Det är normalt för muslimer att vara extrema. Det är så normalt att det vore mer extremt att inte vara extrem. Detta illustreras synnerligen väl av ett kort videoklipp från Norge, skriver Paul Holmgren.

Det börjar i ett rum fyllt av unga muslimska män. En imam står framför dem och talar, utan att dröja vid nyanser eller tveka inför ämnets tyngd. Rummet är homogent. Inte en kvinna syns till.

Är det bättre i Sverige än i Norge? Foto: Fredrik Sandberg/TT

Holmgren: Islamismens nya ansikte – Norden kan inte längre blunda

Sveriges integrationsmisslyckande handlar om att svenskar och invandrare har olika värderingar. Det är inte så konstigt, då Sverige är ett högst onormalt land <span lang="SV" style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%; font-family: 'Aptos',sans-serif; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: Aptos; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: 'Times New Roman'; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-language: EN-US; mso-bidi-language: AR-SA;">– även om vi gärna tror det motsatta. Detta skriver Jan Sjunnesson.

Svenskar är inte som andra folk. Vi är extrema i vår individualism och vår vilja att betala höga skatter till en stor välfärdsstat. Denna stat har historiskt stött sina medborgare att frigöra sig från varandra genom en ganska okänd samhällsmodell, statsindividualismen.

Ensamhet eller individualism? Foto: Janerik Henriksson/TT

Den världsunika svenska statsindividualismen är inte långsiktigt hållbar

Sjunnesson: Kan invandrare normalisera Sverige? 

För tjugofem år sedan gick Linn Johansson med i Vänsterpartiet – trots att hon var judinna. Det var ett märkligt beslut som ledde till en långresa på tjugo år. Här berättar hon sin historia.

Hej! Jag heter Linn och det är jag som var juden i Vänsterpartiet. Jag var nog knappast ensam om det, men ni förstår säkert mitt ytterst seriösa skämt då man kanske inte är ensam jude i V, men man är alltid ”juden”. I över tjugo år var jag det svarta fåret i ett parti som dömer mig för den jag är, men som samtidigt säger att rasism är dåligt. I bästa fall kallades jag ”den snygga israelen”, men utefter hur jag blivit bemött så var jag nog ”juden” trots allt.

Inte många Davidsstjärnor här inte. Foto: Johan Nilsson/TT

”Någonstans skav skon vid vartenda möte, men jag var envis och inbillade mig att dessa personer var mina vänner”

Linn Johansson: Jag är juden i Vänsterpartiet som gick över till SD 

Många är glada över att Gaza-tokerierna börjat försvinna från gatorna, men gladast är nog Nooshi Dadgostar. Med sådana vänner behöver man inga fiender. Men nu drar Venezuela igång cirkusen igen. Detta skriver John Gustavsson.

Protesterna mot USA:s tillfångatagande av Nicolás Maduro handlar om mer än bara en omtanke om ”folkrätten”: Vänsteraktivister protesterar, samtidigt som utvandrade venezuelaner firar. Ibland har de rent av rykt ihop på gator och torg. Samtidigt är samma vänsteraktivister tysta, eller rent av skeptiska mot protesterna i Iran, som av vissa av de mer extrema aktivisterna anklagas för att vara någon sorts sionistisk konspiration. Det vi nu ser är en rörelse som, lagom till valet, håller på att tappa masken.

Att leda Vänsterpartiet är som att valla katter. Foto: Adam Ihse/TT

Gaza är såååå 2025! Nu är det Venezuela som gäller!

Gustavsson: Vänsteraktivisterna avslöjar sig

New York har en ny borgmästare, men med gamla idéer. Med ”kollektivismens värme” ska han förvandla staden till... Ja, den som (över)lever får se. Särskilt stadens judar bör oroa sig, skriver Aron Flam.

New Yorks nye borgmästare Zohran Mamdani hade knappt hunnit yttra att hans administration avsåg att byta ut USA:s ”rugged individualism” mot ”<a href="https://x.com/kadmitriev/status/2006837863124709557?s=20">the warmth of collectivism</a>” i sitt installationstal förrän internet förvandlade uttalandet till ett meme. Min personliga favorit är bilden på den ensamme kines som ställer sig framför stridsvagnarna på Himmelska fridens torg med beteckningen ”rugged individualism” och en pil pekande mot mannen medan texten ”warmth of collectivism” har en pil riktad mot stridsvagnarna.

Borgmästare Zohran Mamdani med sin nyutnämnda brandchef till vänster, som av vad som säkert bara är en ren slump råkar vara lesbisk. Foto: Yuki Iwamura / AP / TT

”Men ”kollektivismens värme” är vad New York röstade för. Och i god demokratisk anda är det vad de nu kommer att få”

Aron Flam: Zohran Mamdani – Kollektivismens värme

Venezuelas ekonomiska kollaps under Maduro visar hur ett land med enorma resurser kunde raseras genom inkompetens, maktmissbruk och total avsaknad av demokratisk legitimitet. Ändå väljer vänstern att protestera mot Maduros avlägsnande, skriver Paul Holmgren.

När Nicolás Maduro nu sitter i en cell i Brooklyn talar många om det dramatiska gripandet, om Delta Force och politiska förhandlingar. Men det som verkligen fällde honom var inte en nattlig operation, utan ett decennium av ekonomiskt sönderfall – ett fall som i sin omfattning saknar motstycke i modern fredstid.

Många arbetslösa Gazademonstranter anar morgonluft. Foto: 	Elizabeth Conley / AP / TT

Maduro styrde Venezuela rakt mot stupet – och sedan över det

Holmgren: Venezuela-vänstern har aldrig stått på folkets sida 

Brott lönar sig. Åtminstone för försvarsadvokater. Kanske förklarar det varför advokatkåren gillar korta straff – man kan ju inte tjäna pengar på kriminella som sitter inlåsta. Detta skriver Bitte Assarmo.

Det blev en mörk julhelg i Sverige, med två bestialiska kvinnomord som tog bort glädjen ur firandet för väldigt många människor. I det ena fallet handlade det om en psykisk sjuk man som släppts ut trots att han uppenbarligen var långtifrån färdigvårdad – i det andra fallet om en man som redan tidigare begått oerhört allvarliga brott men som fått ett fullständigt tandlöst straff och som dessutom fått skyddad identitet och, fullt lagligt, bytt till ett kvinnligt förnamn. 
 Strax innan morden begicks intervjuades Sveriges Advokatsamfunds ordförande Johan Eriksson av Dagens Nyheter. Han förklarade då att han och hans kollegor är kritiska mot skärpta straff och sa att ”<a href="https://www.dn.se/direkt/2025-12-27/advokatsamfundet-tar-strid-mot-alla-i-politiken-utom-vansterpartiet/">ett samhälle som bygger på att man låser in folk blir inget trevligt samhälle</a>”. Ursäkta mig nu, om jag skjuter mot öppet mål här, men för de mördade kvinnorna och deras anhöriga skulle samhället förmodligen ha varit betydligt trevligare om både mördaren i Boden och mördaren i Rönninge varit inlåsta – och om de dessutom hade hållits inlåsta under mycket lång tid. 
 Intervjun i Dagens Nyheter visar också att Advokatsamfundet tar strid mot alla politiska partier när det gäller frågor om brott och straff – utom Vänsterpartiet. Det är högst anmärkningsvärt, eftersom Vänsterpartiet är det parti som går allra längst när det gäller viljan att skydda gärningsmän på bekostnad av offren. 
 Eller – är det verkligen så anmärkningsvärt? Det finns förmodligen ett ganska bra skäl till det. Johan Eriksson själv, och hans kollegor, skulle förmodligen hävda att skälet är att Vänsterpartiets syn på brott och straff är mer ”human” än de övriga partiernas. Då skulle de kunna påstå att Advokatsamfundets ställningstagande beror på att advokatkåren är en så genomgod helylleorganisation med människors bästa för ögonen. Om det vittnar deras nya slogan, som de slår sig för bröstet med på sin hemsida: 
 ”Advokattiteln garanterar ett unikt skydd för klienten: lojalitet, oberoende och sekretess.” 
 Det låter väldigt fint för alla har ju rätt till ett försvar. Men måste detta verkligen vara detsamma som att man vänder ryggen åt offren och tar ställning för kortare och mildare straff? Nej, naturligtvis inte. Att så ändå är fallet beror på att Advokatsamfundet har svårt att se mer än ett perspektiv samtidigt. De är helt enkelt så inkörda på brottslingars rättigheter att de inte förmår se en gärning utifrån offrets perspektiv. 
 Jag tror dock att skälet till Advokatsamfundets lutning mot Vänsterpartiet är ett helt annat – nämligen kronor och ören. Kortare straff innebär ju inte bara fler brottslingar på gatorna utan dessutom fler återfall i brott. Man behöver inte vara ett geni för att inse att en mild lagstiftning är lukrativ för en yrkeskår som lever på att träda in som dessa brottslingars försvarare. 
 Generellt debiterar advokater mellan 1500 och 3000 kronor i timmen. Ju mer komplicerade fall det handlar om, desto högre arvode – är advokaten ifråga dessutom ”erfaren” (det vill säga hemtam med att försvara riktigt högprofilerade kriminella) kan det motivera en ännu högre taxa. När Johan Eriksson försvarade terroristen Rahkmat Akilov slutade notan på över 13 miljoner för hans och hans medhjälpares drygt 1892 timmars arbete – alltså närmare 6870 kronor i timmen. En annan av Advokatsamfundets mest välbetalda advokater är socialdemokraten, tidigare bland annat justitieministern, Thomas Bodström. Han kallar konsekvent hårdare och mer kännbara straff för ”populistiska” och nonchalerar således den breda allmänhetens ständiga krav på trygghet i det offentliga rummet och större rättvisa för offren. 
 Bodström tar, liksom Johan Eriksson, gärna högprofilerade, omskrivna fall och bland hans klienter hittar vi bland andra iraniern Hamid Noury, som dömdes för folkmord (och som fick hjälp av Bodström att överklaga till hovrätten), MC-gäng och gängkriminella. Men han får också bra betalt genom att stundvis ta uppdrag som målsägandebiträde och 2023 fakturerade han drygt 2,3 miljoner för sådana uppdrag, vilket gjorde honom till den högst betalda inom den kategorin det året.

Advokatsamfundet håller till i Tryggerska villan, men verkar inte överdrivet oroade över andras trygghet. Foto: Mr Bullitt, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

Det gäller att hålla ruljangsen rullande

Assarmo: Milda straff – en lönsam affär för advokatkåren

Får man dra tillbaka invandrares medborgarskap? Inte ens om de begått mord och våldtäkter, svarar alltför många. Varifrån kommer denna vurm för kriminella invandrare? Jakob Sjölander undersöker.

Den 1 januari 2027 blir det möjligt att dra tillbaka svenska medborgarskap som delats ut på grund av lögner, mutor eller hot. När det gäller att dra tillbaka uppehållstillstånd för ”bristande vandel” är vi lite mindre tröga, och det ska bli möjligt redan 1 juli i år. Båda dessa reformer är välkomna – även om de borde ha genomförts för flera decennier sedan. Notera dessutom att terrorister och gängkriminella ännu inte riskerar sina medborgarskap.

Det svenska passet har blivit ett ”pass” för kriminella. Foto: Martina Holmberg / TT

De 1 procent svinigaste invandrarna utses till representanter för de 99 procenten

Sjölander: Kan vänstern skilja på invandrare och kriminella?

Trump följer inte reglerna. Men är det hans problem, eller vårt? I slutändan kräver en moralisk världsordning styrka för att upprätthållas. Styrkan måste komma först, skriver Torsten Sandström. Världen tillhör dem som tar för sig.

Efter USA:s räd i Venezuela såg jag igår kväll ett jättelångt och segt anförande från Donald Trump på CNN. Ett försvarstal. Knarkets sydamerikanska president Maduro måste fängslas och åtalas. Och USA-företagen som fråntagits sina oljeresurser skulle få sitt.

Trump tar för sig och världen (och CIA-chefen John Ratcliffe?) stirrar i förskräckelse. Foto: Molly Riley/AP/TT

Donald Trump töjer på folkrättens gummiparagrafer – men bryter han mot dem?

Sandström: Stater tar för sig eller går under

Det uppstår en gråzon när en regim förlorar ett val, fuskar och ändå sitter kvar. Folkrätten är konstruerad för att hantera relationer mellan stater – inte för att skydda folk mot tyranni. Detta skriver Paul Holmgren.

Det som nu utspelas kring Venezuela blottlägger en obekväm sanning: folkrätten är inte konstruerad för att skydda folk mot regimer, utan för att skydda regimer mot varandra. När en diktator förlorar ett val, bevisligen fuskar och ändå vägrar lämna makten, uppstår ett tomrum – juridiskt, politiskt och moraliskt. Det är i detta tomrum USA nu agerar.

Trump skickar in sina advokater. Foto: U.S. Army AMVID by Pfc. Nina Cortez, Public Domain, via Wikimedia foundation

Trump följer djungelns lag till punkt och pricka