alltid så fantastiskt, så spännande, så intressant, så angeläget. Alla höjer varann till skyarna. Alla påstås vara varma, ödmjuka och jordnära. Det finns aldrig någon svärta, inga konflikter, ingen tristess. ”Mamma” och ”pappa” är så roliga och omtänksamma, sådana föredömen i allt, i sitt engagemang för Sverige, för scouterna, för miljön, för barnen – egna och andras. Och så vidare.&nbsp;

Birgersson: Att vara kunglig är både omåttligt privilegierat och oerhört begränsande. Meghan Markle ville både äta kakan och ha den kvar.

Plikten eller jaget framför allt?

Svenska riksdagsledamöter missuppfattar opinionen regelmässigt, visar ny forskning. Riksdagsledamöter tar oftare parti för rika och högutbildade. Resurssvaga väljare har svårare att få genomslag för sina åsikter.

Förstår politikerna vad väljarna vill? Att det finns en klyfta mellan eliten och folket kommer inte som någon överraskning för den som följt debatterna om exempelvis invandring, bilism, fängelsestraff eller vinster i välfärden. Men nu har forskare tagit reda på exakt hur djup och hur vid den klyftan är.

Ny forskning visar att riksdagsledamöter ofta missförstår sina väljare. På bild Annie Lööf (C) i sin bänk vid årets första partiledardebatt. Foto: Henrik Montgomery, TT.

Gudmundson: Svenska riksdagsmän missuppfattar opinionen regelmässigt, visar ny forskning.