Krögarna kämpar för att överleva och för varje ny restriktion minskar marginalerna ytterligare. Addera knapp framförhållning från regeringens sida och trög byråkrati med långa handläggningstider för krisstöd, och du får en ohållbar situation. Hur många i grunden välfungerande restauranger kommer att tvingas till konkurs?&nbsp;

I torsdags kom beskedet: Förbudet mot att servera alkohol efter klockan 20 förlängs till den 24 januari (<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/alkoholforbudet-fran-klockan-20-00-forlangs">SVT 14/1</a>). Förbudets initiala slutdatum var satt till den 15 januari. Landets krögare fick alltså besked om förlängningen med två dagars framförhållning.&nbsp;

Personalen på restaurang Laroy protesterar mot coronarestriktionerna. Foto: Henrik Montgomery/TT

Boscanin: Hur många i grunden välfungerande restauranger kommer att tvingas till konkurs? 

En regering helt utan framförhållning

Ledarsidan välkomnar Martin Ingvar, professor och hjärnforskare, som fast kolumnist. Hans första kolumn publiceras i dag och han återkommer därefter var tredje vecka. Här berättar han om vad som gått fel i den svenska skolpolitiken och om hur samhället kommer att påverkas av artificiell intelligens.

Välkommen som kolumnist, Martin&nbsp;Ingvar! Hur skulle du beskriva dig själv?

Ledarsidan välkomnar Martin Ingvar, professor och hjärnforskare, som fast kolumnist.

Ingvar: ”Den pedagogiska eliten smittades av postmoderna idéer”

KRÖNIKA. Vi kräver för mycket av livet och för lite av oss själva, skrev den amerikanske historikern Christopher Lasch 1979 i The culture of narcissism. Världen hade blivit flytande, hållbarheten hos varor och relationer förkortad. Det mesta runt omkring oss uppmuntrar enligt Lasch till eskapism och motverkar den ”moraliska realism”, som krävs för att vi människor ska kunna hantera begränsningarna i våra liv.

Förmodligen är det så att med aktiva medborgare får man mänskliga rättigheter på köpet, medan det är mer tveksamt om det omvända gäller.

Åberg: Utan gränser klarar sig varken människan eller samhället

Kultur förklarar i hög grad brottslighetens omfattning och karaktär. Det är inte en åsikt, utan fakta. Likaså är det främst vår kultur som avgör förekomsten av korruption – eller snarare frånvaron av sådan. Korruptionen i Sverige är den fjärde lägsta i världen, enligt Transparency International. Något att vara stolt över, skriver Fredrik Kärrholm.&nbsp;

KRÖNIKA. Svenska tjänstemän – poliser såväl som bygglovshandläggare – är så gott som omutbara. Det förekommer bestickning, och mer ofta vänskapskorruption, men det är relativt ovanligt. Att så är fallet beror inte i först hand på övervakning och straffhot, utan värderingar. Mutor är något närmast otänkbart för de allra flesta befattningshavare och medborgare. &nbsp;

Det demokratiska systemet förutsätter att människorna i de polisiära och militära institutionerna – som bemästrar våldet – högaktar lagstyret.

Fredrik Kärrholm: Sätt lagen före jaget

Kolumnisten Johan Tralau skriver om de små handlingarna som gör oss till ett samhälle: Låt oss fundera över vad det innebär, för oss själva, för de andra, för den lokala lilla gemenskapen och för oss som samhälle, som nation, att vi faktiskt ser varandra i ögonen och hälsar, visar att vi ser att den andra människan är en person med behov, önskemål, en historia, egenheter. Att hon inte är en burkautomat.

Varje dag upprätthåller vi civilisationen. Vi ser varandra i ögonen när vi hälsar eller när vi vill säga något till varandra. Ögonen talar i en informell kultur som den svenska lika mycket som munnen. Vi följer någons blick och upptäcker att vi har tappat något, eller att vi har brutit mot förväntningarna och glömt att ta bort brickan på en enklare restaurang, eller att någon har ett behov eller behöver hjälp.

Tralau: Låt oss fundera över vad det innebär, för oss själva, för de andra, att vi faktiskt ser varandra i ögonen och hälsar.

Tralau: De tunna banden gör oss till ett samhälle

Ledarsidan välkomnar Johan Tralau, professor i statskunskap, som fast kolumnist. Hans första kolumn publiceras i dag och därefter återkommer han var tredje vecka. Här berättar han om sitt intresse för klassiska grekiska tragedier och vilka språk han försöker lära sig just nu.

Välkommen som kolumnist, Johan Tralau! Hur skulle du beskriva dig själv?

Ledarsidan välkomnar Johan Tralau, professor i statskunskap, som fast kolumnist.

Tralau: ”Tragedin är en skatt”

Utvecklingen i Kina fyller mig med stor sorg. Det finns en personlig dimension. Jag har träffat flera modiga kinesiska demokratikämpar och tänker på hur de har det i det skärpta läget. Jag har också genom åren fört samtal med åtskilliga företrädare för regimen. Några av dem ville ge sken av ett visst intresse för demokrati och mänskliga rättigheter. Men i dag känns de samtalen inte mycket värda, skriver Lars Leijonborg.

KRÖNIKA. En kvinnlig juridikstuderande på Pekings universitet berättade för mig, i närvaro av representanter för universitetet, rättframt om bristerna i rättssystemet: ”Om partisekreteraren i regionen behöver redovisa fler dömda spelar det ingen roll hur oskyldig du är.” Och så tillade hon, kanske bokstavligt dödsföraktande: ”Det här kan jag säga för jag är inget hot. Skulle vi vara fler som sa det, skulle man slå ner på oss direkt.”&nbsp;

Lars Leijonborg. Foto: Aritz Parra/AP Photo

Det får förödande konsekvenser att titta bort när demokratirörelsen krossas, minoriteter förtrycks och viljan att dominera blir tydligare. 

Leijonborg: Kina utmanar liberala värden – då måste Väst visa styrka

Språktest för medborgarskap. Det föreslår regeringens utredare, på beställning av justitieminister Morgan Johansson. Men när samma förslag tidigare har kommit från borgerligheten, har Morgan Johansson kallat det främlingsfientligt. Kappvänderiet vill han inte låtsas om. Djupt ohederligt, menar Bulletins politiska chefredaktör Alice Teodorescu Måwe.

”I ett samhälle finns både rättigheter och skyldigheter. Grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället är avgörande för integrationen.” Orden kunde ha varit – och var mer eller mindre – folkpartiledaren Lars Leijonborgs anno 2002. Numera är de justitieminister Morgan Johanssons (S) (Twitter 13/1).

Justitieminister Morgan Johansson (S). Först anklagar han motståndarna för främlingsfientlighet, sedan tar han deras förslag som sitt eget, och slutligen försöker han sopa igen spåren. Foto: Fredrik Sandberg, TT.

Teodorescu Måwe: Djupt ohederligt när justitieministern först brunkletar, sedan tar förslaget som sitt eget, och sist försöker sopa igen spåren.

Justitieminister Johansson och rasismen – en fars i tre akter

Att skylla dålig hälsa på låg inkomst, klasstillhörighet eller en utsatt situation är att skygga för det faktum att många av oss på alldeles egen hand gör oss sjuka.&nbsp;

KRÖNIKA. ”Klassamhället finns, om nån tvivlade. Och det dödar”, skrev S-politikern Veronica Palm apropå en <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://sverigesradio.se/artikel/7602954">studie</a> som visade att ”risken är fyra gånger så hög att dö i covid-19 i låginkomstgruppen jämfört med gruppen med hög inkomst”. Någon kommenterade: ”Så går det i det nyliberala samhället...😠😠”. &nbsp;Jenny Wennberg från Arbetarbladet <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.arbetarbladet.se/artikel/jenny-wennberg-fattigdom-coronadodar">skrev</a> en ledare att: ”fattigdom coronadödar”. Talla Alkurdi (S) sjukvårdsregionråd i opposition i Stockholm, konstaterade att smittspridningen var stor i ekonomiskt utsatta områden ”för att man i grunden har en sämre hälsa”, vilket berodde på ”moderat marknadsstyrd sjukvårdspolitik”.&nbsp;

Dålig hälsa kan vara en konsekvens av egna val. Att skylla på fattigdom är att skylla ifrån sig.

Dahlman: Ingen tvingar låginkomsttagare att röka ihjäl sig

Den danska borgerligheten har tappat riktning och initiativ. Socialdemokraterna har lagt beslag på invandringspolitiken och något gemensamt projekt finns inte längre.&nbsp;

Det är synd om Jakob Ellemann-Jensen. Han är partiledare för Danmarks största borgerliga parti, det liberalkonservativa Venstre. Hans företrädare har fram tills nyligen gjort allt han kunnat för att stå kvar i rampljuset. Lars Løkke Rasmussen sitter fortfarande i Folketinget och han är fortfarande frustrerad och arg över att han inte fick fortsätta att vara partiledare. Han skriver krönikor och böcker, och kritiserar högljutt allt och alla. Ellemann-Jensen syns inte, och ingen vet vad han vill. Ett litet tag försökte han bilda en grön allians med Radikale venstre, det socialliberala mittenpartiet som för närvarande stöttar S-regeringen. Men han ångrade sig snart och det hela framstod som ogenomtänkt och patetiskt.

Den borgerliga oppositionen i Danmark ligger i spillror. Men i Sverige har Ulf Kristersson fortfarande det viktigaste framför sig.