Inom delar av universitetsvärlden har det vetenskapliga förhållningssättet förenklats till att bekräfta givna teorier och reproducera dessas grundläggande teser. Det konstaterar Anna-Karin Wyndhamn under det att hon följer i flanerande forskares spår.

KRÖNIKA. ”Det ska gå att skriva avhandling med bara en intervjuperson!” Orden var seminarieledarens, professor till titeln. Hon sa så för att bestämt avfärda den oro som ansatte doktoranden till följd av skral empiri och därför osäkra resultat. &nbsp;

Järntorget, Göteborg. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT.

Istället för ett av öppet sinne präglat kunskapssökande har forskningen om jämställdhet styrts av ideologi och forskares skygglappar.

Ideologistyrning grumlar forskarblicken

Brott mot företag har ökat 40 procent på tre år, enligt en ny mätning. Företagarna larmar om ökad utsatthet – särskilt utanför storstäderna och på landsbygden.

Brottsligheten drabbar svenska företag alltmer. Andelen företag som uppger att de utsatts ökar. Men utvecklingen syns inte i offentliga register, eftersom anmälningsbenägenheten sjunker, samtidigt som det saknas en sammanhållen statistik över brott mot företagare.

Gudmundson: Företagarna larmar om ökad utsatthet – särskilt utanför storstäderna och på landsbygden.

Ny mätning: Brott mot företag har ökat 40 procent på tre år

Väljarna överger dansk borgerlighet samtidigt som högerpartierna kannibaliserar på varandra. Mette Frederiksen har visat vad som händer när Socialdemokraterna återgår till att vara ett arbetarparti.

Pernille Vermund ser ut <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://bulletin.nu/nytt-populistparti-vaxer-starkt-i-danmark">som en vinnare</a>. Med sina stora blonda lockar och lyxiga livsstil leder hon det kaxiga uppstickarpartiet Nye Borgerlige som har tredubblat sitt väljarstöd sedan valet 2019. Även partiledaren för Konservative, Søren Pape Poulsen, har glada dagar tack vare ett hastigt fördubblat väljarstöd. Men Dansk folkeparti flämtar efter luft, det stora borgerliga partiet Venstre pyser ihop med häpnadsväckande hastighet och den långsiktiga trenden är att <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://voxmeter.dk/meningsmalinger/">väljarsympatierna</a> ligger med rejäl och växande övervikt på vänstersidan.

Birgersson: Framtiden kommer att handla om arbetarväljarna. Det är det de danska socialdemokraterna har förstått.

Hur länge dröjer det innan svenska S gör som danska S?

Centerstudenter presenterade nyligen stolt en teckning av LO-borgen i lågor. Den typen av retorik kan skada den politiska debatten och i längden inspirera hämningslösa dårar att ta till våld. När ska de högljudda överdrifterna ta slut?

KRÖNIKA. Centerstudenter utsåg i helgen Martin Ådahl (C) till Årets centerparlamentariker och överlämnade ett diplom med en bild på LO-borgen som stod i brand. På en teckning som CUF Storsockholm la ut med bilden i bakgrunden syns personer vifta med likadana flaggor som de som stormade det amerikanska parlamentet i januari bar.

Kan vi snälla dämpa tonläget och börja prata sakpolitik utifrån fakta och verklighet?

Carolin Dahlman: Bränn inte ned LO-borgen – ens på bild

Hela världen stirrar just nu på Israels överlägsna vaccineringskampanj. Vad gör israelerna, som vi inte gör?

I fredags hade Sverige vaccinerat 286&nbsp;853 personer med minst en dos. Det motsvarar 3,5 doser coronavaccin per 100 invånare.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu när han vaccinerades. Foto: Miriam Elster, AP/TT.

Gudmundson: Sverige har fått ut 3,5 doser per 100 invånare, israelerna över 64. I Israel har 70 procent av de äldre fått sprutan.

Svensk sjukvård utklassas av Israels snabba vaccinering

Människors belägenhet förklaras med förtryck av majoritetssamhällets dolda illvilja. Då blir rån, gängkriminalitet och stenkastning mot blåljuspersonal revolutionära motståndshandlingar. När etnicitet och hudfärg kommer in i bilden kortsluts tankeförmågan, skriver Anosh Ghasri.&nbsp;

KRÖNIKA. Rapparen Yasin Byn kom, sågs och kulturdebatten vaknade. Samma debatt som gärna ägnar sig åt dejting och ”kanske-män” samt komikers erotiska fantasier om hädangångna dramatiker, icke-radikal och lättsmält som den är, fick fart. På scen stod nämligen ingen mindre än ”Invandraren”. Inläggen har stundtals varit lika ytliga, men debatten har fått mer spinn, som den brukar när Invandraren gör entré. Varför? Jo, därför att etnicitet och hudfärg kortsluter analysförmågan hos många och by default-inställningen aktiveras. Hur ska vi förstå detta? En mörkhyad, kriminell rappare eller en förtryckt invandrare som i sina våldsglorifierande texter egentligen bara uttrycker utanförskapets frustration? By default-inställningen väljer det senare alternativet, så är systemet programmerat för att det ska rimma med berättelsen om Invandraren.&nbsp;

Ola Rapace rappar om rasism med Kartellen på Grammisgalan 2014.

Människors belägenhet kan inte förklaras med förtryck av majoritetssamhällets dolda illvilja.

Anosh Ghasri: Nej, gängbrottsligheten är inte majoritetens fel

Kolumnisten Johan Eklund skriver om Sveriges konkurrenskraft. Sverige har uppvisat en relativt svag ekonomisk utveckling under flera årtionden. Resultatet är att Sverige inte längre ligger vid den ekonomiska fronten, vilket framgår tydligt av det faktum att landet fallit tillbaka i den så kallade välståndsligan.

Pandemin har orsakat stor turbulens och kraftig världsekonomisk nedgång. Under andra kvartalet 2020 föll Sveriges BNP med cirka åtta procent, för att återhämta sig och växa med knappt fem procent under tredje kvartalet. Utfallet för hela 2020 verkar bli en nedgång på cirka tre procent. Det är alltför tidigt att uttala sig säkert om pandemins permanenta effekter på vår ekonomi, men trots denna ekonomiska turbulens får vi ändå konstatera att Sverige – i ett globalt perspektiv – fortfarande är ett relativt välmående land med höga genomsnittliga inkomster.

Eklund: Sverige ligger inte längre vid den ekonomiska fronten, vilket framgår tydligt av att vi fallit tillbaka i den så kallade välståndsligan.

Sverige tappar i konkurrenskraft och relativt välstånd

Förintelsen är mittpunkten i västs uppgörelse med sig själv. Förintelsen är västs syndafall, enligt den sekulära religion som uppstått efter andra världskriget. Men risken är att verklighetens Förintelse devalveras, när det görs till en del av ett trossystem, skriver Ivar Arpi.&nbsp;

KRÖNIKA. ”…om detta må ni berätta…”. Jag minns när jag började läsa Stéphane Bruchfelds bok om Förintelsen, som Göran Perssons regering gav ut 1998. Jag minns bilderna särskilt, av alla dessa människor vars liv släcktes, deras blickar. Jag minns att jag fick ett slags svindelkänsla. Grymheten var så utstuderad och utfördes samtidigt i en sådan skala att det blev vardag. Någon körde tågen till Auschwitz, någon lagade mat i lägren, andra gick till sina jobb eller åt middag med familjen medan deras grannar kördes bort för att utrotas. Grymhet och vardag. Den där svindeln kommer fortfarande tillbaka när jag närmar mig Förintelsen.

Förintelsen är mittpunkten i västs uppgörelse med sig själv. 

Ivar Arpi: Förintelsen är vårt syndafall

Kolumnisten Martin Ingvar skriver om misslyckad förändring av den offentliga sektorn. Marknaden är i princip duktig på att leverera den tjänst eller produkt som beställaren vill ha. Men för att lyckas med en förändring av den offentliga sektorn krävs att grundläggande principer efterlevs för att inte fel personer ska sko sig på ett dåligt system.

Hur ska det egentligen gå för det sociala kontrakt som vårt samhälle vilar på? För drygt tjugo år sedan skrev Bo Rothstein en bok, som känns än mer aktuell i dag, när man inser att de flesta av de reformer som borde ha genomförts inte klarade sig i den politiska konkurrensen. I&nbsp;Just Institutions Matter – The Moral and Political Logic of the Universal Welfare State&nbsp;(Cambridge University Press, 1998) försvarade Rothstein välfärdsstaten som mål och gav många argument mot den kritik som hade kommit till ytan. Utgångspunkten var att den publika tilliten till funktionen och precisionen i de allmänna välfärdssystemen är avgörande för deras överlevnad på sikt. Samtidigt pekade Rothstein ut ett antal förändringar som behövde genomföras för att bibehålla den allmänna moralen kring att vilja finansiera systemen. En viktig slutsats var att stora politiska vägval har en mycket långsiktig effekt på människors tillit till samhällets institutioner.&nbsp;

Ingvar: När samhällets institutioner inte levererar det förväntade, har det effekter som går långt utanför det lokala. 

Det nya sociala kontraktet

Är du rädd att din chef ska få veta vad du tycker? En ny forskningsstudie visar att datorprogram för ansiktsigenkänning också kan utläsa en människas politiska hemvist. Den nya tekniken är billig, lättillgänglig och laglig. Gamla, sedan länge begravda, frågeställningar vaknar till liv.

Enligt professor Ernst Kretschmers konstitutionslära kunde människans karaktär bedömas utifrån det yttre. Han fann tre grundtyper, i sin forskning för hundra år sedan.

Gudmundson: Kanske ska vi vara tacksamma för att pandemiåret har lärt oss att gå med ansiktsmasker. 