Mystiken kring de långtidssjuka hade undvikits med en annan strategi, menar Ann Charlott Altstadt, som själv led av feber i tio månader. När Sverige inte ens testade sjuka under våren kan symptom ifrågasättas och fenomenet klassas som ny kultursjukdom.

KRÖNIKA. Det gick cirka ett år mellan Anders Tegnells första felaktiga uttalande om coronaviruset fram till hans och Löfvens fräcka historierevisionism i SVT:s Agenda (17/1 -21). Nej, Sveriges strategi var aldrig att trycka ner smittspridningen så mycket som möjligt, det vill säga att rädda liv.

Patienter ligger insvepta i filtar på sängar. Foto: TT.

Under tio månader led jag av covid-19, men en del menar att det ska klassas som kultursjukdom. 

De långtidssjuka: Offer för coronastrategin eller ny kultursjukdom?

Socialdemokraterna har anklagat Sverigedemokraterna för att inte vara demokratiskt tillförlitliga. Men bara för att det finns rötägg i flera av riksdagspartierna betyder inte det att de är representativa. Vad som nu behövs i den svenska debatten är en återgång till att diskutera sakpolitik, skriver Mattias Lindberg.&nbsp;

KRÖNIKA. I Dala-Demokraten anspelar försvarsminister Peter Hultqvist på SD när han&nbsp;<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.expressen.se/nyheter/jimmie-akesson-man-kallar-oss-for-grisar/">skriver</a>: ”Hur mycket man än sminkar en gris så är det fortfarande en gris.” (21/1 -21) I debatten med Jimmie Åkesson i SVT:s Aktuellt försvarar han den linjen och säger att man ”måste dra en röd linje” mot SD och han tar upp kritiserade uttalanden som&nbsp;”förbered er för strid” och&nbsp;”samer och judar kan inte bli svenskar” (9/2 -21). Åkesson påminner om när socialdemokratiska partikamrater i Malmö skrikit antisemitiska slagord, men menar att debatten inte bör förpassas till att främst handla om sådant. Det har han faktiskt rätt i.&nbsp;

Sluta slänga ut anklagelser utan substans och diskutera sakpolitik i stället. 

Mattias Lindberg: Åkesson har rätt – tröttsamt med grisdebatt

Kry vill ta över driften av 1177 i Stockholm. Men vänstern verkar ha lyckats i sin ideologiska kampanj – full av misstankar kring privata alternativ – så att politikerna i stället tar över. De blågröna borde strunta i det röda drevet och sätta medborgarnas bästa i centrum.&nbsp;

KRÖNIKA. I januari <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.dagensmedicin.se/vardens-styrning/digitalisering/kry-koper-medhelp-vardtjanster/">berättade</a> Dagens Medicin att Kry vill köpa det företag som drivit sjukvårdsrådgivningen 1177 i Region Stockholm i 20 år, vilket raskt skapade en het debatt.&nbsp;

S och V vill ta över driften. Foto Janerik Henriksson / TT

S och V vill att politikerna tar över driften av 1177. Skulle det verkligen bli bättre då? 

Drevet mot Kry kan försämra vården

Moderaterna har bäst miljöpolitik, enligt en ny opinionsmätning. Och det är inte den enda frågan där högern har initiativet. Tvärtom är det svårt att hitta vinnarfrågor för Socialdemokraterna och övriga vänstern.

Genom att vårda sina klassiska profilfrågor och samtidigt bryta ny mark kan den svenska högern få en skjuts på vägen mot maktskifte.&nbsp;

Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch (KD). Foto: Jessica Gow / TT

Boscanin: Moderaterna har bäst miljöpolitik, enligt en ny opinionsmätning. Och det är inte den enda frågan där högern har initiativet. 

Högern har initiativet 

Svensk journalistik har problem. En vänstervriden och popkulturell världsbild har tagit över. Stora delar av den europeiska kulturen saknas däremot helt.

Har vi för lite mångfald i svenska nyhetsredaktioner? I höstas startades en frän debatt med utgångspunkt i Sveriges Radio. I ett <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://vemssr.wordpress.com/">upprop</a> menade ett antal anställda i public service-företaget att det centrala problemet är att ”det finns försvinnande få svarta anställda på företaget”. Undertecknarna krävde en ny personalpolitik med bredare representation av minoritetsgrupper och att ”särskilt fokus bör läggas på att öka andelen svarta anställda”.

Gudmundson: En vänstervriden och popkulturell världsbild har tagit över. Stora delar av Europa saknas däremot helt.

Hudfärg är inte problemet med svensk journalistik

I två krönikor på Bulletin, av Mattias Lindberg och Carolin Dahlman, kritiserades Sveriges Radios granskning av Facebookgruppen MEWAS, som samlat kritiker av den svenska coronahanteringen. Här replikerar Alisa&nbsp;Bosnic, ansvarig utgivare Vetenskapsradion och Klas Wolf-Watz, chef och ansvarig utgivare för Ekot. Lindberg och Dahlman svarar under..

I två olika texter kritiserar Mattias Lindberg och Carolin Dahlman vår rapportering kring Facebookgruppen MEWAS. Texterna antyder att det är ett led i att tysta kritiker till den svenska coronastrategin och baserar sig delvis på andra aktörers kommentarer. Det är helt fel.

Exteriör på Sveriges Radio. Foto: Christine Olsson / TT 

Ekot och Vetenskapsradion replikerar på Mattias Lindberg och Carolin Dahlman.

Replik från SR: En journalistisk granskning – inget annat

Med Franz von Papens hjälp fick Hitler makten. Det är vår tids berättelse. I Tyskland berättade man en annan. Att man förlorade första världskriget därför att judarna förrådde landet till fienden – den så kallade dolkstötslegenden. Likheten mellan dessa berättelser är uppenbar, skriver Dan Korn.

GÄSTKRÖNIKA. Under efterkrigstiden har människor gång på gång ställt sig frågan hur Tyskland, landet som setts som en av Europas ledande kulturnationer, kunde åstadkomma så mycket förödelse och ondska under andra världskriget. Många har letat efter svaret i själva frågan. Det måste givetvis bero på att Tyskland var en av Europas ledande kulturnationer, menar man. Orsaken måste finnas i den västerländska civilisationen, i nationen och kulturen. Därför såg Zygmunt Bauman Förintelsen som en del av den europeiska moderniteten medan Sven Lindqvist såg den som en naturlig följd av Europas kolonialism och folkmord i Afrika. Många civilisationskritiker har efter kriget velat bryta ner den västerländska civilisationen, eftersom den ses som utövaren av ondska. Andra har menat att nationalismen är orsaken och därför velat upplösa gränser och utplåna nationalstaten. Eftersom Förintelsen är en så otrolig händelse, löper den alltid samma risk att bli ihågkommen för vad den inte var.

Sverige har en egen dolkstötslegend – om att det var konservativa som gav nazisterna makten i Tyskland.

Dan Korn: Sveriges egen dolkstötslegend skadar demokratin

Miljöpartiet talar mångordigt om marknadsmekanismer och lönsamhet. I själva verket handlar avstängningarna och den framtida avvecklingen om några politikers irrationella rädsla för kärnkraft.&nbsp;

Av alla krångliga politikområden är kanske energipolitiken det allra krångligaste. Och det gör att hur många politikerdebatter du än hör så kommer du inte att bli klokare. Du kommer inte att förstå hur elmarknaden fungerar, vad som har skapat de förutsättningar vi har i dag, eller vad som krävs för att det nordliga elöverskottet ska kunna avhjälpa elbristen i söder.&nbsp;

Den numera inkapslade reaktorn i Tjernobyl. Foto: Efrem Lukatsky/TT

Birgersson: Vi får försöka utbilda bort Miljöpartiets irrationella rädsla för kärnkraft. För så här kan vi inte ha det.

Kärnkraftsfobi – det är vad det handlar om

Vänsterns rädsla för att Sverige ska få en borgerlig regering får vissa att bete sig som ondsinta skolgårdsmobbare. Jan Guillous återkommande snack om att Ebba Busch är en liten elak person är ett exempel som ger en dålig smak i munnen.

KRÖNIKA. ”Inget av Europas stora fascistpartier kom till makten på egen hand. Såväl i Italien som Tyskland som Spanien fick de hjälp av nyttiga idioter inom den vanliga högern”, avslutade Jan Guillou sin krönika i Aftonbladet <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/KyjbLy/busch-och-kristersson-behover-akesson--och-blir-hans-nyttiga-idioter">i helgen</a>.&nbsp;

M och KD ligger bra till för att bilda regering. Därför tar vissa opinionsbildare till fula knep. 

Guillous attack mot Busch visar vem som är liten

Ångest är en del av mänskligt liv och ibland en rimlig reaktion. Men den kan också förlama oss, göra oss oförmögna att fortsätta. Det går en spång mellan hopp och förtvivlan som vi alla måste lära oss balansera på, skriver Lars Leijonborg.&nbsp;

KRÖNIKA. Kombinationen av pandemin och alla klimatlarm har gjort att det skrivits ovanligt mycket om ångest de senaste månaderna. Greta Thunberg har givit klimatångesten ett ansikte i hela världen. Men att det skrivs om ångest är så klart inget nytt. Pär Lagerkvist tog sig an ämnet redan 1916. Då skrev han dikten ”Ångest, ångest är min arvedel”. Han berättar ingenting om varför han känner sig så nere, men desto mer om hur obehagligt det är: ”… min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen”. Han var 25 år och nygift. Ute i Europa pågick visserligen världskriget, men så här drygt hundra år senare kan vi konstatera att det varken fanns kärnvapen eller klimatkris att oroa sig för. Kanske var det existentiella frågor som tyngde honom. Ångest är en del av mänskligt liv och ibland en rimlig reaktion. Fast individer verkar hantera ångest väldigt olika.

Skriet (1893-1910) av Edvard Munch. Foto: TT

Ångest är en naturlig del av livet, men kan också verka förlamande. 